The object of interest in this essay is the issue of reducing work hours and how that issue was handled in the Trade Union Confederation (LO). In previous research the struggle for shorter work hours has been viewed as a struggle between trade union and employers’ organizations. The previous research has had difficulties in explaining LOs part in this struggle, their actions have not been the expected. LO had not played an active part in the struggle for shorter work hours and the previous research has not been able to given a satisfying explanation for this. In this essay the starting-point is another. The issue of reducing work hours, this essay argues, was a problem for LO. The problem consists of the need for LO to mark against communism, both inside and outside of the organization. But this essay also argues that the issue of reducing work hours is in it self subversive and therefore a problem for the reformist LO. From this staring-point the essay analyses the view of the issue of reducing work hours in LO during the period of 1945-1967. The conclusion in the essay is that LO disarmed the issue of reducing work hours, making it harmless. By shifts in conceptions of needs, the possible and conceptions of time and development the issue of reducing work hours was disarmed. The disarmed issue enabled LO to unite the organization in the delicate matter without the risk of pursuing a subversive issue.

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling – En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov. Varje dag överkonsumerar vi människor, framförallt i västvärlden jordens tillgångar och det måste ske en förändring så snart som möjligt. Överkonsumtionen har skapat miljöproblem och dessa är starkt kopplade till den livsstil av överflöd och all för stor konsumtion per person som sker.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever undersöka varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling. Samt varför det är så viktigt att informera om det. Här har två frågeställningar använts för att göra undersökningen mer givande. Frågeställningarna behandlar dels varför det är betydelsefullt att skolan undervisar om HUT samt hur pedagogerna kan göra för att väcka elevernas intresse för hållbar utveckling.Vad som framkommer av resultatet är att såväl pedagoger som elever som tillfrågats att delta i intervjuerna tycker att det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling. Därför att ämnet är relevant till samhället vi lever i. Pedagogernas egna intresse tillsammans med läroplanen låg till grund för deras undervisning om hållbar utveckling. Resultat vi kunde se var att elevernas kunskaper var goda i området och hade ett stort intresse och var väl medvetna om miljön och människans påverkan på denna.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vårdcentraler och hemtjänster som skedde inom Stockholms läns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet är att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats är värderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings – och kommunfullmäktige. Dessa har analyserats utifrån Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar ämnet från initieringsfasen till efterkontrollfasen. Slutsatserna är att både landstinget och kommunen sålde sina verksamheter till priser långt under marknadspris men att detta var en förutsättning för att alliansen skulle kunna genomföra sina vallöften om ökat privat företagande inom vårdsektorn. De borgerliga partierna försökte skapa en vårdmarknad karakteriserad av personalägda vårdcentraler och hemtjänster. Hade de avknoppade verksamheterna sålts på marknaden är det troligt att personalen inte hade haft möjligheter att vinna en budgivning. Alltså valde majoriteterna i landstinget och kommunen att istället rikta erbjudanden till sina egna anställda.

Studiens syfte var att ta reda på socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den påverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta användes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stämmer överens med Rädda Barnens och att barn som lever med föräldrar med försörjningsstöd eller har låg inkomststandard lever i barnfattigdom. Påverkan för barnen är utanförskap på grund av att de inte har möjligheter att få moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar också att fritidsaktiviteter är viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan. Det förebyggande arbetet är mer riktat mot föräldrarna än barnen och därigenom arbetar de indirekt med barnen. Informanterna anser också att det är viktigt att föräldrarna börjar med någon sysselsättning för att stärka sig själva och därmed stärks också barnens självkänsla. En stressig arbetsmiljö visar sig och detta kan leda till att barnperspektivet lätt faller i skymundan vid handläggning av ekonomiskt bistånd. / The study´s purpose was to find out Social workers view on child poverty and how it affects children and prevention. For this, a qualitative methodology was used and six social workers were interviewed and a hermeneutic methodology was used in the interpretation. The results showed that social workers definition of child poverty was in line with Save the children and that children living with parents receiving income support or low income living in child poverty. According to the informants children ends up in exclusion because they do not have opportunities to get fashionable material things. They also mean that leisure activities are important not to fall outside the social arena. Prevention is more directed at the parents than the children and thereby they work indirectly with the children. The informants also believe that it is important that parents begin any employment to strength themselves, reinforcing the children´s self-esteem. A stressful work environment turns out and this can lead to that the child´s perspective easily falls in to the background when management of financial assistance.

The ongoing construction of Kristianstad is a trade mall in the city center, the City Hall and the railway station neighborhood is rebuilding, new residential projects are planned and "The healthy garden", "Accessibility for everyone" and "ERA-farms" are also current. Kristianstad has always a sustainable way of thinking in the background during the development and they are trying to meet all three perspective of sustainability: economical, ecological and social. The municipality seeks knowledge both by sharing their own and takes part in other municipalities in the development process. / De pågående byggandena i Kristianstad är en handelsgalleria i centrum, Rådhuskvarteret och järnvägsstationen byggs om, nya bostadshus planeras och projekt som ”Hälsoträdgården”, ”Tillgänglighet för alla” och ”ERA‐gårdar” är aktuella. Kristianstad har hela tiden det hållbara tänket i bakgrunden under utvecklingen och försöker uppfylla alla tre hållbarhetsperspektiv: de ekonomiska, ekologiska och sociala. Kommunen eftersträvar kunskap och både delar med sig av sin egen och tar del av andra kommuners i utvecklingsprocessen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mängd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska områden. Detta genom att undersöka användandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Även eventuella skillnader i trappanvändande mellan könen samt gällande tidpunkt på dagen studerades. Metod: För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlägga olika socioekonomiska områden och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lämpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för låg socioekonomi valdes Skärholmen. Observerade var alla som hade möjlighet att gå på egen hand, både barn, vuxna och äldre. Personerna delades upp utefter val av transportsätt; stående i rulltrappa, gående i rulltrappa samt gående i vanlig trappa. Observationer genomfördes vid låg- respektive högtrafik under totalt åtta tillfällen. Resultat: Totalt observerades 1 958 personer, av dem stod tre fjärdedelar stilla i rulltrappan i de båda områdena. Det var en signifikant större andel som gick i rulltrappan i området för hög socioekonomi men större andel som gick i den vanliga trappan i den lägre socioekonomin. Det var en signifikant större andel kvinnor som stod i rulltrappa jämfört med män, även en signifikant mindre andel kvinnor gick i rulltrappan. Däremot fanns ingen skillnad mellan könen vid gång i den vanliga trappan. Det var en signifikant större andel som valde att stå i rulltrappan under lågtrafik jämfört med högtrafik. Det var även skillnad för större andel gående i rulltrappan under högtrafik. Det fanns ingen skillnad för gående i vanlig trappa mellan tidpunkterna. Slutsats: Det fanns ett samband mellan val av transportsätt och kön samt mellan val av transportsätt och socioekonomiskt område, en indikation för samband mellan val av transportsätt och tidpunkt kunde urskiljas. Skillnader i gående och stående transportsätt skiljde sig ej mellan de olika socioekonomiska områdena. Dock är det totalt sett mindre än en tiondel som väljer ett aktivt transportsätt i trappa och därför har samhället en viktig uppgift i att förbättra möjligheterna för denna typ av vardagsmotion och därmed främja folkhälsan.

Den här uppsatsen utgår från hypotesen att även om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium så kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska världsmarknaden; och detta har i sin tur påverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet där Väst uppfattas som ett ”facit” kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar på är framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan år 2000 och 2010. Den här uppsatsen dra slutsatsen – här presenterad i breda drag – att det är väldigt få undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet på Afrikas historia som sin utgångspunkt. Författarna till de artiklar som analyseras strävar båda efter att kritisera en förlegad syn på Afrikas historia men då de inte är tillräckligt tydliga när det kommer till den eurocentriska diskursens inflytande över historieskrivningen så anser jag att de lämnar allt för många, viktiga frågor obesvarade. Det står dock klart att ”lösningen” på Afrikas många problem inte enbart kan bygga på västerländska modeller och västerländskt tänkande utan vi bör snarare försöka konstruera en historieskrivning som erkänner nödvändigheten av ett flertal diversifierade utgångspunkter och perspektiv på den globala ekonomin.

This thesis is about the work of Nordel, an advisory body set up in 1963 by the largest power companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The purpose of Nordel was to strengthen and consolidate Nordic cooperation in the production and transmission of electrical power. The analysis has been conducted by using Elinor Ostrom’s framework for studying common-pool resources, which is described in her book Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action (1990). The thesis concludes that Nordel reaffirmed the bilateral practises already established by the individual power companies and was circumscribed by national energy policies. Nordel’s main contribution to the Nordic cooperation was to act as a forum for common technical issues and general aims, and as a knowledge-producing organisation.

In the last decades, small firms have accounted for a disproportionately large share of new jobs. Using data from 1993 to 2009, the concern of this thesis is to examine regional differences in employment growth in Sweden, with  a focus at the role of small firms. The author employs findings from previous studies and theoretical discussions on advantages and disadvantages of small firms to derive a number of variables to use in two multiple regression models on regional employment growth, one for the period 1993-2001 and one for the period 2001-2009. The results show that, unlike increases of well educated workers and the population growth, increases in small firm employment is significant in explaining employment growth in both periods, with a positive relationship. For both periods, changes in small firms’ share of employment is not significant in explaining employment growth. Although many new jobs have been generated in service industries, changes in the service sectors’ share of employment is highly insignificant as an explanatory variable for employment growth. Moreover, an increased share of highly educated workers is negatively related to employment growth.

När Lehman Brothers INC lämnade in sin konkursansökan hösten 2008 sände detta chockvågor genom finanssektorn världen över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som är Europas fjärde största ekonomi drabbades hårt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott. I uppsatsen har författarna använt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hållbarhet. Dessa har använts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin används data och statistik från trovärdiga källor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som används i empirin är variabler som återfinns i teorikapitlet. Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som använts. De förde under 2000-talet en finanspolitik som inte var hållbar på lång sikt. Detta gjorde att situationen blev allvarligare än vad den hade behövt vara när finanskrisen drabbade landet. Spanien förde en expansiv finanspolitik trots en hög tillväxt vilket ledde till budgetunderskott trots den goda tillväxten. Detta gjorde att när tillväxten sjönk som en följd av krisen låg skatter och offentliga utgifter inte på långsiktigt hållbara nivåer.