Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns faktorer som kunde predicera individers kognitiva resiliens i en militär kontext. För att svara på syftet användes följande frågeställningar: ·  Kan den fysiologiska parametern VO2max predicera kognitiv resiliens? ·  Kan militär förmåga predicera en kognitiv resiliens? Metod Metoden som användes var en observationsstudie där datainsamlingen skedde innan, under samt efter en övning som bestod av 4,5 dygns grundläggande vinterutbildning. Urvalsgruppen bestod av 76 kadetter från Försvarsmaktens specialistofficersutbildning. Kadetternas maximala syreupptagning estimerades genom Ekblom-Bak cykeltest och för att mäta kadetternas kognitiva förmåga användes Pearson D-KEFS mönsterflöde.  Militär förmåga mättes med ett subjektivt skattningsverktyg. För analysen användes Jamovi. T-test, Mann-Withney samt chi2 användes för att undersöka eventuella skillnader mellan olika grupper, och linjär regressionsanalys användes för att undersöka samband mellan faktorer som kunde predicera kognitiv resiliens. Resultat Resultatet visade att det fanns samband mellan kondition och kognitiv resiliens. Huvudfyndet var att för männen predicerade konditionsnivå hur väl de lyckades i de kognitiva testerna. Ju bättre kondition ju bättre kognitiv resiliens. Avseende kvinnorna var resultatet tvärtom, ju högre konditionsnivå, ju sämre resultat avseende den kognitiva resiliensen.Ett bifynd var även att militär skattning predicerade antal rätt på de kognitiva testerna avseende både pre- och posttesterna hos männen. Högre skattning gav bättre resultat. Slutsats Kondition är en viktig faktor för en militär, och kan vara ett verktyg för att predicera en kognitiv resiliens. Mer forskning behövs för att undersöka sambandet mellan kondition och kognitiv resiliens avseende eventuella skillnader mellan könen. / Purpose and Research Questions The purpose of this study was to investigate whether there were factors that could predict individuals' cognitive resilience in a military context. The following research questions were used to address the purpose: • Can the physiological parameter VO2max predict cognitive resilience? • Can military ability predict cognitive resilience? Method The method used was an observational study, where data collection took place before, during, and after a 4.5-day basic winter training exercise. The sample group consisted of 76 cadets from the Swedish Armed Forces school for NCO-cadets. The cadets' maximal oxygen uptake was estimated using the Ekblom-Bak cycle test, and Pearson D-KEFS Trail Making Test was used to measure their cognitive resilience. Military capability was assessed using a subjective rating tool. Jamovi was used for the analysis. T-tests, Mann-Whitney U tests, and chi-square tests were used to examine relationships between different groups, and linear regression analysis was used to investigate factors that could predict cognitive resilience.ResultsThe results showed correlations between fitness level and cognitive resilience. The main  finding was that for men, fitness level predicted their performance in the cognitive tests. Better fitness was associated with better cognitive resilience. In contrast, for women, the results were the opposite: Higher fitness level was associated with poorer result concerning the cognitive resilience. An additional finding was that military ratings predicted the number of correct responses on the cognitive tests for both pre- and post-tests among men. Conclusion Fitness level is an important factor for military personnel and can be a tool to predict cognitive resilience. Further research is needed to explore the relation regarding gender differences and the impact of other factors on cognitive resilience.

Digitalization has made working outside the office easier. When the physical meeting between manager and employee does not exist, another type of leadership is needed. Research has shown that, as the information society has advanced, leadership has evolved from a traditional, hierarchical leadership to a more decentralized coaching leadership. But what happens when a leader must lead and coach an employee that he or she does not physically meet? And does this leadership differ from a physically present leadership? The aim of this study has thus been to understand in what ways physically present and physically absent leadership resembles and differs from each other, based on the manager's perspective. This study is based on a qualitative perspective. The understanding of the perception of the subject has therefore been the starting point. In this study managers in the Stockholm area have been interviewed. Interview data has then been analyzed against theoretical frameworks within leadership and communication. Furthermore, the results of this analysis has been linked to previous research on the subject. The results of this study show that participating managers perceive themselves as being available to their employees, regardless whether they exercise physically present or physically absent leadership. Most of the managers emphasize a good relationship with their employees and the importance of seeing the individual in the employee. Our study shows that the physically distance between manager and employee affects which type of leadership the manager applies. Managers with physically present leadership show a more supervising leadership style compared to managers who exercise physically absent leadership. / Digitaliseringen har lett till att arbete på distans har blivit lättare. När det fysiska mötet mellan chef och anställd uteblir behövs ett ledarskap anpassat till detta. Forskning har visat, i takt med att kunskapssamhället har växt fram, att ledarskapet kommit att utvecklats från ett traditionellt, hierarkiskt ledarskap till ett mer decentraliserat, coachande ledarskap. Men vad händer när en chef ska leda och coacha en anställd som han eller hon inte träffar? och skiljer sig detta ledarskap mot ett fysiskt närvarande ledarskap? Syftet med denna studie har varit att förstå för hur ett fysiskt närvarande och ett fysiskt frånvarande ledarskap liknar och skiljer sig åt, utifrån chefers uppfattning. Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv och förståelsen för personers upplevelse av det studerade ämnet har därför varit utgångspunkten. I denna studie har chefer inom Stockholmsområdet intervjuats. Intervjudata har sedan analyserats mot teoretiska ramverk inom ledarskap och kommunikation. Vidare har analysresultaten kopplats mot tidigare forskning inom ämnet. Resultaten av denna studie visar att medverkande chefer uppfattar sig som tillgängliga för sina anställda, oavsett om de utövar ett fysiskt närvarande eller ett fysiskt frånvarande ledarskap. Merparten av cheferna betonar en god relation med sina anställda och vikten av att se individen i den anställde. Funna skillnader mellan de två ledarskapen är att den fysiska närheten eller distansen påverkar vilken typ av ledarskap som chefen tillämpar. Chefer med ett fysiskt närvarande ledarskap antar en mer övervakande ledarstil jämfört med chefer som utövar ett fysiskt frånvarande ledarskap.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.

<p>Syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.</p><p>Metod:</p><p>Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.</p><p>Resultat och slutsatser:</p><p>Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.</p>

Background: Trauma is the leading cause of death for people up to 40 years and causes great suffering for the affected person. When the person comes into the emergency department, it requires fast treatment and a structured approach from all of the trauma group. Every minute is important for the patient's prognosis. The encounter between the patient and the nurse is often short and intense. Aim: The purpose of this study is to describe patients' experience of care for physical trauma in an emergency department. Method: Articles have been applied for in the various relevant databases. Articles that answered the purpose was gathered and data were marked. This is to get an overview of the state of knowledge, which is compiled in the result. Results: The result shows that the communication and information were an important part of the care. Patients wanted the nurses to be honest and give clear information for patients, because it had impact on the experience of care. Feelings that arose in the connection with trauma was fear of the unknown, and not to hold control over their lives. Conclusion: Trauma care is a complex situation. The patient, purely somatic are in a life threatening situation but the mind is still present with many thoughts and questions. As the situation is life-threatening, the psychosocial needs will never be a priority of the traumacare. It will probably always remain, if no changes in the trauma team structure occurs. / Bakgrund: Trauma är den vanligaste dödsorsaken för människor upp till 40 år och medför stort lidande för den drabbade personen. När personen kommer in till akutmottagningen krävs snabbt omhändertagande och ett strukturerat arbetssätt från alla ur traumteamet. All tid är viktig för patientens prognos. Mötet mellan patienten och sjuksköterskan blir ofta kort och intensiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelse av omhändertagande vid fysiskt trauma på en akutmottagning. Metod: Artiklar har sökts i olika relevanta databaser. Artiklar som besvarade syftet samlades in och data markerades. För att få en översikt över kunskapsläget som har sammanställts under resultatet. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och information var en viktig del i omhändertagandet. Patienterna ville att sjuksköterskorna skulle vara ärliga och ge tydlig information till patienterna, eftersom det hade påverkan på upplevelsen i omhändertagandet. Känslor som uppkom i samband med trauma var rädsla för det okända, och att inte inneha kontroll över sitt liv. Slutsats: Traumaomhändertagandet är en komplex situation. Somatiskt befinner sig patienten i en livshotande situation, men sinnet är fortfarande närvarande med många tankar och frågor. Eftersom situationen är livshotande, bortprioriteras alltid de psykosociala behoven patienten har i omhändertagandet och så kommer det förmodligen alltid att förbli. Om inte förändringar i traumateamets struktur sker.

De sju domar som utgör urvalet i studien berör frågor som handlar om vårdnad, boende och umgänge. De är hämtade från Umeå tingsrätt mellan perioden år 2015–2017. Domarna studerades med riktad innehållsanalys, med fokus på fysiskt våld, psykiskt våld och barn som bevittnat våld. För att få en helhetsbild och en tydlig beskrivning på den rättsliga processen, från yrkande till domslut, har följande teman valts ut. Teman är: yrkande, fysiskt våld, psykiskt våld, barn som bevittnat våld, barns mående/beteende, insatser och domslut. Utifrån dessa teman ges en tydlig bild på hur tingsrätten resonerar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar på att tingsrätten resonerar utifrån barnets bästa med ett genomgående barnperspektiv där varje fall bedöms utifrån sin individuella situation. Vidare visar resultatet, att fysiskt- och psykiskt våld uttrycks och utförs på olika sätt och att barnet påverkas av det. Allt våld inom familjen bedöms inte som straffbart enligt den rådande lagstiftningen, trots att de kan ge stor skada på barnet, både i nutid och framtid.

Detta arbete undersöker hur soniska vågor kan användas som vapen. Särskild vikt läggs vid att förstå hur ljudet avtäcktes från att vara en osynlig och hämningslös energi till att bli en fysiskt producerande våldsam kraft under den megafoniska eran och efter. Uppsatsen argumenterar för att soniska vapen måste föregås av avancerad teknologisk utveckling samt ett intresse för att föra ett annat typ av krig, utan dödsfall och skjutvapen. Flera exempel ges som visar att ljudvapen också ofta används för att kontrollera en population. Sonisk krigsföring fastställs till att innefatta användandet av psykologisk, våldsam och fysisk akustisk kraft för att alternera eller påverka psykiska och fysiska aspekter hos en population, kropp eller folkmassa.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och på vilka sätt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill även undersöka pojkars inställning till dans, hur denna uppkommer och möjliga åtgärder för att förbättra dansens rykte i det hänseendet. Finns historiska belägg för denna inställning som många killar har eller uppkommer den i dagens samhälle och i så fall, kan kanske dans i skolan förändra detta? </p><p>Litteraturstudien beskriver åsikter och teorier utifrån frågeställningen och utgår bl a från tre indelningar gällande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjälp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa områden genom kontinuerlig dansundervisning. </p><p>Den empiriska studien består av tre intervjuer med manliga dansare som utbildas på Balettakademien i Göteborg. Där finns också en sammanställning av dessa intervjuer innehållande slutsatser och jämförelser av de tre killarnas bakgrunder och inställningar till dans. De redovisar sitt förhållande till dans och hur de utvecklat det under åren genom olika aktiviteter. Här framkommer bl a att dansintresse starkt kan kopplas till olika musikstilar och att man kanske i denna koppling kan vinna många barns och speciellt pojkars engagemang för dans. </p><p>Diskussionen och avslutningen berör bl a tankar om vikten av att skolan även börjar prioritera andra kvalitéer än rent intellektuella och ger barn en chans att här också kunna utveckla och lära sig att t ex använda sitt kroppsspråk genom att dansa. Här berörs också tankar om framtida forskning samt nya problemformuleringar.</p>

<p>I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga.</p>