The Million Programme was a reform program that arose as a result of the housing shortage of that time, but also the deficient housing standard in Sweden. The reform aimed to have one million homes built during the ensuing decade, while at the same time reforming the existing housing standard. In connection with the construction of these dwellings, criticism and a bad reputation began to arise about these residential areas. More recently, these homes have become associated with geographical segregation and social exclusion in society. The social sustainability aspects have many times ended up in the cloud and have not been as important. The purpose is to find remedial solutions in a residential area that is characterized by social exclusion and geographical segregation in society. The methods implemented in the study are literature studies, interviews, document analysis and observations. Since social sustainability is difficult to measure and difficult to define, a qualitative and a quantitative approach has been applied in order to obtain a holistic perspective on the problem area and further answer the issues. In the present study, the impact of an inadequate physical urban planning on segregation in a Million Programme area was analysed. The study also analysed the physical urban planning in a newly built residential area as a starting point. It turned out that the physical urban planning in the Million Programme area created good conditions for social interaction and activity that were less good in the newly built residential area. The obvious shortcomings in the Million Programme area were mainly the monotonous concrete housing which lacked a variety of forms of housing and types of houses. This led to a socio-economic and demographic segregation. The conclusion that could be drawn in the study was, by only paying attention to the physical factors in a residential area is a narrow way to evaluate the social sustainability of a city, and not least a residential area. A decent city must create conditions for activity, interaction, outdoor life, promoted health and quality of life, etc. Achieving social sustainability requires a balance of these factors. Attractive housing with a variety of forms of lease and housing types is also important. Finally, it is important to involve the resident’s views on the issue of physical urban development. A major limitation of the study was the analysis of physical urban planning with regard to social sustainability. This is in connection with previous occurrence of a considerable number of theories regarding social sustainability and a wide variety of interpretations and specifications of the area. This entailed an enormous amount of pilot studying on the subject which was time consuming. Furthermore, a limiting factor was the lack of involvement of key people working on these issues. / Miljonprogrammet var ett reformprogram som uppkom till följd av den dåvarande bostadsbristen men likaså den påtagligt bristande bostadsstandarden i Sverige. Reformen syftade till att under det påföljande decenniet låta uppföra en miljon bostäder och samtidigt reformera den dåvarande bostadsstandarden. I samband med uppförandet av dessa bostäder har det alltsedan uppkommit kritik och ett illa anseende om dessa bostadsområden. På senare tid har dessa bostäder övergått till att förknippas med geografisk segregation och socialt utanförskap i samhället. De sociala hållbarhetaspekterna har många gånger hamnat i skymundan och inte haft lika stor bemärkelse. Syftet är att påträffa åtgärdande lösningar i ett bostadsområde som präglas av socialt utanförskap och geografisk segregation i samhället. De metoder som implementerats i följande studie är litteraturstudier, intervjuer, dokumentanalys samt observationer. Eftersom social hållbarhet är svårmätbart och svårdefinierat har ett kvalitativt men likaså ett kvantitativt angreppsätt valt att utföras i syfte att erhålla ett helhetsperspektiv över problemområdet och vidare besvara studiens föreliggande frågeställningar. I innevarande studie analyserades den bristfälliga fysiska stadsplaneringens påverkan på segregation i ett miljonprogramsområde. I studien analyserades även den fysiska stadsplaneringen i ett nybyggt bostadsområde som ett utgångsläge. Det visade sig att den fysiska stadsplaneringen i miljonprogramsområdet skapade goda förutsättningar för sociala interaktion och aktivitet som var mindre bra i det nybyggda bostadsområdet. De påtagliga brister i miljonprogramsområdet var huvudsakligen de monotona betongbostäderna som saknade mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Detta medförde till en socioekonomisk- och demografisk segregation. Den slutsats som kunde dras i innevarande studie var att enbart beaktan på de fysiska faktorerna i ett bostadsområde är ett trångsynt sätt att värdera den sociala hållbarheten i en stadsdel, och inte minst ett bostadsområde. En god stad måste skapa förutsättningar för aktivitet, interaktion, friluftsliv, främjad hälsa och livskvalité, etc. vilket innefattar de icke-fysiska faktorerna i stadsplanering. För åstadkommandet av social hållbarhet krävs en balans mellan dessa faktorer. Det är även viktigt med attraktiva bostäder med mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Avslutningsvis är det av vikt att involvera de boendes synpunkter i frågan om fysisk stadsutveckling. En stor begränsning i studien var analyserandet av den fysiska stadsplaneringen med avseende på social hållbarhet. Detta i samband med förekomsten av en ansenlig mängd teorier beträffande social hållbarhet och stor mängd olika tolkningar och konkretiseringar av området. Detta medförde en stor mängd förstudie om ämnet vilket var oerhört tidskrävande. Ytterligare en begränsning är involverandet av nyckelpersoner i studien som arbetar med dessa frågor.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare inom grundskolan, årskurs 1-6, arbetar för att skapa inkluderande lärmiljöer.  Undersökningar som gjorts av bland annat OECD, Pisa och Skolverket visar att svenska skolor har svårt att skapa inkluderande lärmiljöer. Forskning visar att orsakerna till svårigheterna med att skapa en inkluderande lärmiljö bland annat är bristfällig kunskap kring hur begreppet inkludering ska förstås och praktiseras. Kunskapen kring hur man skapar en inkluderande undervisning genom bland annat differentiering, för att kunna möta eleverna på deras nivå, saknas bland lärarna. Likaså visar forskning att en viktig förutsättning för att kunna skapa inkluderande lärmiljöer, är att specialpedagogerna i högre utsträckning engagerar sig i planeringen och genomförandet av lärarnas undervisning.  Kvalitativa intervjuer med undervisande lärare i årskurs 1-6 har gjorts för att samla in empiri till detta arbete. I resultatdiskussionen av empirin har de specialpedagogiska perspektiven använts som stöd kring hur begreppet inkludering förstås och praktiseras av lärarna för att skapa en inkluderande lärmiljö. De specialpedagogiska perspektiven tillsammans med frirumsteorin har också utgjort ett stöd i resultatdiskussionen kring vilka förutsättningar som lärarna beskriver är viktiga för att skapa en inkluderande lärmiljö.  Resultatet visar att begreppet inkludering av lärarna uppfattas som synonymt med att alla elever ska vara delaktiga och att hänsyn ska tas till elevers olikheter. I lärarnas arbete blir lärarnas uppfattningar om inkludering synligt genom att lärarna bland annat redan i planeringen av sin undervisning tar hänsyn till elevers olikheter genom att bland annat differentiera och variera sin undervisning.

Syftet med studien var att studera relationen mellan motionoch global självkänslaoch undersöka om relationen medierasav fysisk förmåga och fysiskt självvärde.Frågeställningen som skapades var följande:Visar relationen mellan motion och global självkänsla på indirekta effekter genom fysisk förmåga och fysiskt självvärde?Frågeställningenundersöktes genomentillämpning av detteoretiska ramverketThe Exercise and Self-esteem model(EXSEM). De två primära mediatorerna i genomförandet av testet var fysisk förmåga (M1)och fysiskt självvärde (M2). Syftet i detta varatt få inblickom mediatorernavisarpåindirekta effekter i relationenmellan motion och global självkänsla bland individer som motionerar.Genom att använda EXSEM som teoretiskt ramverk skapades en medieringsmodell(figur2).I studien deltog 104 individerdär antalet kvinnor var46och antalet män var58.Deltagarna var bosatta i Sverige, där50 styckenav deltagarnarekryterades på tre olika motionsinstitut varav tvåbelägna i Göteborg och ett i Borås. Resterande deltagarerekryterades online viatvå Facebook-grupper. Data för undersökningen samlades invia enkäter därdeltagarna fick skatta sig självaisinrelation till deras motionsutövande. Varje individs motionsutövandemättes genom ett frågeformulär som strukturerades i enlighet med Godin Leisure-Time exercise questionnaire. Global självkänsla mättes genom självrapporteringsinstrumentet Rosenberg Self-esteem Scale. Slutligen mättes fysiskt självvärde och fysisk förmåga genomsjälvbegrepps-instrumentet Physical Self-Perception Profile.Resultatetvisadeattmotion hade enpositiv statistisksignifikant indirekt effekt på global självkänsla genom mediatorerna fysisk förmåga tillsammans med fysiskt självvärde. / The purpose of the study wastoinvestigate the relation between exercise and global self-esteemand examine whether the relationship is mediated by physical ability and physical self-worth.The hypothesis that was created was the following: Does the relationship between exercise and global self-esteem show indirect effects through physical ability and physical self-worth?.This was implemented bytestingthe Exercise and Self-esteem model (EXSEM). The implementation of the test was to examine the following mediators: Physical ability (M1) and Physical self-esteem (M2), with the aim of finding if the mediators show indirect effects in the relationship between exercise and global self-esteem among individuals who exercise. Using EXSEM as a theoretical framework, a mediation model was created (Figure 2). The study involved 104 individuals where the number of women consisted of 46 and the number of men consisted of 58where all the participants lived in Sweden.There were 50 participants recruited at three different gyms, two of which were located in Gothenburg and one in Borås. The remaining participants were recruited online via two Facebookgroups. The data ofthe survey were collected via questionnaires that the participants had to rate themselves in their relation to their exercise.Each individual's exercise was measured through a questionnaire that was structured in accordance with the Godin Leisure-Time exercise questionnaire. Global self-esteem was measured through the Rosenberg Self-esteem Scale. Finally, physical self-valueand physical ability were measured through the self-concept instrument Physical Self-Perception Profile. The results showed that exercise had a positive statistic significantindirect effect on global self-esteem through the mediators physical abilityalong with physical self-value.

Although the social issue of intimate partner violence has come to receive increased attention in the social debate in recent decades, there are still different ideas regarding who is to be actually considered a victim of it. Intimate partner violence is often to be assumed as a phenomenon that occurs in heterosexual relationships only, leaving the abuse in homosexual relationships to be trivialized. This study seeks to fill the gap of knowledge about intimate violence in lesbian relationships together with the aim of shedding light on the existing support efforts, the prevailing heteronorm and its impact on our perception of intimate partner violence.    Using semi-structured interviews with professionals who meet women that has been a victim of violence in a lesbian relationship we wanted to investigate in what ways their approach against the target group is affected by the professionals prior knowledge and the general heteronorm in our society. Furthermore, the purpose is also to investigate whether these factors may in turn influence how the support efforts for this target group are designed. The results of this study showed that the professionals do not always have sufficient adequate knowledge of the potential needs of the target group, which in turn may affect the support available to women who have been subjected to violence. Furthermore, the result is presented based on connections to previous knowledge and the theories Social Constructivism and Gender Theory. These theoretical perspectives were used in order to inherit a critical approach to norms and structures in the society, and through different concepts gain a deeper understanding of how different norms can become established in our society. / Även om samhällsproblemet våld i nära relation har kommit att få en ökad uppmärksamhet i samhällsdebatten under de senaste decennierna råder det fortfarande skilda föreställningar kring vem som faktiskt anses vara offer för det. Ofta antas våld i nära relationer vara ett fenomen som enbart inträffar i heterosexuella förhållanden, vilket gör att våldet i homosexuella relationer bagatelliseras och osynliggörs. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckan om våld i nära lesbiska relationer tillsammans med syftet att belysa befintliga stödinsatser, den allmänna heteronormen och dess påverkan på uppfattningen om våld i nära relationer.   Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som möter kvinnor som har blivit utsatta för våld i lesbiska relationer ville vi undersöka på vilket sätt bemötande av denna målgrupp påverkas av yrkesverksammas förkunskaper samt den allmänna heteronormen i vårt samhälle. Vidare är syftet även att undersöka om dessa faktorer i sin tur kan komma att påverka hur stödinsatserna för denna målgrupp utformas. Resultaten av denna studie visade på att de yrkesverksamma inte alltid har tillräcklig adekvat kunskap om målgruppens eventuella behov, vilket i sin tur kan påverka vilket stöd som finns att erbjuda kvinnor som har blivit utsatta för våld. Vidare presenteras resultatet baserat på kopplingar till tidigare kunskap och teorierna Socialkonstruktivism och Queerteorin. Dessa teoretiska perspektiv användes för att erhålla en kritisk inställning till normer och strukturer i samhället, och genom olika begrepp få en djupare förståelse för hur olika normer kan etableras i vårt samhälle.

Depression förekommer under 10% av alla graviditeter och medför risker för både den gravida och barnet. Syfte: Studien IKBT för gravida med depression syftar till att bekräfta tidigare studiers resultat av IKBT-behandling samt utvärdera olika besöksmodaliteter, telefonsamtal, videosamtal eller fysiskt besök, för bedömningssamtalet.  Metod: 26 gravida (graviditetsvecka 8–30 vid antagning) med samtidig egentlig depression randomiserades till antingen eget val av besöksmodalitet eller randomiserades till en viss besöksmodalitet för sitt bedömningssamtal. Efteråt tillfrågades deltagarna om sina upplevelser av bedömningssamtalet avseende innehåll, modalitet samt hur Covid-19 pandemin påverkade deras inställning. Resultat: Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad mellan hur de tre besöksmodalitetsgrupperna eller mellan de som fick välja gentemot de som blev tilldelade en besöksmodalitet upplevde bedömningssamtalet. Kvalitativa data pekar mot att deltagarna hade föredragit fysiskt besök men uppskattade andra möjligheter med anledning av Covid-19 pandemin. Slutsats: Deltagarna var generellt lika nöjda med sitt bedömningssamtal oavsett besöksmodalitet och om de själva hade fått välja besöksmodalitet eller ej. Att erbjuda olika besöksmodaliteter ökar tillgängligheten och möjliggör behandling med IKBT för gravida med depression från hela landet. För att validera resultatet krävs vidare forskning med större antal deltagare. / Depression is present during 10% of all pregnancies and leads to risk for both the pregnant and the baby. Objective: The study ICBT towards pregnant with depression aims to confirm earlier studies results of ICBT-treatment and to evaluate different visiting modalities, telephone call, video call or face to face meeting, of the assessment interview.  Method: 26 pregnant women (gestational week 8–30 at intake) currently suffering from major depressive disorder randomized to either free choice of visiting modality or randomized to a certain visiting modality of the assessment interview. Afterwards the participants were asked about their experience of the assessment interview regarding content, modality and how the Covid-19 pandemic affected their attitude. Results: There was no statistically significant difference between how the three visiting modality groups or between the ones who got to choose opposite the ones who was assigned a visiting modality regarding the experience of the assessment interview. Qualitative data indicates that the participants would have preferred a face to face meeting but appreciated other possibilities due to the Covid-19 pandemic. Conclusion: The participants was in general equally satisfied with their assessment interview regardless visiting modality or if they got to choose their visiting modality or not. To offer different visiting modalities increases the availability and enables treatment with ICBT towards pregnant with depression throughout the country. These results need to be replicated in larger trials to validate.

Våld i ungas parrelationer är ett problem som, i Sverige, endast undersökts i ett fåtal studier. Syfte: Att undersöka förekomsten av olika typer av våld i ungas parrelationer, dess samband med självskattad hälsa samt behovet av stöd och förebyggande åtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. En webbenkät skickades ut under våren 2023 till studenter vid högskola eller universitet i åldern 18–25 år. Chitvåtest, Fisher’s exact test, Mann-WhitneyU-test samt binär logistisk regression användes för att analysera insamlade data. Resultat: Totalt besvarade 120 studenter enkäten. Av dem med erfarenhet av parrelationer hade 60,4% (n=64) blivit utsatta för någon typ av våld av sin partner. Deltagare som utsatts för våld hade fem gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med deltagare som inte varit utsatta (justerad OR=5,40, 95% KI: 1,42–20,56). De som utsatts för psykiskt våld hade tre gånger högre risk att skatta sin hälsa som någorlunda jämfört med dem som inte varit utsatta för psykiskt våld (justerad OR=2,96, 95% KI: 1,04–8,42). För att förbättra stödet till unga samt för att minska och förebygga våld i ungas parrelationer efterfrågades information till unga om vad som räknas som våld samt diskussioner kring normer, sunda förhållanden, sex och porr. Slutsats: Utsatthet för våld i ungas parrelationer har samband med sämre självskattad hälsa, särskilt avseende psykiskt våld. Det finns förbättringspotential i stödet till unga och för det långsiktiga förebyggande arbetet där information om våld och diskussioner om normer, relationer och sexualitet är viktiga delar / <p>Betyg i Ladok 230608.</p>

Hur en bok kan utformas för att uppmuntra universitetsstudenter att skapa vanor för ett ökat välmÃ¥ende / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet var att undersöka elevers fysiska och psykiska våld mot lärare utifrån personliga attribut hos lärarna samt om förekomst av våld kan förknippas med negativa emotionella konsekvenser. En enkät besvarades av 246 lärare (M = 46 år, SD = 10,50) och resultaten visade att lärarna upplevde att psykiskt våld förekom i högre utsträckning än fysiskt våld. Resultaten visade även att ju mer bristande auktoritet och klassrumshantering som lärarna uppvisade, desto mer frekvent upplevde de fysiskt och psykiskt våld. Vidare visade resultaten att ju mindre hjälpsam och uppskattad lärarna var av eleverna desto mer frekvent upplevde de det fysiska våldet. Ju mer lärarna hade hört talas om psykiskt våld visades även påverka lärarnas otrygghet, bristande engagemang och nedstämdhet. Sambandet mellan fysiskt våld och de tre kategorierna av konsekvenserna försvann när det även kontrollerades för kön och psykiskt våld. De olika kategorierna av konsekvenser visades även korrelera med varandra vilket innebar att när den ena kategorin ökade, ökade även de andra två. Sammanfattningsvis är det viktigt att även ta hänsyn till de lärare som enbart hör talas om våldsamma händelser eftersom de också upplever negativa konsekvenser av våldet. / The aim was to examine students´ physical and psychological violence against teachers based on personal attributes of the teacher and whether the occurrence of violence can be associated with negative emotional consequences. A questionnaire was answered by 246 teachers (M = 46years, SD = 10,50) and the results showed that the teachers experienced that the psychological violence was more frequent than the physical violence. The results also showed that the more lacking authority and classroom techniques the teachers inhibited, the more frequent they perceived the physical and psychological violence. Further, the less helpful and appreciated the teachers was perceived by the students, the more frequent they perceived the physical violence. How they perceived the violence was also shown to influence the teacher’s safety, lacking commitment and depression. The correlation between physical violence and the three categories of consequences disappeared when gender and psychological violence was controlled for. The three categories of consequences also correlated with each other which means that if one of the categories increased, so did the other two. In summary, it is important to also consider the teachers who only hear about violent events since they also suffer consequences from it.

Abstract The law with special provisions on the care of young people (SFS 1990: 52) (LVU) regulates a possible way out for the social service to compulsorily act to protect children and young people who in different ways are disadvantaged. When an intervention is made in accordance with this law, high legal security requirements are set for each child in each unique case. The purpose of this essay is to analyze whether the administrative law highlights the rights of the children and the best interests of the child in a legal process regarding. This is done through an analysis of administrative law judgments. The study also includes an examination of how the administrative law chooses to take the best interest of the child into account when making a decision. The results of the study show that, in the majority of cases, administrative law emphasizes the importance of the best interests of the child coming to the forefront and the rights of the child to be fulfilled. It also emerges that the child's age and maturity are of great importance for how the administrative law views the credibility of the child's story. If the child has been able to maintain his story over time, it also appears to be something that the administrative law takes into account in the decision-making process. Whether a child is to be represented in the legal process is clear in guidelines and conventions, but how the child's story is taken into account seems ambiguous. How the children should be considered in a legal process seems obvious in theory, but through the course of the study, the reality has turned out to be different. Although the child's perspective and the best interests of the child are described as important, in some cases the administrative law is considered to have a poor child perspective.

Syftet med uppsatsen är att utifrån intern strategi och anställdas uppfattning undersöka hur ett varuhus ​inom High-End-segmentet arbetar med att differentiera sitt fysiska erbjudande. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida detta skulle kunna vara ett sätt att bemöta den ökade konkurrensen från E-handeln.  De teorier som har legat till grund för studiens analysmodell är teorin om The Five Products Levels samt immateriella värdens kompletterande effekten på differentieringen av ett erbjudande.  Studien baseras på primär- och sekundärdata av Nordiska Kompaniet (NK). Kvalitativ primärdata erhölls från semistrukturerade intervjuer med personer i strategisk position på NK och anställda i varuhuset. Respondenterna valdes utifrån ett strategiskt urval. Sekundärdata från externa källor användes som komplement.  ​Studien visar att NK har möjlighet att konkurrera med E-handeln med ett fysisk erbjudande, genom en unik upplevelse som sträcker sig utanför köpögonblicket. NK kan konkurrera genom att positionera sig inom områden som E-handeln behärskar sämre. Områden som E-handeln i dagsläget ej anses behärska på grund av dess svårigheter att bygga starka kundrelationer samt endast digital närvaro där fysiska upplevelser går förlorade. / The purpose of the thesis is to, based on internal strategy and the employees' perception, investigate how a department store within the High-End segment works to differentiate its physical offering. Furthermore, the thesis aims to investigate whether this could be a response to the increased competition from E-commerce.  The theories that have formed the basis of the study's model of analysis are the theory of The Five Products Levels and the complementary effect of intangible values on the differentiation of an offer.  The study is based on primary and secondary data of Nordiska Kompaniet (NK). Qualitative primary data was obtained from semi-structured interviews with people in strategic positions at NK and department store staff. The respondents were selected based on a strategic selection. Secondary data from external sources were used as a complement.  The study shows that NK has the opportunity to compete with E-commerce with a physical offer, through a unique experience that extends beyond the moment of purchase. NK can compete by positioning itself in areas that E-commerce masters less. Areas that E-commerce currently does not master due to its difficulties in building strong customer relationships and only digital presence where physical experiences are lost.