The aim of this study is to examine what effects the pension reforms of 1935 and 1946 had on the poor relief rates of old age pensioners, in Sweden between the years 1930 and 1950. Unlike earlierstudies the focus is on how different groups of pensioners were affected. Salonens theoreticalframework on subsistence is used, which states that an individuals subsistence is based on incomesand expenditures in relation to the market, the family and the state. Both quantitative and qualitativemethods are used. By studying governmental investigations, the study finds that the purpose of thereform of 1935 was to favor women and the urban elders, while the favored groups by the reform of1946 were the urban elders as well as elders in one person households. The 1935 reform did notaffect the favored groups notably since the pensions were too small. The larger pensions of 1946however did substantially even out the poor relief rates between different elders. After theimplementation in 1948 the difference in poor relief rates between different elders was almost nonexistent. This was due to a substantially larger drop in the poor relief rates of the urban elders aswell as amongst elders in one person households. By studying different incomes of old agepensioners, the study finds that the pensioners with the greatest need of the 1946 years largerpensions were the urban men, the rural women, as well as the one person households in both ruraland urban areas. In conclusion this study finds that the reform of 1935 was unsuccessful insupporting the more vulnerable elders, while the reform of 1946 was successful in that matter.

Studiens syfte är att empiriskt analysera detaljhandelsföretaget Kooperativa Förbundets förhållande till traditioner, företagsideal och marknadsföring under perioden 1977–1987. Mer precist kommer den interna tidningen Kooperatören att studeras med hjälp av de teoretiska begreppen corporate identity, corporate branding och history marketing. KF befann sig i slutet av 1970-talet i en besvärlig sits med en försämrad marknadsposition och en otydlig företagsidentitet. Den allmänna inställningen till konsumentupplysning och konsumtion hade sedan andra världskriget förändrats och medfört att KF befann sig på en marknad med nya krav och behov. Det innebar att KF:s gamla traditioner och ideal inte längre var lika aktuella och företaget ställdes inför en identitetskris. Hur såg den interna diskussionen ut gällande företagsidentiteten och vilka aktörer var drivande? Då krav på nyprofilering hängde över KF kan det, något förenklat, urskiljas två motstridande interna rörelser. Den ena ansåg att företaget och dess värderingar i sin ursprungsform behövdes på marknaden, bara det att konsumenterna var oförmögna att förstå det. Oro uttrycktes för att de kooperativa idealen skulle överges och man ville genom att återberätta företagets grundideal och historia bringa klarhet i vad KF stod för. Den andra rörelsen förespråkade en förändring av företagsformen för att kunna möta den nya marknadens behov. Delar av KF:s ideal och marknadsföringsrutiner skulle därmed moderniseras för att åter tilltala konsumenterna. Dessa röster hördes allt oftare under mitten av 80-talet, vilket bland annat resulterade i att mer kommersiellt inriktad marknadsföring infördes i företagets rutiner.

Världen står idag inför en rad olika problem och utmaningar. Flera av problemen kopplas till människors negativa inverkan på miljön, som till viss del beror på en hänsynslöshet till miljön för att sträva efter ekonomisk tillväxt. Resurser delas dessutom orättvist människor sinsemellan, vilket skapar sociala problem. Ett begrepp som inrymmer alla dessa problem och utmaningar är hållbar utveckling. I uppsatsen utgår vi från tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka är sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Världssamfundet FN har länge varit en drivande part när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. De har tillsammans med medlemmarna antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, för att komma tillrätta med problemen. Sverige är ett land som varit med och antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, vilket betyder att de är förbehållna att sträva efter en hållbar utveckling i hela landet. Detta har lett till att Sverige har tagit fram egna mål anpassade efter nationen, som varje kommun i sin tur ska förhålla sig till och arbeta utefter. Ett sätt att arbeta på kommunnivå är att tillämpa ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. Uppsatsens syfte är att undersöka möjligheterna i ett specifikt område för att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Vidare är syftet att precisera vilka hållbara åtgärder som är tillämpningsbara för det specifika området. Uppsatsens studieobjekt utgår från tre områden i Karlskoga kommun som vi valt att benämna enhetligt som Södra Sandviken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning, följer en allmän beskrivning för hur begreppet hållbar utveckling används och tillämpas. Dessutom beskrivs den hållbara utvecklingen via tre dimensioner med egenskaper och värden inom varje dimension. För att komplettera bilden av hållbar utveckling innehåller tidigare forskning en mer kritisk syn kring ämnet. En annan del för att besvara syfte och frågeställning är genom att definiera ett sätt att utvärdera hållbar samhällsplanering, i uppsatsen används en modell som Boverket tagit fram på uppdrag av Regeringen. Vidare följer exempel på hållbara samhällsplaneringsåtgärder som har implementerats i olika kommuner. Uppsatsen tar utgångspunkt i Växjö kommuns framgångsrika arbete med att implementera hållbar utveckling i samhällsplaneringen. Som tillvägagångssätt har vi utgått från en dokumentanalys, som kommit till användning när vi studerat de skriftliga källorna, såsom detaljplaner och Översiktsplan. Dessutom för att komplettera bilden av området har två observationsmetoder använts, dels har vi utfört fältobservationer och dels GIS-observationer. Området Södra Sandviken beskrivs i stora drag utifrån utmärkande egenskaper. Södra Sandviken är ett område som till stora delar är obebyggt med enbart några enstaka byggnader, samtliga med samhällsfunktion. Området fyller en viktig funktion då det finns höga natur-, frilufts-, fritids- och rekreationsvärden. I planer och strategier som berör området tas förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling i utgångspunkt. Några av de undersökta planerna är Översiktsplan, Vision 2020 och berörda detaljplaner för området. I beskrivningen av området används även en rapport om att upprätta en camping i Södra Sandviken, som än inte blivit antagen. Dock innehåller rapporten relevant information för området som kommer till användning i analysen. I första delen analysen besvaras fråga ett med utgångspunkt i Karlskoga kommuns förutsättningar och restriktioner för hållbar samhällsplanering i Södra Sandviken. Utifrån befintliga planer, främst Översiktsplan finns det goda förutsättningar för ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. De sju målen som Boverket definierar utifrån hållbar fysisk samhällsplanerare uppfylls delvis utifrån nuvarande förutsättningar i Södra Sandviken. Den andra delen av analysen utgår från Södra Sandvikens förutsättningar och restriktioner för att tillämpa hållbara åtgärder i området. I den sista delen av analysen analyseras hållbara åtgärders värden, där vi utgår från de åtgärder som föreslagits i föregående del av analysen. Uppsatsen avslutas med en slutsats där Boverkets sju mål för hållbar fysisk samhällsplanering sätts i perspektiv utifrån nuvarande förutsättningar och restriktioner samt med de hållbara åtgärder som föreslås för området. Dessutom bifogas en karta som illustrerar områdets lämplighet utifrån förutsättningar och restriktioner för olika utvecklingsområden, totalt rör det sig om fyra utvecklingsområden, vilka är: område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden, område lämpligt för möten, mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse och lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en upphandling av ett militärfordon gick till under det kalla kriget. Syftet är vidare att beskriva den bakgrund och förutsättningar mot vilken anskaffningen genomfördes samt hur relationen mellan stat och relevant industri såg ut vid den här tiden. Genomlysningen visar att det fordon som utvecklades av Volvo AB låg helt i linje med den taktisk-tekniska målsättning som fastställdes 1957 samt rådande materielförsörjningsstrategi. Det tillkom visserligen fördyrande anpassningar av fordonet efter de första leveranserna men dessa försvaras av en längre livslängd än beräknat.

Problembakgrund Det offentliga Sverige har under åren och på senare tid stått för en rad skandaler med offentliga projekt där kostnaden skenat iväg rejält och skattebetalarna gång på gång får gå in som extra finansiär för att täcka kommuners och landstings misstag. Skandalerna avlöser varandra där projekt blir avsevärt dyrare än budgeterat. Vi blev intresserade av hur de statliga, regionala och kommunala bolagen arbetar i offentliga byggprojekt. Vi började fundera över vilka ekonomiska mål de arbetar efter och hur de hanterar dem. Frågeställning Hur arbetar projektorganisationens ekonomiska befattningar på Trafikverket och Västfastigheter med rutiner och kommunikation i investeringsprojekt för att nå sina uppsatta ekonomiska mål? Syfte Syftet är att studera vilken inverkan samarbetet mellan de ekonomiska befattningarna har på ekonomiska mål i projekt. Metod En fallstudie är ett lämpligt val för vår studie då vi önskar att närmare undersöka hur kommunikationen fungerar mellan de ekonomiska befattningarna samt hur studerade offentliga bolag hanterar sina ekonomiska mål och hur de gör för att uppfylla dessa. Slutsats Trafikverket har fasta rutiner över hur varje del i projektet ska genomföras. Västfastigheter är under förändring då de går från att vara en förvaltningsorganisation till att vara en projektorganisation. Det innebär bland annat att de håller på med att införa rutiner i projektarbetet. Utifrån kommunikationen i studerade bolag kan det konstateras att kommunikation och gemensamma mål betyder väldigt mycket. Utan kommunikation kan inte heller målen kommuniceras och gemensamma mål och en enhetlighet inom organisationen med tydlig styrning blir svårt att uppnå. Slutsatsen kan också dras att projektekonomen har en betydande roll för projektekonomin men hänsyn måste tas till projektets storlek för att se om kostnaden för en projektekonom är värd att investera i jämfört med risken för avvikande kostnader i projektet. / Background Public Sweden has over the years and recently faced a series of scandals with public projects where the cost has gone a long way, and taxpayers can be recruited as an additional financier again and again to cover the mistakes of municipalities and county councils. The scandals resolve each other where projects become considerably more expensive than budgeted. We became interested in how the state; regional and municipal companies work in public construction projects. We began to think about the economic goals they work for and how they handle them. Problem How does the project's financial positions work at Trafikverket and Västfastigheter with routines and communication in investment projects to achieve its set economic goals? Purpose The aim is to study the impact of cooperation between the financial positions on financial goals in projects. Method A case study is a suitable choice for our study as we wish to investigate closer communication between the financial positions and how public companies study their financial goals and how they do to fulfill them. Conclusion Trafikverket has fixed procedures on how each part of the project is to be implemented. Västfastigheter is changing as it goes from being a management organization to be a projectorganization. This means, among other things, that they are implementing routines in the project work. Based on the communication in studied companies’ communication and common goals mean very much. Without communication, the goals cannot be communicated and common goals and uniformity within the organization with clear control will be difficult to achieve. The conclusion is that the project economist has a significant role for the project economy, but the size of the project must be considered to see if the cost of a project economist is worth investing in compared with the risk of deviating costs in the project.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) i företag är ett stort samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Många blir omedvetet drabbade av brotten och mörkertalet bedöms vara stort. I Sverige har revisionen sedan 1999 varit en del i svenska statens plan för att förebygga och upptäcka ekobrott i företag. Revisorerna ålades därmed en skyldighet att anmäla misstanke om ekobrott som upptäcks vid revisionen. Införandet av revisorns anmälningsskyldighet bemöttes med blandade reaktioner från yrkeskåren. Skyldigheten ansågs framför allt vara svår att efterleva då revisorerna menade sig sakna relevant juridisk kunskap. Vidare fanns inte någon tydlig praxis över hur misstankegraden “kan misstänkas” skulle tolkas. Aktuell forskning inom området är begränsad och fokus har där framför allt berört vilka effekter anmälningsskyldigheten har medfört på omfattningen av ekobrott. Med bakgrund av detta undersöker detta examensarbete hur revisorerna idag, ca 20 år efter införandet, tolkar och tillämpar rekvisitet “kan misstänkas” i revisorns anmälningsskyldighet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer, varav fyra intervjuer är med auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer i Sverige, en intervju med en ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, samt en intervju är med en jurist på Revisorsinspektionen. Intervjuerna har även innefattat tre fallstudier, eller Case, för att jämföra hur myndigheterna förväntar sig att revisorerna ska tolka och tillämpa “kan misstänkas” med hur revisorerna faktiskt agerar. Resultatet visar att det i vissa fall finns skillnader i tolkningen och tillämpningen av misstankegraden. Dessa skillnader grundar sig i revisorns kompetens, professionella skepticism och oberoende och orsakas av revisorns oro att göra fel, saknad grundkunskap, bristande vidareutbildning, bristande oberoende, samt revisorns personliga inställning till anmälningsskyldighetens verkan. Skillnaderna orsakar i sin tur att revisorn inte upptäcker brott som denne rimligen bör upptäcka eller att revisorn upptäcker brott men inte gör någon anmälan. Dessa konsekvenser medför vidare brister i revisionens kvalitet och revisorernas yrkesetiska kod. För att komma tillrätta med denna problematik finns ett flertal möjligheter. Utbildning, ökad tillsyn och olika ändringar av det aktuella regelverket är möjliga lösningar som framkommit av studiens resultat. Studiens resultat visar att revisorerna, efter 20 års arbete med anmälningsskyldigheten, i vissa fall fortfarande inte fullt ut behärskar tolkningen och tillämpningen av rekvisitet “kan misstänkas”.

Denna uppsats handlar om relationen mellan föräldraledighet och ensamstående mödrar. Med ett långt tillbakagående historiskt avstamp, ämnar uppsatsen undersöka normer omkring föräldraskap, när och hur föräldraledighet först infördes och hur den utvecklats, och hur den ensamstående modern inkluderats, eller exkluderats, i sammanhanget. Uppsatsen avhandlar en tid om 137 år, som är uppdelad i fyra mindre tidsperioder. Utifrån en genuskonstruktivistisk teoriram bestående av fyra element – ett kulturellt, ett normativt, ett institutionellt och ett om subjektiv identitet – appliceras en analysmodell i respektive tidsperiod, för en strukturell bearbetning av material som bidrar till uppsatsens övergripande syfte. Tack vare en periodindelning, synliggörs förändringar men det är också möjligt att identifiera vilka normer som kvarstår. Genusroller har gett stor påverkan på kvinnor och mäns förväntade antaganden och medborgaransvar över en lång tid och fastän förändringar har skett, har vissa strukturer överlevt. Inom ramen för den svenska föräldraförsäkringen, får juridiska vårdnadshavare till barn som omfattas av den svenska socialförsäkringen 480 dagar i föräldrapenning, som kan tas ut i ändamål att avstå arbete för att ta hand om barn med ekonomisk ersättning. Vid fall då barnet har en juridisk vårdnadshavare, tillfaller alla föräldrapenningdagar denna, men om barnet har två juridiska vårdnadshavare – vilket en majoritet av alla barn i Sverige har idag – delas föräldrapenningen rakt av mellan dem 150 av de 240 föräldrapenningdagarna en förälder får överföringsbara, men 90 dagar är öronmärkta för respektive förälder. När föräldraförsäkringen infördes år 1974 – innan föräldraförsäkringen fanns en moderskapsförsäkring som endast riktade sig mot mödrar – var inga dagar reserverade för någon förälder, men över tiden då mönstret att kvinnor tog ut en stor majoritet av all föräldrapenning vidtog politiker åtgärder för att jämna ut den sneda fördelningen av föräldraledighetsuttag: jämställdhetsåtgärder! Från och med 1995 har föräldrapenningdagar öronmärkts i tre etapper i jämställdhetens namn. För föräldrar som inte lever ihop kan det vara praktiskt svårt att dela på en föräldraledighet med ett litet barn. Historiskt sett är det oftast kvinnor som lever ensamma med barn och idag är det vanligast att även separerade föräldrar har gemensam vårdnad, alltså delas föräldrapenningen mellan föräldrar som inte lever ihop. Med ett stort historiskt perspektiv, söker studien förklaring på hur normer producerats och vilka som upprätthålls i konstruktionen av villkoren för föräldraledighet: på vilka premisser är den formulerad, vilken funktion ämnar den att fylla? Utifrån dessa förställningar reflekteras därefter ensamstående mödrars villkor i fråga om föräldraledighet. Uppsatsens slutsatser är att föräldraledighetsvillkoren, för det första, är baserade på en stark tvåsamhetsnorm. Detta har lett till att det jämställdhetskoncept som innebär att logiken för att syftet med jämställdhetsåtgärderna – det vill säga att män ska ta ut en högre andel föräldrapenning – är anpassat för att män ska ersätta kvinnors traditionella tid och ansvar i hemmet. Detta jämställdhetskoncept är sedermera inte applicerbart på ensamstående mödrar, då hon inte har någon man som ersätter henne i hemmet. För det andra, saknar jämställdhetssträvan i en stor utsträckning en nyansering av maktrelationer och inkludering av fler perspektiv än enbart den normativa tvåsamhetens.

This study analyses the Swedish state and private actors’ efforts to establish trade with the communist government in China, between the years 1949–1964. By examining how the actor’ cooperated through the theory of economic diplomacy the purpose is to establish who was the driving force and how the actor’ argued concerning the establishment of trade relations between the nations. This in relation to the Swedish neutrality and the Swedish dependency on the western market that it relied heavily upon in the postwar economy.The study finds that Sweden was heavily influenced by the western nations in how it developed its trade with China. The state, but also the private actors’ in some instances, feared a retaliation from the USA that would hinder them access to western market. In 1957 Sweden established a trade deal with China, but only after western Europe allowed it. After 1958 the private actor’s abandoned China because of difficulties in trade and left the state in a process of trying to reestablish it. The trade between the nations nearly collapsed but resumed in 1964. The conclusion is that the Swedish state considered the political consequences heavily when evaluating the trade with China and became the driving force in 1955. This was done because the state evaluated that the retaliation wouldn’t be to vigorous, while most of the private actors considered commercial gains instead of political consequences concerning trade with China.

Bakgrund: Genom åren har kreditutvecklingen varit omfattande och påskyndat individens handlingsmönster, där man i större utsträckning först konsumerar och därefter betalar. Enligt Statistiska Centralbyrån och Sveriges Riksbank visas en återkommande trend av ökad utlåning samt ökad användning av kreditkort. På senare år har därför forskning kring ekonomisk kunskap blivit allt med aktuellt då avgörandet i valet att konsumera, spara eller investera handlar om att individen måste vara finansiellt medveten. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida en individs ekonomiska förståelse och personlighet påverkar dennes finansiella beteende på den svenska kreditkortsmarknaden. Teori: De teorier och modeller som har tillämpats är finansiellt beteende, kognitiv dissonans och livscykelhypotesen. Metod: Studien har bedrivit en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Insamlad empiri har sitt ursprung från en enkätundersökning, utformad efter undersökningens syfte. Slutsats: Studien påvisar att den ekonomiska kunskapen är bristfällig hos de undersökta kreditkortsinnehavarna, där den genomsnittliga kunskapen visade på 1,43 rätt av fyra. Andra resultat som även går att tyda från studien är att majoriteten av respondenterna hade en övertropå sig själv, det vill säga att deras objektiva ekonomiska kunskap inte överensstämmer meddess subjektiva. Samtidigt går det att identifiera att ålder var den faktor som påverkar respondenternas kreditkortsanvändning i störst utsträckning i jämförelse med dess civilstånd och om de hade hemmavarande barn eller inte. Studiens empiri påvisade dessutom att variabeln självkontroll var statistiskt signifikant med den ekonomiska kunskapen, medan självkänslan inte var korrelerad på en statistisk nivå. Avslutningsvis uppvisar respondenterna en bra självkontroll, där dess handlingar överensstämmer med dess attityder.

Utbyggnaden av PV‑system (solcellsanläggningar) har ökat exponentiellt under senare år, både internationellt och i Sverige. Några av anledningarna till detta är framförallt att tekniken blir billigare och allt mer effektiv, samt att tekniken ses som en av lösningarna på problematiken kring klimatförändringar. Trots detta behövs ändå i många fall ekonomiska bidrag för att solcellsanläggningar ska bli lönsamma, och även om solceller inte ger upphov till utsläpp av växthusgaser i driftsfasen så är emissionerna betydande i tillverkningsprocessen av systemkomponenterna. I denna fallstudie framläggs en elintensiv industribyggnad i södra Norrland som föremål för att undersöka tekniska, ekonomiska och klimatrelaterade aspekter vid en potentiell installation av solceller. Det huvudsakliga syftet var att först dimensionera lämpliga PV‑system för att sedan kunna utföra nödvändiga beräkningar gällande ekonomiska återbetalningstider för att kunna fastslå om solcellsanläggningar kan göras lönsamma inom tillverkningsindustrin. Dessutom skulle en omfattande klimatpåverkansanalys utföras för dessa typer av system. Dimensioneringen utfördes genom att först insamla data av kvantitativ karaktär genom mätningar och undersökningar av studieobjektet. Simuleringar utfördes därefter för att fastställa optimala villkor varpå olika system kunde utformas av väletablerade aktörer på solcellsmarknaden. Dessa system fungerade sedan som grund för beräkningarna av återbetalningstider. För klimatpåverkansanalysen jämfördes tre utsläppsscenarion från PV‑system med olika fall av rådande elmix. Dessa data var insamlade genom en omfattande litteraturstudie. Resultatet visar att det går att få solcellsanläggningar ekonomiskt lönsamma inom tillverkningsindustrin, men sannolikt endast med hjälp av ekonomiska bidrag. Även med bidrag så tycks lönsamheten vara betydligt sämre än för exempelvis privata hushåll. Utöver detta kan tillverkningsindustrier i vissa fall tjäna mer på att sälja el till nätet än att spara el, vilket är det diametralt motsatta andra aktörer. Klimatpåverkansanalysen visar att PV‑system genererar en uppenbar klimatnytta utanför Sveriges gränser, men tycks också påvisa att dessa potentiellt kan öka utsläppen i den svenska elmixen. Detta kan innebära att solceller i Sverige ger en negativ klimatpåverkan lokalt, men en positiv globalt, tack vare ökad export av el till följd av en utbyggnad av solcellsanläggningar. Nyckelord: PV‑system, dimensionering, optimering, tillverkningsindustri, ekonomisk återbetalningstid, växthusgasutsläpp, elmix. / The construction of photovoltaic systems has seen an exponential growth in recent years, both internationally and in Sweden. This is mainly due to declining costs and a technology that is getting more efficient while also being seen upon as one of the solutions on the issues regarding climate change. Despite this economic support schemes are often necessary for making PV‑systems profitable, and even though these systems do not generate greenhouse gas emissions during the operating phase, they emit a significant amount during the manufacturing processes of the components. In this case study technical, economical and climate related aspects surrounding a potential PV‑installation in an electric intense industry building in southern Norrland are investigated. The main purpose of this study was to dimension suitable PV‑systems to conduct necessary calculations concerning economical payback times to establish whether PV‑installations can be made profitable within the manufacturing industry. In addition to this a climate impact analysis was going to be made for such systems. The dimensioning process was conducted by firstly gathering quantitative data through measurements and investigations of the object. Thereafter simulations were run to establish optimized conditions for which different PV‑systems could be modelled by companies active in the field. These systems where then used as a foundation to make the necessary calculations regarding payback time. For the climate impact analysis three emission scenarios from PV‑systems where put together and compared to emissions from different cases of electricity production. These data were collected through a comprehensive literature review. The results show that PV‑systems can be profitable within the manufacturing industry, but most likely only with economic support schemes. Even with economic support the profitability is far less than that of private households. Also, industries, in some cases, seem to make more money selling excess electricity rather than saving bought electricity. This is diametrically opposite other parties. The climate impact analysis shows that PV‑systems are highly efficient when it comes to climate change mitigation outside Sweden´s boarders, but also seem to show that they might increase the amount of emissions in Sweden´s electricity mix. This might mean that PV‑installations in Sweden has a negative effect locally, but a positive effect globally, due to a possible increase in exported electricity from Sweden as the number of installations increase.    Keywords: PV system, dimensioning, optimization, manufacturing industry, economic payback time, greenhouse gas emissions, electricity mix.