Syftet med detta arbete är att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och på vilka sätt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill även undersöka pojkars inställning till dans, hur denna uppkommer och möjliga åtgärder för att förbättra dansens rykte i det hänseendet. Finns historiska belägg för denna inställning som många killar har eller uppkommer den i dagens samhälle och i så fall, kan kanske dans i skolan förändra detta? Litteraturstudien beskriver åsikter och teorier utifrån frågeställningen och utgår bl a från tre indelningar gällande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjälp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa områden genom kontinuerlig dansundervisning. Den empiriska studien består av tre intervjuer med manliga dansare som utbildas på Balettakademien i Göteborg. Där finns också en sammanställning av dessa intervjuer innehållande slutsatser och jämförelser av de tre killarnas bakgrunder och inställningar till dans. De redovisar sitt förhållande till dans och hur de utvecklat det under åren genom olika aktiviteter. Här framkommer bl a att dansintresse starkt kan kopplas till olika musikstilar och att man kanske i denna koppling kan vinna många barns och speciellt pojkars engagemang för dans. Diskussionen och avslutningen berör bl a tankar om vikten av att skolan även börjar prioritera andra kvalitéer än rent intellektuella och ger barn en chans att här också kunna utveckla och lära sig att t ex använda sitt kroppsspråk genom att dansa. Här berörs också tankar om framtida forskning samt nya problemformuleringar.

No description available.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga.

Det finns en problematik kring anmälningsplikten för pedagoger i förskolan i mötet med barn som utsätts för våld i hemmet. Studier pekar på att pedagoger i förskolan i låg utsträckning anmäler till socialtjänsten där det borde ha skett. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa pedagogers syn på mötet med barn som utsätts för fysiskt våld i hemmet samt att förstå vilket eventuellt stöd pedagogerna anser de behöver i mötet med barn som befinner sig i riskmiljön att fara illa på grund av fysiskt våld i hemmet. Studien är en kvalitativ undersökning med pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av för insamlingen av data bestod av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde intervjuer med sex pedagoger som har arbetat olika många år inom förskoleverksamheten. Resultatet av studien visar att pedagogerna har olika erfarenheter kring barn som misstänks fara illa av fysiskt våld i hemmet. Relationer framstår som en avgörande faktor i mötet med nämnda barn. En god föräldrakontakt anses vara av vikt och pedagogerna uttrycker även att stödet i arbetslagen är viktigt och detta resulterar i att sammanhållningen i arbetslaget blir bättre. Samarbetet och relationen med socialtjänsten framträder som ett grundläggande stödbehov för att pedagogerna ska känna att de ser till barnets bästa vid en anmälan. / There are concerns relating to the notification requirement for pedagogues in preschool in the meeting with children who are exposed to violence in the home. Studies indicate that the pedagogues in preschool in low extent reports to the social services where it should have been. The aim of this study is to investigate and highlight pedagogues views in the meeting with children who are exposed to physical violence in the home. But also to understand the possible support pedagogues considers that they need in meeting with children who are in the risk environments because of physical abuse in the home. The study is a qualitative research with pedagogues. The method that we selected to use in the data collection consisted of qualitative interviews. We performed interviews with six pedagogues who have been working various many years in the preschool activities. The result of this study shows that the pedagogues have different experiences about children who are in the risk environments to fare badly because of physical abuse in the home. Relationships appear to be a determining factor in the meeting with the children. A good parental contact is considered important and pedagogues expresses teachers also expressed that the support of the work teams is important and this results in the cohesion becomes better in the work team. The cooperation and the relationship with social services appears as a fundamental support necessary for pedagogues to feel that they can see to the child's best in a notification.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie. Resultat och slutsatser: Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.

Denna studie tar sitt avstamp i arbetslivets globalisering med dess nya förutsättningar för ledarskapet. I globaliseringens fotspår följer en trend av ”platta” organisationer som har produktionen skild från försäljningsavdelningen, vilken istället hålls nära marknaden. Detta leder till en spridning av de personella resurserna inom organisationen, vilket med stor sannolikhet innebär ett betydande avstånd mellan ledarna och deras medarbetare. Konsekvensen av detta blir då att begreppet indirekt ledarskap kommer att öka i betydelse och användning.   Tanken är att med en kvalitativ studie med abduktion som huvudmetod öka förståelsen för konsekvenserna av ett indirekt ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

Författarna till detta examensarbete har intresserat sig över hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis små innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie undersöker författarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfrågan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats där undersökningen har sin utgångspunkt från teorin. Den teoretiska referensramen innefattar modeller som beskriver organisationsprocesser vid en internationalisering, samt teorier riktade mot innovation, internationalisering samt internationell marknadsföring. Därefter har författarna i empirin, redogjort för hur de olika fallföretagen författarna har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i sina internationaliseringar. Analysen i denna forskningsstudie är uppdelad utefter tre fokusområden, innovation, internationell marknadsföring och internationalisering där författarna analyserar företagens upplevelser från fokusområdena och företagen analyseras i följd. Utifrån den information författarna har fått från de tre semistrukturerade intervjuer och en observation kommer författarna att belysa svar på forskningsfrågorna i de tre slutsatserna nedan; Digitalkommunikation är väsentligt för innovationsspridning hos små innovativa företag. Internationaliseringsmodeller kan ses mer som stöd istället för strategi Innovationsspridning sker i ett tidigt i en innovationsprocess Med tanke på att denna forskningsstudie är genomförd på endast tre företag och en organisation som utgångspunkt kan författarnas slutsatser inte antas att gälla som en generell beskrivning av innovationsspridning till andra nationer.

With this study we aim to learn more about the relationship between digitalization and the swedish church. We have interviewed two priests and two other persons – one who got married about five years ago, and one who, at the time of writing, is getting married in a few weeks. In addition to the interviews we found some earlier research that were relevant to us, which we read and compared to the empirics we got from the interviews. In our study we have taken qualitative research into practice since we want our interviewees to really share their points of view on the organisation’s usage of digital media. We developed a prototype which we used to approach the problems and get knowledge about them. The lo-fi prototype was a website were couples could reserve a date for a wedding at a specific church, as well as plan and frame up their wedding. We found out that there are no perceived need today to digitize the process of reserve and plan a wedding, even if our prototype would ease some aspects of the process. The main reason for this is the importance of meeting in real life, which digitaliation tend to leave out.

Författare: Alice Golding  Nyckelord: Fotboll, breddfotboll, legitimitet, livslångt idrottande, psykiskt välmående, fysiskt välmående.  Syfte: Syftet är att med stöd av ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av nyinstitutionell teori belysa i vilken mån föreningar arbetar med Riksidrottsförbundets mål “livslångt idrottande” hos kvinnor som vill spela fotboll på breddnivå samt hur detta påverkar föreningens legitimitet.  Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att genomföra studien. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  Teori: Teorin som har använts i studien är den nyinstitutionella.  Resultat och slutsatser: Föreningar verkar vilja framstå som legitima genom att på sina hemsidor belysa vilka visioner och syften som finns med föreningen samtidigt som spelare lider och är missnöjda. Föreningarna kommer undan med att agera på ett sätt som inte uppfyller en del av spelarnas behov samtidigt som de fortsätter sitt arbete med att framstå som legitima. Riksidrottsförbundet verkar inte vara tillräckligt uppmärksammade eller medvetna om vilken stor påverkan föreningarna som har uppmärksammats i studiens agerande har haft på flertalet spelare.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur våldsutsatthet under barndomen kan påverka kärleksrelationer i vuxen ålder. Tidigare forskning har stort kvantitativt fokus, där individuella faktorer och upplevelser riskerar att missas, och där ett mer fördjupat perspektiv saknas. För att uppnå studiens syfte genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 23–36, deras upplevelser analyserades genom tematisk analys och resulterade i följande tre teman: självförminskning, högkänslighet, och normalisering av våld. Resultatet tolkades utifrån anknytningsteori och normaliseringsprocessen. Intervjupersonerna beskrev svårigheter att tro på sina egna känslor, svårigheter att upptäcka och säga ifrån när en partner utövar våld, en ambivalens inför kärleksrelationer samt en normalisering av våld. De beskrev även hur kärleksrelationer hade en förmåga att förstärka eller motbevisa den uppfattning av världen och relationer som deras uppväxt fört med sig. Ett viktigt resultat var att intervjupersoner beskrev liknande men också olika konsekvenser av att blivit utsatta för våld som barn. Deras upplevelser av hur kärleksrelationerna påverkats var individuella – därav framkommer vikten av att som yrkesverksam socionom inte enbart göra generella antaganden, utan istället se till den enskildes upplevelser.