Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för ett antal sjukdomar som drabbar hjärnan. Symptomen kan skilja sig åt mellan individer men beteendeförändringar, oro, glömska, irritation och aggressivitet är vanliga. Antalet patienter som är drabbade av demens kommer att fördubblas till år 2050, detta leder till en ökad påfrestning för vårdarna då demenssjuka kräver stora vårdinsatser.Syfte: Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser av fysiskt våld inom den patientnära omvårdnaden av demenssjuka. Metod: Studien var deskriptiv med en induktiv utgångspunkt. Den genomfördes som en kvalitativ intervjustudie baserat på fem intervjuer. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier, Hinder i vårdarbetet och Resurser att hantera våld. De redovisas i subkategorierna Reaktioner på våld, Förståelse och förklaring, Påverkan bortom arbetstiden, Stöttning i arbetet, Att utvecklas genom utmaning samt Negativ påverkan på arbetsklimat. Att bli utsatt för våld av en demenssjuk var för informanterna en komplex upplevelse, både fysiskt och psykiskt. Deltagarna i studien upplevde att empati för de demenssjuka och stöd från arbetskamrater var viktigt för att kunna hantera våldsamma situationer med dementa brukare. Slutsatser: Upplevelser av våld inom demensvården är ett mångfacetterat, subjektivt fenomen. Våldsamma situationer ledde oftast till utmattning, oro och frustration men kunde ibland även vara lärande erfarenheter både för vårdare och arbetslag.

Majoriteten av våldsbrotten i dagens samhälle begås av unga män. Detta faktum har kommit att blivit ett problem på samhällsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka skapandet av klass och maskulinitet i unga mäns samtal om fysiskt våld. Studiens kvalitativa material samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med unga män från socioekonomiskt olika bostadsområden. Resultatet i studien visar att klass har en avgörande betydelse för hur normer om maskulinitet skapas i relation till fysiskt våld i de båda grupperna. Fortsättningsvis kan en förståelse för detta komma att motverka främlingsfientliga föreställningar. / <p>2016-06-03</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av symtom till muskeldysmorfi (MD), dess tre subkategorier; drivkrafter för fysisk storlek (DFS), utseendeintolerans (AI) och nedsatt funktionsförmåga (FI) i relation till grad av narcissistiska personlighetsdrag och självkänsla. Vidare undersöktes skillnader avseende dessa faktorer och subkategorierna av MD mellan tävlande och icke-tävlande individer. Slutligen undersöktes dessa variabler, träningsmängd, styrketräning samt om tävlande individer kan predicera förekomst av MD. I studien deltog 174 individer, 123 kvinnor och 51 män, via webbenkät. Av dessa 13 styrketränade och varav dessa 17 tävlande. Resultatet visade signifikanta positiva samband mellan DFS, träningsmängd och självkänsla samt mellan FI, träningsmängd, självkänsla och narcissism. Negativa samband visades mellan AI, FI och självkänsla. Vidare fanns skillnader mellan DFS, FI, självkänsla samt narcissism mellan tävlande och icke-tävlande individer. Regressionsanalysen visade att narcissistiska personlighetsdrag och global självkänsla förklarade 21 % av variansen av förekomst av symtom till MD. Sammanfattningsvis indikerade studiens resultat att narcissistiska personlighetsdrag och självkänsla kan vara viktiga psykologiska faktorer för ökad förståelse till förekomsten av MD. Framtida studier är förslagsvis att utöka de psykologiska faktorerna samt fysisk aktivitet i relation till MD inom den ökade gymkulturen och tävlande som bedöms för utseende under längre tid.

Internet har kommit att bli en stor del av människans liv. 5,3 miljoner svenskar använder Internet varje dag. Användandet växer ständigt och detta är något som kan betraktas i uppkomsten av nya tjänster. Den ålderskategorin som använder Internet i mobilen i störst utsträckning är 20-29 år, där 18 procent av denna grupp surfar i mobilen dagligen. Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas, i åldern 20-25 år, tankar och attityder kring hur tillgängligheten av en ökad Internetuppkoppling påverkar det fysiska mötet. Även attityder om mobiltelefonens uppkoppling till Internet och dess påverkan studeras. Respondenterna i undersökningen är studenter vid Högskolan i Jönköping. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts för att få fram ett empiriskt material. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teoretiska ramverk såsom det socialpsykologiska begreppet attityd, Maslows behovshierarki, Uses and gratifications samt mediekonvergens. Om det fysiska mötet påverkas av Internets tillgänglighet råder det delade meningar om. En syn är att Internet underlättar att bestämma träff för ett fysiskt möte och att man genom det träffas i större utsträckning. En annan syn är att människor hade träffats mer om Internet inte funnits. En tendens som kan ses är svårigheten att definiera begreppet fysiskt möte, gränser suddas ut mellan ett möte online och en fysisk interaktion. Studien visar att mobiltelefonen har större inverkan på det fysiska mötet än datorn, då den är lättare att bära med sig.

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda på vilka sätt idrottslärare för olika åldrar använde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns något eller några framträdande motiv idrottslärarna ville förmedla till eleverna för att få dem fysisk aktiva. Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär; två på idrottslärare som undervisar äldre åldrar och en på en idrottslärare som undervisar yngre åldrar. Lärarna kom från samma skola, intervjuerna genomfördes på plats genom användningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fältstudie. Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslärare aktivt försökte motivera eleverna - främst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framträdande motiven till att motivera eleverna i de högre åldrarna skilde sig från de yngre åldrarnas motsvarigheter. Idrottslärarna för de äldre åldrarna ansåg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsämnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv. De yttre motiv som de förmedlade var den fysiska aktivitetens bidrag till bättre hälsa, motverkande av sjukdomar och skadeförebyggare fördelar. Idrottsläraren för de yngre åldrarna ville i sin undervisning däremot förmedla motivation till fysisk aktivitet för dess egen skull. Det försökte de göra genom att introducera elever till lekar/aktiviteter/övningar som upplevdes som roliga "här och nu" utan att eleverna behövde tänka på någonting annat. Sedan såg samtliga lärare ett varierat utbud av aktiviteter, försök att stärka självförtroendet och vikten av att inte utsätta eleverna för tävlingsmoment som väsentliga förutsättningar för att motivera en elev och samtidigt undvika att den får negativa bilder eller erfarenheter av fysisk aktivitet. Slutsats: Det var betydligt fler elever i de äldre åldrarna som var fysiskt inaktiva. Om man kopplar detta till motivation kan man tolka det som att de äldre eleverna också vill uppleva aktiviteter som är roliga för att genom dem motiveras och bli intresserade eller stimulerade till fysisk aktivitet. Att ständigt få höra om vikten av att röra på sig som en bra investering för framtiden kan få de att uppfatta detta som "order" eller lättsamt avfärda det genom att säga att de "redan vet det". Det de äldre eleverna möjligen skulle vilja uppleva är aktiviteter för deras egen skull, utan någon "större meningen". Utmaningen bör därmed ligga på hur man kan motivera äldre elever till att se och uppleva fysisk aktivitet som något kul. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur idrottslärare på högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslärarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, så var även syftet med denna undersökning att ta reda på hur det är att vara med på idrottsundervisningen, sett från en rörelsehindrad elevs perspektiv.    Fyra idrottslärare och en elev som sitter i rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lärarna anser att inkludering är någonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. Idrottslärarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det är viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Lärarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet så fick eleven orientera på en stadsbana där underlaget var mer anpassat för rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig känt sig utanför på idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslärare.   Alla idrottslärare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra när en rörelsehindrad elev fanns med på idrottslektionerna. Ingen av lärarna tyckte att dessa anpassningar var något hinder, utan lärarna menade att det snarare kunde ses som något positivt och lyfte fram hur bland annat klassamanhållningen kan förbättras.

Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och enligt forskning är det grunden till en stor del av folkhälsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (&gt;14 dagar). Studieresultatet baserades på en enkätundersökning utförd på KMTI, Kurera.se och Facebook.com där totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, där 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller är sjukskrivna. Detta kan jämföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller är sjukskrivna. Dock hittades inga signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet under sjukskrivningsperioden och antalet sjukskrivningsveckor.

Bakgrund: Många som stretchar innan eller efter fysisk aktivitet gör det i syfte att minska ömhet, risken för skada och förbättra prestationsförmågan. Prestationsförmågan innefattar muskulär maxkraft, muskulär uthållighet, sprinthastighet, explosivitet och spänst. Akut stretching innebär stretching i samband med fysisk aktivitet i till exempel uppvärmningssyfte och har visats ha negativ effekt på prestationsförmågan. Kronisk stretching som innebär stretching som inte utförs i samband med fysisk aktivitet är däremot mindre utforskat och effekten på prestationsförmågan är mindre självklar.Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som undersöker effekten på den fysiska prestationsförmågan efter kronisk stretching hos fysiskt aktiva personer.Material och metod: PubMed, Cinahl, Sportdiscus och AMED var databaserna som användes för litteratursökningen. MeSH-terms, Cinahl Headings och Thesaurus användes för att få en mer specifik sökning. Sökningen resulterade i totalt femton inkluderade artiklar efter granskning med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier.Resultat: Åtta av femton studier visade på en signifikant förbättring på prestationsförmågan efter att ha utfört kronisk stretching. Sex studier resulterade i icke-signifikant effekt på prestationsförmågan och en studie visade på negativ effekt. Kvalitetsgranskningen av artiklarna enligt PEDro-score gav ett genomsnittligt betyg på 6.4/10 vilket är god kvalitet.Konklusion: Resultatet i denna litteraturöversikt påvisade att kronisk stretching på nedre extremiteter kan ha en prestationshöjande effekt hos fysiskt aktiva. För att kunna dra någon slutsats om den generella effekten av kronisk stretching behöver det även göras fler studier på övre extremitet, då dessa studier inte inkluderade detta i något av sina program.

No description available.

Bakgrund: Det finns olika definitioner på vad som är en stereotypisk våldtäkt och vart den begås. Den klassiska stereotypen är då förövaren använder mycket våld och attackerar offret på en avlägsen plats. Den mer moderna stereotypen utförs dock av en bekant till offret, sker sällan utomhus och det förekommer lite fysiskt våld. Våldtäkten kan bli våldsam exempelvis om offret gör motstånd, vilket kan kräva grövre våld från förövarens sida. Aggression är ofta kopplat till manlighet och män är uppvuxna med den klassiska stereotypen om våldtäkt. Syftet med denna studie var att analysera och belysa förekomsten och användandet av fysiskt våld vid våldtäkter. Metod: Studien utfördes främst med kvantitativ metod, som är tillämpbart när det ska förekomma en beskrivning av en omfattning eller frekvensen av något. Det kommer även vara inslag av kvalitativ data för att exemplifiera vissa aspekter ur domstolsbesluten. Urvalet för denna studie är brottsmål med män som begått våldtäkt och dömts för detta. Det utfördes skillnadstester med chi-två test för att beräkna den data som insamlats. Resultat: Analysen visade signifikant skillnad i användandet av det fysiska våldet beroende på relationen mellan offer och förövare samt vid analysen kring det fysiska våldet och påföljden, medan det fysiska våldet i samband med plats, alkohol/narkotika eller ålder förövaren inte visade någon signifikans. Slutsats: Det finns studier som visar att maskulinitet är något som är skapat av samhället. Det medför att män växer upp med inställningen att en man måste vara maskulin, vilket är problematiskt. Dagens forskning kring maskulinitet och våldtäkt bör därför undersökas vidare, då detta är en viktig samhällsfråga / <p>2016-08-23</p>