No description available.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar som utsatts för våld av sina vuxna barn med narkotikaproblem. Olika aspekter av våldsutsattheten belyses. Syftet är att undersöka hur vanlig utsattheten är, hur sambandet till barnets narkotikaproblem ser ut och hur föräldrarna själva förklarar utsattheten. Särskild fokus riktas på vilken roll problematisk användning av narkotika som enskild faktor har. Såväl psykiskt, fysiskt, ekonomiskt, materiellt som emotionellt våld undersöks.Resultaten talar för att våldsutsattheten samvarierar med flera faktorer hos barnet, vilka faktorer som har betydelse varierar mellan de olika våldsformerna. När det gäller den aktuella våldsutsattheten, det vill säga där våldshandlingen utförts under det senaste året, framträder tydligast skillnader mellan barn utan, respektive med, aktuella narkotikaproblem – statistisk signifikans föreligger för alla undersökta våldsformer. Utöver barnets aktuella narkotikaproblem är aktuell psykisk problematik hos barnet signifikant när det gäller psykiskt, fysiskt och emotionellt våld och barnets ålder signifikant för ekonomiskt och materiellt våld. Föräldrarnas förklaringar till utsattheten speglar i mångt och mycket resultaten från de statistiska analyserna. / This essay pays attention to parents who have been abused by their adult children with drug problems. Various aspects of the abuse are highlighted. The aim is to investigate how common the exposure is, the correlation to the child’s drug problems and how the parents themselves explain the exposure. Special attention is paid to problematic drug use as a single factor. Furthermore, both psychological, physical, financial, material and emotional abuse are investigated. The results indicate that parents exposure to abuse covaries with several child- related factors, however which factors that are important varies between the different forms of abuse. In addition to the child’s current drug problem, the child’s current mental health problem is significant in terms of psychological, physical and emotional abuse and the child’s age is significant for economic and material abuse. Regarding current exposure, that is, where the abuse occurred during the past year, the most apparent differences were observed between children without and children with current drug problems – statistical significance exists for all forms of abuse. In many ways, the parents’ explanations for their exposure reflects the results of the statistical analyzes.

På akutmottagningen vårdas sårbara patienter, barn som utsätts för fysiskt våld. Akutsjuksköterskan har ett ansvar i att kunna identifiera den sårbara patiente, för fysiskt våld leder till flertalet hälsorisker och varje missat fall kan leda till dödlighet. Alla barn har rätt till att skyddas mot alla former av våld. Syftet med studien var att utforska tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskans utgångspunkter för att identifiera barn där det misstänks att barnet utsatts för fysiskt våld. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie. Studien resulterade i två huvudteman: Förmågan att redogöra berättelsens och Konsten att känna igen. De två huvudteman delas in i fyra subteman, skildra barnets vardagliga liv, genomföra en riskbedömning, verifierbara skador och upptäcka det som inte syns. För att akutsjuksköterskan skall kunna identifiera barn som misstänks utsatts för fysiskt våld krävs det utbildning på arbetsplatserna samt dokument som kan användas som stöd vid bedömning. / At the emergency room, vulnerable patients are cared for, children who are exposed to physical violence. The emergency nurse has a responsibility in identifying the vulnerable patient. Being exposed to physical violence leads to several health risks and each missed case can lead to mortality. All children have the right to be protected from all forms of violence. The purpose of the study was to explore available evidence regarding the emergency nurse's starting point for identifying children who are suspected to have been subjected to physical violence. The method is a systematic and integrative literature study. The study resulted in two main themes: the ability to tell the story and the art of recognizing. The two main themes are divided into four subthemes, describing the child's everyday life, carrying out a risk assessment, verifiable injuries and discovering what is not visible. In order for the emergency nurse to be able to identify children who are suspected of being subjected to physical violence, training is required in the workplace as well as documents that can be used as support in assessment.

Denna studie handlar om fysisk aktivitet integrerat i matematiken och om hur matematiska samtal visar sig vid fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att studera effekten av att integrera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi vill även synliggöra hur de matematiska samtalen visar sig vid de fysiska matematiklektionerna. Arbetet tar sitt avstamp i följande frågeställningar: Hur visar sig matematiska samtal vid fysisk matematik? Och Hur kan fysisk aktivitet användas som ett stöd för eleverna vid lösningen av en matematikuppgift? Studien är genomförd på två skolor i en mellanstor stad i Sverige, populationen är 44 elever i årskurs 4 och 5. Fyra fysiska matematiklektioner är genomförda på två olika skolor vilket har medfört sammanlagt åtta fysiska matematiklektioner. Dessa är filmade och analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Filmerna har delats upp i olika kategorier som uppkom genom analysarbetet för att få en överblick över resultatet. För att illustrera resultatet har tre filmer transkriberats. Detta för att illustrera resultatet. Resultatet visar att fysisk matematik möjliggör för matematiska samtal. Matematiska samtal visar sig då eleverna använder resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och begreppsförmåga. Elever får möjlighet att föra olika matematiska samtal vid de fysiska matematiklektionerna. Resultatet visar även att fysisk aktivitet kan vara ett stöd vid lösningen av matematiska uppgifter eftersom att eleverna koncentrerar sig och använder det laborativa materialet samt kroppen som ett hjälpmedel. Ett annat resultat som framkommer i denna studie är att eleverna höll fokus på uppgiften direkt efter ett fysiskt moment genomförts. Som avslutning i arbetet lyfter vi didaktiska implikationer och hur lärare kan använda sig av fysisk matematik i undervisningen.

In an era where life expectancy among the population is increasing, the retirement age in Sweden is growing proportionally according to the increase. A mix of good work motivation and the right conditions is required for employees to be able to continue working. This study will investigate physically burdened occupations and find the basic factors for work loyalty to the Swedish recommended retirement age (65 years). Six different semi-structured interviews were conducted on full-time employees working in a physically burdensome job. A qualitative approach was chosen as the purpose of the study is to describe in depth employees' experiences of a physically burdensome work. Previous research shows that physically strenuous professions are psychologically stimulated by well-being where colleagues in the workplace share a good relationship. Through the interviewees, the conclusions are that the sustainable work environment needs to be a pro motif for the body to physically cope. Sustainable work environment can be achieved through joint commitment, where the employer shall enable ergonomic approaches and the employee will be responsible for following these guidelines. It is later presented with the support of the SwAge model.

Bakgrund: Att drabbas av en ryggmärgsskada till följd av trauma innebär ofta en stor livsomställning. Det är vanligt med både fysiska och psykiska sekundära hälsoeffekter hos personer med ryggmärgsskada och dessa patienter är ofta mer sårbara för flera olika ohälsotillstånd. Personer med funktionsnedsättning möter ofta omfattande barriärer i samhället, trots deras rättighet att bli inkluderade och kunna delta i samhället i samma utsträckning som den generella befolkningen. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med tetra- eller paraplegi till följd av trauma. Metod: Litteraturstudien bygger på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde i databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av PEO-modellen för att finna sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBUs granskningsmall och analyserades med tematisk analys för att identifiera subkategorier och kategorier. Resultat: Analysen resulterade i att deltagarnas upplevelser kunde kategoriseras i åtta subkategorier som mynnade ut i två övergripande kategorier. Kategorin En förändrad vardag innehöll subkategorierna; olika känslor som väcktes, begränsade fysiska förutsättningar, påverkad självständighet och varierande bemötande i samhället. Kategorien Hantering av tillvaron innehöll subkategorierna; behov av socialt och professionellt stöd, nya perspektiv på tillvaron, vikten av meningsfulla aktiviteter och strävan efter delaktighet i samhället. Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och behandlingen av personer med tetra- och paraplegi. Det är viktigt att arbeta personcentrerat och holistiskt för att tillgodose såväl fysiska som psykosociala behov. / Background: Suffering a spinal cord injury as a result of trauma often entails a significant life adjustment. Both physical and psychological secondary health effects are common among individuals with spinal cord injury, and these patients are often more vulnerable to various health conditions. People with disabilities often encounter extensive barriers in society, despite their right to inclusion and participation in society to the same extent as the general population. Objective: To illuminate patients' experiences of living with tetraplegia or paraplegia resulting from trauma. Method: The literature review is based on 11 scientific articles with a qualitative approach. Data collection was conducted in the PubMed and CINAHL databases using the PEO model to guide the search blocks. The articles were quality-assessed using the SBU review guide and analyzed using thematic analysis to identify subcategories and categories. Results: The analysis resulted in categorizing participants' experiences into eight subcategories, which converged into two overarching categories. The subcategories of different emotions evoked, limited physical capabilities, impacted independence, and varying societal encounters resulted in the category "Altered everyday life." The subcategories of the need for social and professional support, new perspectives on existence, the importance of meaningful activities, and the pursuit of societal participation resulted in the category "Managing life." Conclusion: The nurse plays a crucial role in the care and treatment of individuals with tetra- and paraplegia. It is important to work in a person-centered and holistic manner to address both physical and psychosocial needs.

The world is becoming increasingly digitized, where rapid changeovers at companies are a must to continue competing. Technological development has shown the possibilities for flexible workplaces without requirements to be at a specific physical location. Leading hybrid teams and making decisions can be challenging when they are not dependent on time and space. The purpose of this paper is to investigate how decision-making is affected by hybrid work. The study assumes leadership and decision theories such as E-leadership, strategic decision-making, and decision processes. The study has applied a qualitative case study through semi-structured interviews with eight leaders at a Swedish telecom company. The results showed that the decision-making process looks different in physical and virtual contexts. The results indicate that informal conversations and cross-examination in a physical office environment are significant for overall decision-making. This type of communication does not exist in virtual contexts, and the decision-makers have a risk of omitting important information. At the same time, there is higher efficiency in virtual decision-making meetings.

Trauma är vanligt förekommande internationellt och drabbar främst unga under livets fyra första årtionden. Dödligheten relaterat till trauma förväntas att fortsätta öka till 2030 i Sverige. Trauma orsakar såväl ett fysiskt som ett psykiskt lidande för patienter, samt skapar stora samhällskostnader. Kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter angående traumaomhändertagandet initialt är begränsat. Det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter så att sjuksköterskan kan göra patienten delaktig i vården och tillgodose patientens behov och samtidigt tillhandahålla och bedriva en patientsäker vård i mötet med traumapatienten.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av traumaomhändertagande. Metoden till studien var en allmän litteraturstudie. PubMed och CINAHL var databaserna som användes. Manuell sökning och kedjesökning utfördes också. Kvalitetsgranskningen resulterade i 15 artiklar som inkluderades för att därefter bearbetas med hjälp av en integrerad analys.  Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; patienternas positiva upplevelser och erfarenheter och patientens negativa upplevelser och erfarenheter. Till vardera huvudkategorier identifierades fem respektive sex underkategorier. Under huvudkategorin patienternas positiva upplevelser och erfarenheter identifierades underkategorierna; en välfungerande vårdkedja, tillfredsställande undersökning och behandling, professionellt bemötande, gynnsam informationsöverföring och kommunikation, och gynnsamma emotionella aspekter. Under den andra huvudkategorin patienternas negativa upplevelser och erfarenheter identifierades; brister i vårdkedjan, otillfredsställande undersökning och behandling, fysiologiska konsekvenser, brister i personalens kompetens, hinder för informationsöverföring och kommunikation, och psykologiska påfrestningar.  Slutsatsen av litteraturstudien är att upplevelserna och erfarenheterna av traumaomhändertagande är mångfacetterat och individuellt, vilket ställer höga krav på personalens kommunikationsförmåga samt krav på att individanpassa hälso- och sjukvården, då vården av traumapatienter är komplex. / Trauma is common internationally and mainly affects young people during the first four decades of life. Mortality related to trauma is expected to continue to increase until 2030 in Sweden. Trauma causes both physical and psychological suffering for patients and creates large societal costs. Knowledge of the patient's experiences regarding initial trauma care is limited. It is important that the nurse has knowledge of the patient's experiences so that the nurse can involve the patient in the care and ensure that the patient's needs are met, and at the same time provide care that is safe in the meeting with the trauma patient.  The aim was to describe patients' experiences of trauma care.  The method of the study was a general literature study. PubMed and CINAHL were the databases used. Manual search and snowballing were also performed. The result after quality review of articles contributed to 15 included articles that were analyzed according to an integrated analysis.  The analysis resulted in two main categories: the patients' positive experiences and the patients' negative experiences. Five respectively six subcategories were identified for each main category. Under the main category of patients' positive experiences, the subcategories were: a well-functioning care, satisfaction with examination and treatment, professional treatment, adequate knowledge and skills of the staff, good information transfer and communication, and that emotional aspects were considered as favorable. Under the second main category, the patients' negative experiences were identified; the lack of care, dissatisfaction with examination and treatment, the physiological consequences, lack of competence, obstacles to information transfer and communication, and psychological stress.  The conclusion of the literature study was that the experiences of trauma care are multifaceted and individual, which put high demands on health care staff in communication skills and the ability to adapt care individually, since the care of trauma patients is complex.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del för hälsan och det krävs flera olika fysiska och psykosociala förmågor för att vara fysiskt aktiv. Ridterapi kan påverka de olika förmågorna till fysisk aktivitet, både fysiskt och psykosocialt, dock är den vetenskapliga evidensen tvetydig. Ett sätt att stärka den evidensbaserade praktiken för ridterapi är att öka kunskapen om fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi påverkar förmågan till fysisk aktivitet. Syfte: Att utforska fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi kan påverka förmågan till fysisk aktivitet hos individer med permanent fysisk funktionsnedsättning i olika åldrar. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats och en semistrukturerad intervjuguide användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval användes, där sex fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades. Resultat: Analysen resulterade i sex underkategorier och tre kategorier. Kategoriernas namn var ”Påverkan på fysisk funktion”, ”Ger möjligheter till att vara aktiv på fritiden” och ”Förändrade tankar och känslor om rörelse”. Slutsats: Deltagarna erfar att ridterapi påverkar förmågor till fysisk aktivitet, utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv. Förmågor på individ- och omgivningsnivå var kroppskontroll, motivation, självförtroende, handikappanpassad anläggning och kuperad terräng. Resultatet bidrar till EBP genom att fylla kunskapsluckan gällande fysioterapeuternas erfarenheter inom området. / Background: Physical activity is an important part of health, and several different physical and psychosocial abilities are required to be physical active. Hippotherapy can affect the different abilities to physical activity, both physically and psychosocially, however, the scientific evidence is ambiguous. One way to strengthen the evidence-based practice for hippotherapy is to increase knowledge about physiotherapists' experiences of how hippotherapy affects the ability to do physical activity. Aim: To explore physiotherapists experience of how hippotherapy can affect the ability to be physical active in individuals with permanent physical disability at different ages. Method: A qualitative descriptive study was conducted with an inductive approach and a semi-structured interview guide. A purposeful convenience sample was used, where six physiotherapists from different practices were recruited.  Results: The analysis resulted in six subcategories and tree categories. The name of the categories was “effect on physical function”, “provides opportunities to be active in free time” and “changed thoughts and feelings about movement”.  Conclusion: The participants experienced that hippotherapy affects abilities for physical activity based on biopsychosocial perspective. Abilities at the individual and environment level were body control, motivation, self-confidence, disabled facilities and hilly terrain. The result contributes to EBP by filling the knowledge gap regarding physiotherapists' experiences in the field.

Bakgrund Våld i nära relationer utgör ett stort globalt problem för individer men även samhället i stort. Kvinnor drabbas av våld i nära relationer i mycket större utsträckning än vad män gör. De som är utsatta för våld i nära relationer kan drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och våldet har även en negativ påverkan på andra faktorer i det vardagliga livet. Begreppet våld som används i den här studien inkluderar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur kvinnors hälsa påverkas av våld i nära relationer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på sammanlagt 21 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och Cinahl och i databaserna gjordes sökningar med hjälp av relevanta Mesh-termer samt Subject Headings. De inkluderade artiklarna är primära källor som var högst tio år gamla och som kvalitetsgranskats till hög och medelkvalitet. Med hjälp av de inkluderade artiklarna sammanställdes det två huvudkategorier till resultatet: fysisk hälsa och psykisk hälsa. Resultat Litteraturöversiktens resultat presenterades i form av två huvudkategorier. Den första huvudkategorien var fysisk hälsa med underkategorierna fysiska besvär, långvariga hälsokonsekvenser och missbruk. Den andra huvudkategorien var psykisk hälsa med underkategorierna ångest, depression och PTSD, självskadebeteende, suicid och suicidförsök, samt slutligen psykosocialt välmående. Våld i nära relationer bidrog till att kvinnor drabbades av fysisk och psykisk ohälsa samt att livskvaliteten försämrades. Kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer hade sämre hälsa än kvinnor som aldrig upplevt våld i nära relationer. Våld i nära relationer kunde leda till långvariga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser. Att uppleva en kombination av olika typer av våld samtidigt ledde till en större negativ hälsopåverkan jämfört med att endast uppleva en typ av våld. Slutsats Våld i nära relationer påverkade kvinnors hälsa negativt och våldsutsatta kvinnor hade generellt sämre hälsa än icke-våldsutsatta kvinnor. Alla typer av våld bidrog till en försämring av kvinnors hälsa. Resultatet tyder på att våldsutsatta kvinnor i stor utsträckning drabbas av både fysiska och psykiska besvär till följd av våldet och att även deras livskvalitet försämras. Den negativa hälsopåverkan som våldet för med sig i form av både fysiska och psykiska hälsobesvär kan bestå lång tid efter att en relation har upphört, alternativt plåga kvinnan resten av livet. / Background  Intimate partner violence is a major global problem for individuals but also for society at large. Women are affected by violence in close relationships to a much greater extent than men. Those who are exposed to intimate partner violence can suffer from both physical and mental illness and the violence also has a negative impact on other factors in everyday life. The term violence used in this study includes physical, psychological and sexual violence. Aim  The aim of the study was to describe how women's health is affected by intimate partner violence. Method A non- systematic literature review was performed based on a total of 21 scientific articles. The articles were retrieved from the databases PubMed and Cinahl. Searches were made on the databases using relevant Mesh terms and Subject Headings. The included articles are primary sources that were a maximum of ten years old, and they had been quality reviewed to high and medium quality. Using the included articles two categories were compiled for the results: physical health and psychological health. Results  The results of the literature review were presented in the form of two main categories. The first main category was physical health with the subcategories physical ailments, long-term health consequences and addiction. The second main category was mental health with the subcategories anxiety, depression and PTSD, self harm, suicide and suicide attempts and lastly psychosocial well-being. Intimate partner violence contributed to women suffering from physical and mental illness and the quality of life deteriorating. Women who were exposed to intimate partner violence had poorer health than women who never experienced violence in close relationships. Intimate partner violence could lead to long-term physical and mental health consequences. Experiencing a combination of different types of violence at the same time led to a greater negative health impact compared to only experiencing one type of violence. Conclusions  Intimate partner violence had a negative effect on women’s health, and abused women generally had poorer health than non-abused women. All types of violence contributed to the deterioration of women’s health. The results indicate that women who were exposed to violence to a large extent suffer from both physical and mental health problems as a result of the violence and that their quality of life also deteriorates. The negative health impact that violence leads to in the form of both physical and mental ailments can persist long after a relationship has ended, or alternatively torment the woman for the rest of her life.