Inledning: Varje dag drabbas i genomsnitt 250 personer av fysiskt- och sexuellt våld i Sverige, vilket leder till cirka 90 dödsfall och cirka 2000 allvarligt skadade per år. Våld är något som traditionellt studeras utifrån det kriminologiska forskningsområdet, men som i denna undersökning angrips tvärvetenskapligt med stöd i både den kriminologiska, men framförallt i de epidemiologiska- och riskperceptionella perspektiven. För att konstruera effektiva preventionsunderlag för skador (våld), krävs gedigen kunskap om den målgrupp som insatsen fokuserar. Genom att undersöka en målgrupp som oftast inte är föremål för kriminologisk forskning - studenter i åldern 20-34 år - kan detaljerad och fördjupad kunskap i någon form skapas, vilket utreder eventuella preventionsbehov samt bidrar till ett framtida preventionsunderlag.      Metod: Denna studie har en kvantitativ studiedesign där datainsamlingen utförts med hjälp av ett digitalt enkätformulär. Valet av ett kvantitativt angreppssätt baseras på studiens syfte, vilket är av tvärsnittsdesign och kräver kvantifierbara data. Datainsamlingen utfördes via studentgrupper på Facebook, där sammanlagt fem högskolor och universitet geografiskt fördelat över Sverige ingick. Enkätformuläret bestod av tre avsnitt med totalt 30 frågor. Frågorna gjordes om till variabler och strukturerades i programmet SPSS till ett dataset med diverse omkodningar. Analysen av datamaterialet utfördes dels rent deskriptivt, men även utifrån bivariata korstabellsanalyser med Pearson´s Chi2-test som metod för sambandstestning. De etiska aspekterna i studien har dels följt Karlstads Universitets riktlinjer gällande GDPR, men även Vetenskapsrådets fyra etiska krav. Resultat: Resultatet från de 486 respondenterna tyder på en relativt hög utsatthet för våld i den undersökta populationen studenter i åldern 20-34 år. Män utsätts i större utsträckning av fysiskt våld, medan kvinnor utsätts för sexuellt våld. Det fysiska våld som drabbar kvinnor inträffar oftast inomhus och utövas av en partner/ex-partner, medan männen utsätts utomhus av en okänd utövare. När det gäller riskuppfattning finns en utbredd oro för att drabbas av våld, vilket i många fall hänger samman med tryggheten i bostadsområdet. Otryggheten leder även till förändringar av rutiner och aktiviteter. Kopplat till bakgrundsfaktorer har förtroendet för rättssystemet, narkotika, tobak, egen våldsutövning samt kön och ålder visat sig vara faktorer som spelar in i utsattheten för våld samt i den angivna riskuppfattning rörande att utsättas för våld.   Diskussion: Utsattheten för våld i den undersökta populationen är hög, vilket i kombination med en påtaglig riskuppfattning och oro för att utsättas visar på behovet av ett välunderbyggt preventionsunderlag. Resultatet för den undersökta gruppen stämmer även till vis del väl överens med det som tidigare statistik och forskning har visat. Bakgrundsfaktorer så som narkotikaanvändning, våldsutövning och lågt förtroende är faktorer som ökar utsattheten och leder till större oro att utsättas igen. Analysen tyder på att de som utsätts för fysiskt våld, även tenderar att vara mer utsatta för även sexuellt våld. Det verkar även som om de som utövar våld, i större omfattning själva är utsatta för våld. Det finns också ett samband mellan större oro och utsatthet, samt mellan reell erfarenhet av sexuellt våld och den egna riskuppfattning rörande samma våldstyp. Detta samband finns dock inte för fysiskt våld, vilket eventuellt kan handla om en sorts avtrubbning. Det kan även bero på felkunskap via massmedias något skeva rapportering. / Introduction: Every day an average of 250 people are affected by physical- and sexual violence in Sweden, which leads to about 90 deaths and about 2000 seriously injured per year. Violence is something that is traditionally studied based on the criminological research area, but which in this study is interdisciplinary with support in both the criminological, but especially in the epidemiological and risk perceptual perspectives. To construct effective prevention bases for injuries (violence), solid knowledge of the target group that the intervention focuses on is required. By examining a target group that is not usually the subject of criminological research - students aged 20-34 - can be detailed and in-depth knowledge in some form be created, which investigates possible prevention needs and contributes to a future prevention basis.   Methods: This study has a quantitative study design in which data collection was carried out using a digital questionnaire. The choice of a quantitative approach is based on the purpose of the study, which is of cross-sectional design and requires quantifiable data. The data collection was conducted through student groups on Facebook, which included a total of five universities geographically distributed. The questionnaire consisted of three sections with a total of 30 questions. The questions were converted into variables and structured in the SPSS program into a dataset with various recodes. The analysis of the data material was performed partly purely descriptively but also based on bivariate cross-table analyzes using Pearson's Chi2-test as a method for correlation testing. The ethical aspects of the study have partly followed Karlstad University's guidelines on GDPR, but also the basis of the Swedish Research Council's four ethical requirements.   Results: The results from the 486 respondents indicate a relatively high risk of violence in the studied population of students aged 20-34 years. Men are more frequently subjected to physical violence, while women are subjected to sexual violence. The physical violence that affects women usually occurs indoors and is practised by a partner/ex-partner, while the men are exposed outdoors by an unknown practitioner. When it comes to risk perception, there is widespread concern about being affected by violence, which in many cases is related to the security of the housing area. The insecurity also leads to changes in routines and activities. In connection with background factors, confidence in the justice system, drugs, tobacco, own violence and gender and age are factors that play a role in the exposure to violence and in the stated risk perception of being subjected to violence.   Discussion: The exposure to violence in the population studied is high, which in combination with significant risk perception and concern about being exposed indicates the need for a well-founded prevention basis. The results for the investigated group are also, to a certain extent, well in line with previous statistics and research. Background factors such as drug use, violence, and trust are factors that increase vulnerability and lead to greater concern about being exposed again. The analysis suggests that those who are subjected to physical violence also tend to be more vulnerable to sexual violence as well. It also seems that those who practice violence are themselves subject to violence to a greater extent. There is also a connection between greater anxiety and vulnerability, as well as between real experience of sexual violence and one's risk perception regarding the same type of violence. This connection, however, does not exist for physical violence, which may involve a kind of psychic numbing. This may also be due to the lack of knowledge, via the somewhat skewed reporting of the media.

Genom skrivandet av denna vetenskapliga essä ville jag utforska det slags utvidgade lyssnande som jag strävar efter och använder i mitt yrke som rytmiklärare.[1] Texten tar avstamp i två berättelser som rör sig kring detta lyssnande. Berättelsernas själva ordval gav mig sedan nyckelord som ledde undersökningen framåt: Tystnaden, En enad och gemensam handling, Rummet, Centrum, fokus, mitt, Blicken, Tiden, Rörelsen, Närvaron, Kroppen, Delarna och helheten samt Gesterna. Jag tar i texten hjälp av, eller spjärn emot, tankar av bland andra Don Ihde, Michael Polanyi och Marcia Sá Cavalcante Schuback. Med finns även koreografen och professorn i rytmik Susanne Jaresand, samt essäisten Ann Carson.  Arbetet har visat mig hur vår kultur, såväl som den filosofiska traditionen, sedan lång tid tycks ha kretsat kring den sedda världen framför den hörda, inlyssnade. Kanske detta är en av anledningarna till att jag i mitt yrke ofta stött på oförståelse. Nu finner jag genom skrivandet detta uppdelande av sinnena orättvist för dem båda – att det till exempel är möjligt att se på ett lyssnande sätt. Kroppen blir hemvist till detta lyssnande, som tar in tiden, rummet, rörelsen och de klanger som uppstår.  Går det att kläda detta lyssnande i ord? Jag ville försöka. Genom orden kan jag kanske nå en ny förståelse.   [1] Rytmikmetoden formulerades av Émile Jaques-Dalcroze runt sekelskiftet 1900. Se till exempel hans verk Rytm, musik och utbildning (Stockholm: KMH förlaget 1997). / By writing this scientific essay I wanted to investigate the notion of expanded listening, as I use it in my work as a Eurhythmic teacher[1]. The text begins with two experiences from my everyday work life, where this listening appears. These experiences, when written down, gave me some keywords that led the investigation forward: Silence, Common act, Space, focus, center point, Glance, Time, Movement, Presence, Body, The parts and the whole, Gestures. I found the work of, among others, Don Ihde, Michael Polanyi and Marcia Sá Cavalcante Schuback helpful, as well as something to contrast against. The choreographer and professor in Eurhythmics Susanne Jaresand is present in the text, as well as the author Ann Carson.  The essay also suggests that our culture, as well as the philosophic tradition, for a long time has had its focus on understanding the world as seen, instead of heard or listened to. Maybe that is why this expanded listening has been met with incomprehension by colleagues throughout the years. I now believe that this division of the senses is unfair, and that it is actually possible to see in a listening way – a listening that lives in the body, and incorporates time, space and movement.  Is it possible to dress this listening experience in words? I had to try. To me, this try has led to a new understanding of expanded musical listening.   [1] As formulated by Emile Jaques-Dalcroze in the beginning of the 20th century

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.

Flood forecasting maps are essential for rapid disaster response and risk management, yet the computational complexity of physically-based simulations hinders their application for efficient high-resolution spatial flood forecasting. To address the problems of high computational cost and long prediction time, this thesis proposes to develop deep learning neural networks based on a flood simulation dataset, and explore their potential use for flood prediction without learning hydrological modelling knowledge from scratch.  A Fully Convolutional Network (FCN), FCN with multiple outputs (Multioutput FCN), UNet, Graph-based model and their Recurrent Neural Network (RNN) variants are trained on a catchment area with twelve rainfall events, and evaluated on two cases of a specific rainfall event both quantitatively and qualitatively. Among them, Convolution-based models (FCN, Multioutput FCN and UNet) are commonly used to solve problems related to spatial data but do not encode the position and orientation of objects, and Graph-based models can capture the structure of the problem but require higher time and space complexity. RNN-based models are effective for modelling time-series data, however, the computation is slow due to its recurrent nature. The results show that Multioutput FCN and the Graph-based model have significant advantages in predicting deep water depths (>50 cm), and the application of recurrent training greatly improves the long-term flood prediction accuracy of the base deep learning models. In addition, the proposed recurrent training FCN model performs the best and can provide flood predictions with high accuracy.

This case study investigates perspectives and changes in gender roles in household activities from a gender (in)equality context in Tarime, northern Tanzania. The participants in this study part-took in a previous project called the Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA) which aimed to integrate gender perspectives and sustainable livelihoods in rural parts of Tarime. Women in these areas often bear the primary responsibilities of caring for the household. The area is also controlled by male authority, and women are daily exposed to oppression and physical violence. Statistically, girls in the study area often miss the chance to higher education since boys are prioritized. Instead, girls risk the chances of early marriage and are exposed to female genital multination. So far, there has been little research on gender roles in household activities in these areas. Therefore, this case study strived to provide such material for future project operations. The main goal of this study was to investigate gender equality in households, focusing on how women and men describe norms linked to equality and gender roles in households, if norms and roles have changed after the project and if so, which circumstances have led to such a change. Both men and women were interviewed through semi-structured interviews, focus group interviews and informal interviews. The empirical data was later analyzed through the lens of the social role theory. Research findings showed that women are still living subordinate to men and unequal distribution of household duties still exists. However, education on equal rights and women empowerment from the SEMA project has changed people's perspectives on the matter, inspiring both women and men to fight for a sustainable change. The study explores root causes that hinder the implementation of equal rights. This study can contribute to more understanding of cultural traditions and finding new ways to sustain the implantation of equal rights. / Nyckelord: Fallstudie, könsroller, Tarime, norra Tanzania, ojämlikhet mellan könen, genusperspektiv, Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA), hållbar försörjning, förtryck, fysiskt våld, kvinnlig könsstympning, hushållsaktiviteter, utbildning, jämställdhetDenna fallstudie undersöker perspektiv och förändringar i könsroller i hushållsaktiviteter i Tarime, norra Tanzania. Deltagarna i denna studie deltog i ett tidigare projekt kallat Serengati-Mara Ecosystem Project (SEMA) som syftade till att integrera genusperspektiv och hållbar försörjning på landsbygden i Tarime. Kvinnor i dessa områden bär ofta det primära ansvaret att ta hand om hushållet. Studieområdet kontrolleras också av manlig auktoritet och kvinnor utsätts dagligen för förtryck och fysiskt våld. Statistiskt sett saknar många flickor högre utbildning eftersom pojkarna är de främsta prioriterade. I stället ligger fokus på att flickor ska bli bortgifta och undergå kvinnlig könsstympning. Hittills har det gjorts lite forskning om könsroller i hushållsaktiviteter inom dessa områden. Därför strävade denna fallstudie efter att tillhandahålla sådant material för framtida projektverksamhet. Huvudmålet med denna studie var att undersöka jämställdhet i hushållen, med fokus på hur kvinnor och män beskriver normer kopplade till jämställdhet och könsroller i hushållen, om normer och roller har förändrats efter projektet och vilka omständigheter som i så fall har lett till sådan förändring. Både män och kvinnor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Den empiriska datan analyserades senare genom teorin om sociala roller. Forskningsresultat visade att kvinnor fortfarande lever under manligt styrande och att det fortfarande finns en ojämn fördelning av hushållsuppgifter. Utbildning om lika rättigheter och kvinnors egenmakt från SEMA-projektet har dock förändrat människors perspektiv på frågan, och inspirerat både kvinnor och män att kämpa för en hållbar förändring. Studien utforskar grundorsaker som hindrar genomförandet av lika rättigheter. Denna studie kan bidra till mer förståelse för kulturella traditioner och hitta nya sätt att upprätthålla införandet av lika rättigheter.