Denna uppsats syftar till att visa på hur spädbarnsdödligheten skiljde sig åt mellan olika socio-ekonomiska grupper i stadsmiljö. Ämnet är tidigare studerat men det har inte hittats något tydligt mönster. Därför görs studien för att bredda forskningsläget och bidra till att förstå hur den sanitära förbättrigen påverkade spädbarnsdödligheten. Syftet uppnås genom en studie av Örebro mellan 1870-1895 där spädbarnens dödsorsaker jämförs med deras socio-ekonomiska ställning. Resultaten visar på en jämförelsevis liten skillnad mellan olika socio-ekonomiska grupper, framförallt under den senare tidsperioden.

This paper analyzes the Swedish labor market during the interwar and early postwar period within the framework of modern labor market theory. The development of unemployment during this period - according to the commonly cited source of labor union reports - represents a conundrum for research. The unemployment rate rose after the initial diverse shock of 1921 and stayed at a permanently higher level for the rest of the interwar period. This development was reversed after World War Two when the unemployment rate decreased and stayed permanently low for the rest of the postwar period until the oil price chock of the 1970s. In a first step the available sources of unemployment statistics is investigated and compared. The general conclusion is that the labor union reports overestimate the level of economy wide unemployment while being a reasonably good indicator of movements in the rate. While no assertion of absolute levels can be made the conclusion might be drawn that the equilibrium level of unemployment decreased from a higher interwar level down to a substantially lower postwar one. The paper then turns to the overarching question of the possible mainsprings of this development. The concept of the warranted wage - defined as total factor productivity growth divided by the labor share - have been used to explained the development of unemployment in the OECD from the 1970s. The theory pertains that movements in the bargained wage above or below the warranted wage will render movements in the equilibrium unemployment rate. This theoretical framework is used to analyze the Swedish inter- and early postwar experience. The warranted wage in the manufacturing sector and the whole economy is respectively estimated using historical national accounts and growth accounting. The development is then compared to the progress of real labor costs. The conclusion is that the 1920s experienced a negative growth in the warranted wage - and while real labor cost decreased during the period - wages were not cut enough in order to keep profits unchanged for firms. The opposite can be concluded for the succeeding 1930s and 1940s which instead saw a positive evolution of the warranted wage with real labor costs not growing at the same rate. The movements of real labor costs in relation to the warranted wage thus makes this factor a plausible candidate for explaining movements in the unemployment rate during the period understudy.

Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow. A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial. When deciding if the activity which a non-profit organisation practices is commercial or not, the EU-law must be taken into consideration. The equivalent term to commercial activity within the EU-law is economic activity. The two terms are not completely corresponding which make the evaluation of commercial activity problematic. Non-profit organisations can be exempted from VAT liability if certain criteria are met. The organisation must have a non-profit purpose which is in the public interest to protect, the activities pursued must fulfil the non-profit purpose to a broad extent, and the income must be used to carry out the non-profit purpose and finally the organisation need to have an open member admission. Due to differences between the Swedish national law and the EU-law, a report has been developed with recommended changes to achieve full correspondence between the rules. The VAT liability for non-profit organisations in the future is therefore uncertain.

Child poverty in Sweden as a social phenomenon has been highlighted in various debates and in poverty research during the recent years. Children's economic vulnerability has gotten more place in research. An interest to highlight child poverty awakened and this study highlights child poverty through a resource perspective among children in preschools. This study aims to examine how preschool teachers perceive the child's assets to various resources as well as how preschool teachers perceive the impact of the preschool where they work on children's access to these resources. The study is qualitative and has used interviews as a tool. The respondents' answers were analyzed using previous research, and Pierre Bourdieu's theoretical concepts capital, field and habitus as analytical tools. Four preschool teachers in two different preschools in the area Norsborg were interviewed. The results show that preschool teachers perceive that there are differences between children in access to different resources. Some lacks in resource assets has proven to be clearer than others, such as children's clothing. However, the causes of children's access to various resources have been harder to understand. Another result of this study is that preschools in various ways contribute to children's different resource assets by example that all activities that kids do with preschools will be free for children and their parents. Another way for preschools that affect children's access to resources is the way preschools informs the children’s parents about different activities. But there are also differences between the preschools where one of the preschools in this study allows kids to bring their own toys from home, which can contribute to resource differences between the children in the preschool. / Barnfattigdom i Sverige som ett samhällsfenomen har på senare år lyfts fram i olika debatter. Inom fattigdomsforskning har studier om just barns ekonomiska utsatthet fått allt större plats. Utifrån detta väcktes ett intresse att belysa barnfattigdom bland barn på förskolor genom ett resursperspektiv. Denna studies syfte är att undersöka hur förskolepedagoger uppfattar barns tillgångar till olika resurser samt om förskolepedagogerna uppfattar om den förskola de arbetar på påverkar barns tillgång till dessa resurser. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer där respondenternas svar har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och kapital som analysverktyg. Fyra förskolepedagoger på två olika förskolor i området Norsborg har intervjuats. Resultaten visar att förskolepedagogerna uppfattar att det finns skillnader mellan barn avseende tillgång till olika resurser. Några bestämda brister i resurstillgångar har visat sig vara tydligare än andra så som barns kläder. Däremot har det varit svårare att kartlägga orsakerna till barns olika tillgångar. Ett annat resultat av denna studie är att förskolorna på olika sätt bidrar till barns olika resurstillgångar genom exempelvis att alla aktiviteter som barnen gör med förskolorna är kostnadsfria för barn och deras föräldrar. Ett annat sätt för förskolorna att påverka barns tillgång till resurser är att förskolorna sprider information om olika fritidsaktiviter till barnens föräldrar. Men det finns även skillnader mellan förskolorna där en av förskolorna för denna studie tillåter barn att ta med egna leksaker hemifrån, vilket kan bidra till resursskillnader mellan barnen på förskolan.

No description available.

Background: Swedish football clubs have lost their competitiveness both economically andgamely. The last time a Swedish team was represented in Champions League was 1999 and last season there were only 2 clubs with positive financial results in Allsvenskan. One factor that has not worked is budgeting where many clubs have budgeted too optimistic and thus not able to make positive results.Purpose: The purpose of this report is to review and analyze how the Swedish football clubs are working with their budgeting. The goal was to identify problems in their budgeting and to find solutions which can be used practically.Methodology: This report is a qualitative study consisting of a cross-sectional study of how Swedish football clubs are working on budgeting in 2014. Data collection has primarily consisted of interviews of budgetmakers in the clubs. Also studies in annual reports and business economic theories have been part of the report.Results and conclusions: The study shows that there is big differences in the clubs budgeting. Audience-revenue and transfers is most difficult to budget. These problems leadsto a model with the purpose to improve the budgeting in football clubs. / Bakgrund: Svenska fotbollsklubbar har tappat i konkurrenskraft såväl ekonomiskt somsportsligt. Senast ett svenskt klubblag representerades i Champions League var år 1999 och det senaste året var det endast två allsvenska klubbar som visade positiva ekonomiska resultat. En faktor som inte fungerat är budgeteringen där många klubbar har budgeterat för optimistiskt och därmed inte kunnat göra positiva resultat.Syfte: Ett första syfte med studien är att granska och analysera hur allsvenska fotbollsklubbar arbetar med deras budgetering. Ett andra syfte är att identifiera eventuella brister i budgeteringen samt hitta lösningar på dessa som kan användas praktiskt.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie bestående av en tvärsnittsstudie kring hur allsvenska klubbarna arbetar med budgetering år 2014. Datainsamlingen har primärt bestått av intervjuer med de budgetansvariga i flertalet fotbollsklubbar. Även studier i årsredovisningar och företagsekonomiska teorier har varit en del i studien.Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns stora skillnader i hur olika fotbollsklubbar budgeterar. De svåraste posterna att budgetera har visat sig vara publikintäkter och spelarförsäljningar. Dessa problem mynnar ut i en modell med syfte att förbättrafotbollsklubbars budgetering.

Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut. Dessutom anses det att en hög grad av ekonomisk ojämlikhet hindrar ett politiskt och ekonomisk inkluderande samhälle vilket kan slå tillbaka på tillväxttakten. Denna uppsats, med avstamp i en mixad metod, undersöker förhållandet mellan ekonomisk ojämlikhet och tillväxt. / The question about economic inequality belongs possibly to one of the most controversial questions throughout history. The opinions regarding the pros and cons of economic inequality, but mostly regarding the degree of economic inequality are divided. Initially it was assumed that economic inequality was a precondition for economic growth since it generates investment and is essential for the creation of incentives. New research, however, suggest that growth and economic inequality has a negative relationship, especially when considered in the long run. If so, this is of great importance for economic and political decisions. Moreover, it is considered that a high degree of economic inequality prevents an inclusive political and economic society that could have a setback on the economic growth rate. This paper, taking its starting point in a mixed method, examines the relationship between economic inequality and economic growth.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans. Med hjälp av en enkätundersökning som delats ut till ekonomistudenter på Karlstads universitet har detta studerats. Respondenterna delades upp i två grupper i syfte om att kartlägga utbildningens betydelse. Studenter som precis påbörjat sin ekonomiutbildning och studenters som befann sig i slutet av utbildningen. Resultatet visade att individer som studerat ekonomi har en bättre finansiell förmåga. Ekonomiutbildning hade även en positiv effekt på räknefärdighet, deltagande på aktiemarknaden samt långsiktigt sparande. / Financial literacy is knowledge of financial concepts and products, as well as the ability to apply it in real life. Several studies have shown that most individuals have insufficient knowledge in the field. The problem that arises is the direct impact this has on financial decision-making. The study examines whether economic education increases financial literacy and thus contributes too more informed financial decisions. Furthermore, it studies numeracy and its relationship to education and financial literacy as previous research addressed these factors together. To explore this, a questionnaire was distributed to economic students at Karlstad University. The respondents were divided into two groups in order to identify the role of education. Students who just have started their economic education and individuals who have studied economics for at least three years. The results show that a student who has study economics has better financial literacy. Education in economic also had a positive effect on numeracy, participation in the stock market and long-term savings.

No description available.

Diss. Göteborg : University.