<p>Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik. Resultatet presenteras med hjälp av diagram och har beskrivits utifrån min kunskapsöversikt. Svaren från enkäterna har inte visat några större skillnader mellan kommunerna och könen utan har påvisat flera likheter. De skillnader som dock har framkommit har varit mellan elevernas mellanmålsvanor och kostvanans inverkan på prestationer i skolan. Det har visat sig i studien att det är en större andel tjejer än killar som är aktiva i idrottsföreningar och håller på med mer än en idrott, vilket motsäger vad tidigare forskning har visat.</p>

Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik. Resultatet presenteras med hjälp av diagram och har beskrivits utifrån min kunskapsöversikt. Svaren från enkäterna har inte visat några större skillnader mellan kommunerna och könen utan har påvisat flera likheter. De skillnader som dock har framkommit har varit mellan elevernas mellanmålsvanor och kostvanans inverkan på prestationer i skolan. Det har visat sig i studien att det är en större andel tjejer än killar som är aktiva i idrottsföreningar och håller på med mer än en idrott, vilket motsäger vad tidigare forskning har visat.

Introduktion Fysisk aktivitet är något vi alla utför på en daglig basis där olika intensiteter ingår vid all form av rörelse. Fysisk träning däremot, är en strukturerad form där personen i fråga har tänkt att förbättra sin egen fysiska förmåga, kondition eller styrka. Hos hälsovetenskapsstudenter runt om i världen ses en minskande aktivitetsnivå genom utbildningen, endast ca 50% når upp till WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet där 150 min måttlig eller 75 min mycket ansträngande aktivitet per vecka är satt som gräns. Syftet med studien var att undersöka hur träningsvanor ter sig hos sistaårsstudenter på Luleå Tekniska Universitet. Metod En tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av enkätformuläret IPAQ-SF som modifierades av författarna. Tredjeårsstudenter inom Fysioterapeut-, Arbetsterapeut-, Sjuksköterskeprogrammet eller Hälsovägledning fick kryssa i hur aktiva de var senaste sju dagarna inom olika intensitetsnivåer. Resultatet Av de 267 utskickade enkäterna svarade 42% (112 deltagare) varav 14% män och 86% kvinnor. Respektive hälsovetenskapsprogram uppnådde WHO:s rekommendationer. Fysioterapeuter och hälsovägledare ägnade flest dagar åt mycket ansträngande aktiviteter, medan hälsovägledare bedrev måttligt ansträngande aktiviteter i större omfattning än resterande program. Ingen större skillnad i frekvens eller volym kunde ses mellan könen på de olika intensitetsnivåerna. Deltagarna satt mellan 4-8 timmar om dagen med en median på 6 timmar om dagen. Konklusion Denna enkätstudie påvisade att samtliga program uppnådde WHO:s rekommendationer avseende fysisk aktivitet. En skillnad i aktivitetsgrad sågs mellan de olika hälsovetenskapsprogrammen beroende på intensitetsnivå och ingen större skillnad sågs mellan könen. Fler studier erfordras.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre aktiva träningsmedlemmars fysiska aktivitet påverkats av en träningsanläggnings anpassningar till de nationella rekommendationerna under covid-19 pandemin. Metoden för datainsamling inkluderade intervjuer och en icke-deltagande observation. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med träningsanläggningens platschef samt med fyra äldre träningsmedlemmar. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att träningsanläggningens anpassningar riktade till de äldre medlemmarna främst genomfördes för att inte locka dem till anläggningen. De äldre medlemmarna fann det svårt att bibehålla sina regelbundna träningsvanor utanför anläggningen, vilket resulterade i minskad träning. De äldre medlemmarna var i viss utsträckning fortsatt fysiskt aktiva utanför anläggningen, framför allt genom promenader och med stöd av tv-programmet ”Träna med Sofia”. Studiens slutsats var att de äldre träningsmedlemmarna upplevde svårigheter att bibehålla samma vanor utanför träningsanläggningen som före covid-19 pandemin. Schemalagda tider, stöd och uppmuntran från en träningsledare samt det sociala sammanhanget var viktiga faktorer för att vidmakthålla goda träningsvanor. / The purpose of the study was to investigate how older active fitness club members' physical activity was affected by one facility’s adaptations subsequent to national recommendations during the covid-19 pandemic. Interviews and a non-participatory observation were used as data collection methods. Semi-structured interviews were conducted with the facility's site manager and with four elderly fitness club members. A conventional content analysis was used to analyze data. Results showed that facility adaptations specific to the elderly members were implemented primarily to avoid attracting them to the facility. The elderly members found it difficult to maintain their regular exercise routines outside the facility, which resulted in a reduced exercise. However, elderly members were physically active to some extent outside the facility, mainly by walking and with support of a television fitness program. In conclusion, elderly fitness club members experienced difficulties in maintaining the same exercise routines outside the facility as before the covid-19 adaptations. Scheduled activities, support and encouragement from a fitness instructor as well as the social context were important factors to maintain exercise routines.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och har i uppgift att verka som landets försvar. Studien genomfördes genom ett samarbete med Försvarsmakten i Halmstad med syftet att belysa på vilket sätt Försvarsmakten i Halmstad arbetar för att främja de anställdas fysiska aktivitet för att de skall uppnå grundnivån enligt Försvarsmaktens Fysiska Standard. Syftet var även att studera de anställdas träningsvanor samt vilka faktorer som de upplever kan påverka deras benägenhet till att träna på arbetstid ur ett hälsoteoretisktperspektiv. Enkäten skickades ut till 325 anställda på Försvarsmakten i Halmstad, samt genomfördes tre intervjuer med tre anställda vilka arbetar med fysisk aktivitet. Resultatet från enkäten visade att den främsta anledningen till att de flesta som inte tränade på arbetstid inte gjorde det var på grund av hög arbetsbelastning och tidsbrist. Resultatet från intervjuerna visade att stor oro förelåg inför hösten 2018 då bemanningen ökar eftersom de redan har trångt med utrymmen och inte kommer räcka till för att främja och stötta alla som kommer att behöva det. Konklusion för studien kan dras som sådana att Försvarsmakten arbetar aktivt för att främja fysisk aktivitet, däremot bör det arbetas mer för att öka ett tillåtande och öppet klimat, där dialog uppmanas. Det föreslås att FM bör se över sin nuvarande hälsokultur och vidare genom hälsofrämjande arbete komplettera dess nuvarande arbete samt värna om de kulturer som faktisk kan främja fysisk aktivitet. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden’s largest authorities and has the task of acting as the country’s defense. The study was conducted through a cooperation with the Swedish Armed Forces in Halmstad with the aim of illustrating the way in which the Swedish Armed Forces in Halmstad work to promote the physical activity of the employees in order to achieve the basic requirements according to the Swedish Armed Forces Physical Standard. The aim was also to study the employee’s training habits and which factors they perceive could influence their tendency to train during working hours via a health theoretical perspective. The survey was sent out to 325 employees at the Swedish Armed Forces in Halmstad, three interviews were conducted with three employees which work with physical activity. The result from the survey showed that the main reason why most employees don’t train during working hours were because of high workload and time constraints. The result from the interviews showed that great concern exist fore the fall of 2018 when more employees will come with already narrow spaces and they won’t be enough to promote and support everyone who will need it. In conclusion the study can prove that the Swedish Armed Forces in Halmstad work actively to promote physical activity, although they should work to increase a more accepting and open climate, were dialogues are encouraged. It is suggested that the Swedish Armed Forces in Halmstad should look over their current health culture and further through health promotion complement the work that exists now, but also nurture the actual cultures that promote physical activity.