This dissertation studies the economic partnership between husband and wife amongst the Swedish nobility during the fifteenth century. Medieval marriages have been seen as an institution that first and foremost was economically and socially beneficial to men. The dissertation aims to broaden this view by emphasizing the marriages’ importance to women’s economic agency within the prevailing patriarchal structure of medieval society.Through arranged marriages noble families formed political and social networks in order to uphold and secure their positions. In scholarly literature the role of women is often reduced to being a link between men, the father and the husband, enabling property transfers between lineages. This dissertation describes how spouses circumvented the regulations of inheritance to benefit each other and their conjugal family. Furthermore, it discusses how these strategies were economically advantageous for married women whilst sustaining the patriarchal structure. The legal status of women changed when they became widows, and it has often been pointed out that widows had opportunities and agency that neither unmarried nor married women had. The autonomy that women gained when they married was conditional on the guardianship of her husband. The widow had no guardian, thus being her own mistress. However, based on the high rate of remarriage amongst noble widows this dissertation argues that widow’s legal freedom to handle economic and juridical matters was considerably constrained within the existing gender system. Furthermore, it argues that remarried women’s freedom of action was larger than that of widows. Hence, marriage offered the possibility of forming an economic partnership with a man that represented their conjugal estate in economic transactions.

Handel och dess konsekvenser för samhället är ett omdiskuterat ämne inom såväl den ekonomiska forskningen som inom den politiska debatten. Diskussionen utgörs av starka motsättningar och bristen på konsensus riskerar att leda till felaktiga politiska beslut. Alltfler handelsavtal implementeras och utvecklingsländers roll på den globala marknaden blir allt större. Det är således av ökad betydelse att utreda handelns faktiska konsekvenser. Syftet med denna studie är därför att analysera hur handel påverkar den ekonomiska ojämlikheten i utvecklingsländer. Studien utgår från hypotesen att en ökad handel leder till en minskad ekonomisk ojämlikhet vilket är i enlighet med klassisk nationalekonomisk teori. Studien utfördes genom en ekonometrisk analys där en paneldataregression på 41 länder över 23 år skattades. Gini-index användes som beroendevariabel, medan handelsflöde samt sju kontrollvariabler utgjorde förklarande variabler. För att minska risken för heterogenitet i urvalet begränsades de studerade länderna i huvudsak till forna europeiska kolonier med kust. Resultatet från studien indikerar att en ökad handel leder till en minskad ekonomisk ojämlikhet. Resultatet bör dock beaktas med försiktighet med anledning av statistiskt icke-signifikanta effekter. Studien finner dessutom att förekomst av korruption är av betydelse när sambandet mellan handel och ekonomisk ojämlikhet undersöks. / The impacts of trade on the society are a common subject of debate, both in the research field of economics and in the political debate. The lack of consensus poses a risk in political decision-making. New trade agreements are being implemented while the role of developing countries is growing on the global market. Hence, there is an increasing importance of examining the actual impacts of trade. This study, therefore, analyses the impact of trade on the economic inequality in developing countries. This study hypothesizes that trade decreases inequality, which is in accordance with classical economic theory. Using a panel data regression on 41 countries over 23 years, this study examines how Gini index interacts as the dependent variable with trade flow and seven control variables. The countries studied are mainly limited to former European colonies with coastal lines to reduce the risk of heterogeneity within the sample. This study finds that trade reduces inequality, although the result should be interpreted with care due to statistically insignificant effects. This study also finds that presence of corruption is of importance when the relationship between trade and inequality is examined.

Microfinance is the number one buzz word in the development sphere nowadays. The basic idea of microfinance is to make financial services available for those excluded from the conventional banking system. By charging market price interest rates on the loans granted the business is meant to become sustainable and independent of fluctuations in cash flow from donor funding. The microfinance sector in Malawi is relatively young and still in the development phase. Since the majority of the charity organizations running microfinance projects in Malawi are originating from the Western world, the services these institutions offer are inherently affected by Western (Christian) banking culture. This paper investigates if this set up results in the exclusion of Malawi’s Muslim population due to the fact that Islamic law prohibits Muslims from charging or paying interest on loans. The conclusions of this thesis are that the Muslim population uses the microfinance services to the same extent as their Christian brethren. However, a large proportion of the Muslim clientele feel that they are morally prohibited from using the microfinance services because of the interest rate charged. They only make use of the interest-based loans because they have no other option, and would thereby prefer services compatible with Islamic law. My recommendation is for the microfinance institutions to embrace this knowledge and further investigate the need of Islamic microfinance, and the possibility to implement it, before the consequences becomes more than a moral issue.

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister. Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister. Vi ville skapa en uppfattning om vad fenomenet innebär och hur man försöker åtgärda denna typ av brott. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning genom öppna och personliga intervjuer med representanter från de olika myndigheterna: Skatteverket, Länsstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten. Vi har utgått ifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Baumol William J teori; Entrepreneurship; Productive, Unproductive, and destructive och Becker Gary teori; Crime and Punishment: An Economic Approach. Vårt empiriska underlag är en sammanställning av de tre intervjuerna med de nämnda myndigheterna. Slutsatsen från vår undersökning är att denna typ av brott har varken ökat eller minskat fast med hjälp av den ökade kunskapen har man påbörjat en intensivare motarbetning. En del i bekämpandet mot detta är de vidtagna åtgärderna Skatteverkets insatser och ”Operation Krogsanering” (som består av en samverkan mellan myndigheterna) samt den planerade framtida åtgärden förslaget ”Krav på kassaregister”. Förslaget ska medföra bl.a. hårdare kontroll och har som avsikt att underlätta upptäckt av manipulering genom införande av certifierade kassaregister samt ge Skatteverket ökad kontroll befogenhet.

Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser. Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur. Nedanstående frågor har ställts: • Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram? • Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner? • Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats? • Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur? I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess. Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv. En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation. För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få? Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten. Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen. Studiens problem angreps med ett abduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska modell som jag har konstruerat, Offshore Financial Center Pricing Model (OFCPM), behandlar främst tidigare forskning om skatteparadis och ekonomisk brottslighet. Det empiriska materialet består av tidigare forskningsresultat, intervjuer, fallstudie och olika länders skattesatser. Det som framkommit genom studien är att OFCPM:s olika komponenter; (1) skillnaden i nettoavkastning, (2) en individspecifik nyttonivå för att upptäckt och bestraffad, samt (3) en individspecifik nyttonivå för förlust av anseende kan i teorin visa hur olika sorters politik kan påverka användningen av skatteparadis. Modellen visar även starka band till verkligheten och kan tillämpas för att se hur olika faktorer kan inverka på individers nyttjande av skatteparadis.

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios. Detta görs både genom hårdare kontrollmiljöer i form av exempelvis stickprov och attestrutiner, men också med ökat fokus på mjukare kontroller i form av uppförandekoder och spridandet av en god företagskultur. Här ser företag idag ett ökat behov av förändringar, gällande exempelvis belöningssystemen och den interna informationsspridningen. Interna kontrollsystem är dock resurskrävande, varför företag hela tiden måste göra en avvägning om huruvida nyttan av kontrollen uppväger eller överstiger dess kostnad. Sammantaget kan sägas att de undersökta företagen upplever att de hårdare kontrollerna är effektiva, men behöver ses över regelbundet samtidigt som mer resurser med fördel kan läggas på de mjukare kontrollerna. Dock är det viktigt att de hårda och mjuka kontrollerna samverkar för att kostnadseffektivt bekämpa ekonomisk brottslighet.

Between 1750 and 1850 the population of Sweden doubled. The increase was very unequally distributed among the different social groups of the rural population. The number of peasants grew very little, while the numbers of the landless (crofters, bordars etc.) more than quadrupled. This study examines whether Christer Winberg's thesis of the landless growth can be applied to Björklinge parish in Uppland. Winberg believes that it was mainly children of tenant farmers who became landless. Tax Farmers fell less often and less deeply. To be able to see any particular trends among tenant farmers, I also examine the social mobility of tax farmers. I have therefore chosen three villages with different tax-Axlunda and Gränby is of nobility nature while Hammarby is a village of a fiscal nature. The results show that the two tenant villages, Axlunda and Gränby had two different trends regarding social tenant farmers movement after 1821 onwards. The farmers in Axlunda experienced a strong downward social mobility, while the peasants in Gränby stayed on their farms to a greater extent. In Hammarby it differed significantly between the peasants. The farmers could both move up and down in the social hierarchy.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet. Genom studien kan det urskiljas att ytlighet har blivit allt viktigare där Vattenfalls miljömässiga ansvar under tiden som affärsverk endast uppkommit som en bieffekt av statens krav på Vattenfall. Som bolag är det dock viktigt för Vattenfall att påvisa sitt miljömässiga ansvarstagande utåt sett för att behålla sin position på den europeiska energimarknaden.