Titel: Empowerment i en Samtida Aktuell Kontext. En kvalitativ studie som behandlar hur empowerment kommer till uttryck och möjliggörs i företag som präglas av fysiskt distanserat ledarskap. Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mikael Jannok och Erik Sångberg Handledare: Tomas Källquist och Pär Wilhelmsson Datum: 2020 - maj Problemdiskussion och Syfte: Det finns flera handlingar utförda av ledare som konstaterats leda till empowerment. Samtidigt som det enligt ledarskapsteoretiker finns svårigheter i att utföra vissa handlingar som ledare när man verkar genom fysisk distans till medarbetarna. En del av de handlingar som begränsas och försvåras av fysisk distans mellan ledare och medarbetare är handlingar som skapar empowerment. Vi finner att tidigare forskning inte tagit hänsyn till detta. Därav syftet med denna studie som är att öka förståelsen för hur empowerment kommer till utryck och möjliggörs hos medarbetare i en kontext där det råder fysiskt distanserat ledarskap. Metod: Studien har en utgångspunkt i kvalitativ metod. Det har genomförts tio semistrukturella intervjuer med medarbetare som har fysiskt distanserad chef. Bidrag: Studien tillför ett teoretiskt bidrag till befintlig forskning som menar på att fysiskt distanserat ledarskap istället för att försvåra empowerment, skapar empowerment hos medarbetarna. Det teoretiska bidraget ifrågasätter även tidigare empowermentteoriers relevans och applicerbarhet i en kontext där det råder fysiskt distanserat ledarskap. Utöver det tillför studien också ett praktiskt bidrag till de yrkesverksamma där vi påminner om svårigheterna kring fysiskt distanserat ledarskap och hur chefer behöver bearbeta dessa svårigheter. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser det intressent att utifrån vårt bidrag fortsätta studera empowerment i en kontext där ledare verkar på fysisk distans till medarbetarna. Vi anger dessutom tre förslag på hur man kan gå vidare och fördjupa vår studie. Nyckelord: Empowerment, Fysiskt Distanserat ledarskap / Title: Empowerment in a Contemporary Current Context. A qualitative study that deals with how empowerment is expressed and made possible in companies characterized by physically distanced leadership.   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Mikael Jannok and Erik Sångberg   Supervisor: Tomas Källquist och Pär Wilhelmsson   Date: 2020 - May   Aim: There are several actions performed by leaders that have been found to lead to empowerment. At the same time, according to leadership theorists, there are difficulties in performing certain actions when leaders act through physical distance to the employees. Some of the actions that are limited and made more difficult by the physical distance between managers and employees are actions that create empowerment. We find that previous research has not taken this into account. Hence the purpose of this study is to increase the understanding of how empowerment is expressed and made possible for employees in a context where there is physically distanced leadership.   Method: The study is based on a qualitative method. Ten semi-structural interviews have been conducted with employees who have a physically distant manager.   Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to existing research, which means that physically distanced leadership rather than making empowerment difficult, creates empowerment among employees. The theoretical contribution also questions the relevance and applicability of previous empowerment theories in a context where there is physically distanced leadership. In addition, the study also makes a practical contribution to the professionals in which we recall the difficulties of physically distanced leadership and how managers need to deal with these difficulties.   Suggestions for future research: Based on our contribution, we see it interesting to continue to study empowerment in a context where leaders act at a physical distance to the employees. We also provide three suggestions on how to go ahead and deepen our study.   Keywords: Empowerment, Physical distanced leadership

Introduktion/bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som angriper leder. Mellan 0,5–1% av befolkningen i Sverige är drabbade av RA. Sjukdomen går inte att bota, bara lindra. Syfte: Med studien är att beskriva livskvalité hos patienter med RA. Metod: En icke systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Utifrån artiklarna kodas kategorier vilka påverkar patienter med RA på olika sätt. Fysisk och psykisk påverkan, lägre och ökad grad av livskvalité. Patienter med RA förenas genom att sjukdomen påverkar livskvalité. Det som påverkar patienter med RA till lägre grad av livskvalité är, smärta, fatigue/sömn och depression. Depression är ett vanligt symtom hos patienter med RA. Även känslan av att vara beroende av närstående i vardagen ger en lägre grad av livskvalité. Ökad grad av livskvalité får patienter med RA genom att känna delaktighet på arbete eller i en gemenskap, samt att ha närstående runt sig med god förståelse. Patienter med RA som får stöd från omgivningen eller psykolog upplever ökad grad av livskvalité. Slutsats: Att leva med sjukdomen orsakar lidande för patienter med RA, både privat och i arbetslivet. Sjukdomen påverkar både fysiskt och psykiskt och det är viktigt att komma under behandling för symtom snarast möjligt för att inte få lägre grad av livskvalité.

No description available.

Bakgrund: Ett fysiskt trauma kan innebära att människan blir påverkad fysiologiskt och existentiellt. Hälsa och välbefinnande är viktigt för att undvika psykisk ohälsa med ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom. Rädslor efter fysiskt trauma kunde påverka vardagen negativt för människan. Sårbarhet och lidande är något sjuksköterskan behöver kunskap om för att få en förförståelse för patientens hälsa och minska risken för vårdlidande. Sjuksköterskans vårdande har en viktig roll för att patienten ska få stöd. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenhet av stöd efter fysiskt trauma och stödets betydelse för välbefinnandet ur ett patientperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visade att patienter som utsatts för ett fysiskt trauma är i behov av en tydlig och konkret information från hälso- och sjukvården för att få ett ökat välbefinnande. Patienter var även i behov av stöttning som exempelvis rehabilitering för att få en ökad trygghet och minskad osäkerhet gällande skadorna. Emotionellt stöd var viktigt för patienterna för att uppnå känsla av hälsa och välbefinnande. Konklusion: Patienter önskade tydlig information och kommunikation för att uppleva trygghet och välbefinnande efter ett fysiskt trauma. Bristande information och kommunikation ledde till osäkerhet och minskat välbefinnande. Emotionellt stöd är viktigt för patienten att kunna återhämta sig och uppleva hälsa och välbefinnande. / Background: A physical trauma can mean that the person is affected physiologically and existentially. Health and well-being were important to avoid mental illness with anxiety, depression, post-traumatic stress disorder. Fears of physical trauma could also affect everyday life negatively for people. Vulnerability and suffering were something the nurse needed to experience for a pre-understanding of the patient's health. The nurse's caregiver played an important role in ensuring that the patient received support. Aim: The aim was to shed light on the patient's experience of support after physical trauma´s and the significance of the support for well-being from a patient perspective. Method: The study was conducted as a qualitative literature review. Results: The results showed that patients who have been subjected to physical trauma are in need of clear and concrete information from the health service in order to increase well-being. Patients were also in need of support, such as rehabilitation, in order to have increased sense of security and reduced uncertainty regarding the injuries. Emotional support was important for patients to achieve a sense of health and well-being. Conclusion: Patients wanted clear information and communication to have increased sense of security and well-being after a physical trauma. Lack of information and communication could lead to insecurity and reduced well-being. Emotional support was important for the patient to be able to recover and experience health and well-being.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan. Korridorerna var den plats på skolan där mobbningen var vanligast. Men klassrummen, idrotten och matsalen var platser på skolan där mobbning också brukade förekomma. Mobbningen förekom även på andra arenor som internet, träningsanläggningarna, pendelstationer och centrala mötesplatser där eleverna möttes efter skoltiden. Informanterna upplevde att det var ovanligt att någon utsattes för mobbning på två eller fler arenor samtidigt, men det förekom ibland. Resultatet i undersökningen visar även att den verbala formen var den vanligaste formen av mobbning som förekom. Men även den psykiska formen var relativt vanlig. Informanterna upplevde att det var E-Mobbningen och den fysiska formen som var de mest ovanliga formerna som förekom. De olika formerna användes ofta på olika platser för att mobbningen inte skulle upptäckas. Vissa informanter hade dock erfarenheter av att mobbningen ibland skedde öppet. Vissa personer som mobbades blev utsatta för flera former samtidigt. Resultatet visar även vilka former som förekommer på vilka arenor och platser och varför just vissa former förekommer på vissa platser. / The purpose with this study is to examine on which arenas and on what places in the arenas students have experiences that bullying occurs. Another purpose with the study was to examine student’s experiences of the different shapes of bullying, which shapes are most abundant and why they are most commonly practiced. A qualitative method was used so the purpose of this study could be achieved. All informants in the study were students who went to high school. The results of the survey show that students have experiences that bullying mainly occurs in school. The corridors were the location of the school where the bullying was most common. The classrooms, the physical training and the dining room were places at the school were bullying also occurred. Bullying also occurs in other arenas like internet, fitness facilities, stations and central meeting places where students meet after school. The informants felt that it was unusual for someone who was getting bullied to be exposed to bullying at two or more arenas at the same time, but it did happen sometimes even if it was unusual. The results of the survey also shows that the verbal shape was the most common form of bullying that occurred. But even the psychological shape of bullying was relatively common. The informants experiences of the digital and the physical shapes of bullying were the most unusual forms that was being practiced. The different shapes was often used in various places so the bullying would not be detected. Some informants however hade experiences that bullying occurred open and public. Some people who was bullied were exposed to several forms simultaneously. The result also shows what shapes appear on the different arenas and places and why certain shapes occur in some places.

Bakgrund: Hysterektomi på grund av benigna tillstånd är ett vanligt förkommande ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hälsa efter hysterektomi på grund av benigna tillstånd, samt deras omvårdnadsbehov. Metod: En litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever både positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi. Det finns även ett ökat behov av information och stöd till kvinnorna och deras anhöriga från sjukvården. Analysen ledde till fyra teman; fysiska upplevelser, sexuell hälsa, upplevelser av hälsa samt behov av information och stöd. Slutsatser: Kvinnor som genomgått hysterektomi erfar både positiva och negativa erfarenheter gällande fysiska, psykiska och sexuella aspekter. En viktig och betydande del i deras återhämtning är information och stöd från sjukvårdspersonalen. / Background: Hysterectomy, caused by benign conditions, is a common operation for women, which can result in mental and physical outcomes and also reduce post-operational suffering. Aim: To elucidate women’s experienced health after hysterectomy because of benign conditions and their need for care. Method: A literature-study formed after Axelsson’s (2008). The study was based on ten scientific articles with quantitative and qualitative design which are audited after Willman’s et al (2006) audited protocols. Results: Women do experience both positive and negative results in varied degrees after hysterectomy. There is furthermore an increased need for information and support for the women and their relatives from the medical service. The analysis resulted in four themes including; physical experience, sexual health, experience of health and need for information and support. Conclusions: Women who have undergone hysterectomy learn both positive and negative experiences from physical, mental and sexual aspects. One important and significant part of their experience is that the medical services provide information and support.

När en förälder drabbas av en allvarlig fysisk sjukdom kan barn eller ungdomar som närstående uppleva det otryggt och oroligt. Sjuksköterskans ansvar kring barn och ungdomar som närstående består exempelvis av att fatta beslut för en ökad möjlighet till att återfå en god hälsa, antingen förbättra, bibehålla eller stödja människor i den aktuella situationen. Konsekvensen av bristande stöd till barn och ungdomar kan leda till att psykisk ohälsa utvecklas. Syftet i detta examensarbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid möte med barn och ungdomar till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom. Metoden som används i examensarbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2022, s. 185). Resultatet visar att sjuksköterskor upplever mötet med barn och ungdomar som närstående till en allvarligt fysiskt sjuk förälder som utmanande. Utmaningarna grundas i känslor av otillräcklighet och att hantera den egna sårbarheten. Kunskapsbrist beskrivs vara bidragande orsak till deras upplevelser. Genom att arbeta utifrån olika strategier upplever sjuksköterskor att det bidrar till betydelsefulla möten med barn och ungdomar, detta kan leda till att barnet eller ungdomen känner sig sedd och bekräftad. För att kunna möjliggöra en god vård och en trygghet för de närstående behöver sjuksköterskan få mer kunskap genom utbildning inom ämnet. Genom att se och bekräfta barn och ungdomar kan det även hjälpa föräldrarna hur de ska kommunicera med sina barn. Blir inte barnet eller ungdomen inkluderad i vården bidrar det till att lidandet ökar.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.</p><p> </p><p>Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p> / <p>The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p>Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet visar att upplevelse av livskvalitet sker genom avsaknad av smärta. Smärta är det vanligaste upplevda fysiska symtomet hos patienter med cancer i den palliativa fasen. Ångest och depression är de psykiska symtomen som är starkt relaterad till försämrad upplevd livskvalitet hos patienter genom den hela palliativa fasen. Man kunde även se att en bra kommunikation och dialog mellan sjuksköterskor och behandlande läkare värderades högt av patienterna. Den palliativa fasen hos cancersjuka patienter präglades av att det sociala nätverket med familj och närstående fördjupades, vilket var en viktig del för att kunna göra ett avslut.   Nyckelord:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care. / The purpose of this study was to describe the quality of life from a physical, mental and social perspective that cancer patients in the palliative phase experience. The search of the articles which were utilized in the study was made in different databases such as Medline (via pubmed), Science Direct and Academic Search Elite. The searches were made with simple key words or in combination with each other. Limits for the searches were put to the Swedish or English language, articles published between 2000 -2008, adult patients as well as a free acquisition through the database in full-text. In total, 17 articles were scrutinized, analyzed and then compiled under different perspectives: Physical, mental, and social. The result showed that the experience of the quality of life occurs through lack of pain. Pain is the most common physical symptom experienced by cancer patients at the palliative phase. Anguish and depression are the physical symptoms that are strongly related to deterioration in the quality of life that the patients experience through the whole palliative phase. One could even notice that good communication and dialogue between nurses and doctors in charge were highly appreciated by the patients. The palliative phase with regard to cancer patients was characterized by the fact that the social network with their families and relatives was profoundly intensified, which was an important part in order to be able to bid them farewell.     Keywords:  Palliative Care, Patient Satisfaction, Quality of life, Terminally Ill, Terminal Care.

No description available.