The Swedish Agency for Higher Education evaluated in 2007 the nursing programs at Swedish Universities, and confirmed that several programs lacked definition of the main subject of the discipline;- namely caring- and/or nursing. The caring science disciplines showed indications of increasing signs of fragmentation, in that sub-disciplines were evolving. There is a unique foundation of theoretical knowledge that is specific for the caring professions grounded in caring theory and philosophy. For some reason the theoretical foundation and contexture of providing care seems to fade off with time in clinical practice, as well as an explicated theory-practice gap; that theory does not go along with clinical practice. An assumption in this thesis is that caring theory somehow seems to evaporate; as nurses become clinically active- caring theory does not seem to be much reflected upon.The overall aim was to investigate into the meaning of caring to nurses in municipal elderly care, and into their explicit and implicit understanding of caring theory in their daily practice.The theoretical perspective was caring science, while the epistemological frame was of a phenomenological hermeneutical life world approach. Data was gathered by interviews with nurses working in elderly care and analyzed to grasp the structure of the phenomenon of caring in theory and practice. The thesis comprises four studies of which three empirical was consolidated with a Jean Watson’s specific caring theory, ending up in a better understanding of the approach of caring in nursing and the role of theory in practice. The findings of the studies show that the lived experience of caring as narrated by the participating nurses comprises both implicit and explicit theoretical foundation to existential caring theory. The explicit use of theory or certain theoretical affiliation was not obvious; rather what may be theoretical inputs was expressed as the importance of being present and the necessity of having a health perspective in caring. By illuminating caring and concepts from caring theory, the meaning of caring in their professional lived experience, the primary intention or choice of working as nurses became apparent again. There seems to be different perspectives related to caring theory, but as the empirical findings shows, there is a consensus behind what caring is, both in theory and in practice. As a result from the analysis the aim of caring itself may be more salient and focused if based on existential phenomenological caring concepts and theory, as this corresponds with the nurses understanding of holistic intentional caring with a health perspective. A gap exists, but is more related to organizational restrictions such as role constraints and time pressure than to the meaning of caring in theory and practice. Mediating care is a concept that embraces the implications of all the outcome concepts of the analysis and it has the possibility of being the expression of immanent and transcendent dimensions in caring. Mediating care represents the expression of our understanding of life, our values and norms. It is given expression through the insights into, and the ways we connect to one another, our ability as carers (nurses) to reach out to another in his or her being, as well the understanding of ones own being in caring. Theoretical and practical reflection and cultivation of clinical sensibility has the opportunity of inspiring for an expanded caring consciousness, manifested in the mediation of care.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare förhåller sig till ansökningar i trygghetsfrämjande syfte för att därigenom öka förståelsen för deras situation i beslutsfattningsprocesssen. Åtta intervjuer med åtta informanter, varav 7 kvinnor och en man, har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visade att biståndshandläggarens arbetssituation påverkas av olika faktorer som leder till ett ökat eller minskat handlingsutrymme. Faktorer är: organisationens struktur, riktlinjer och handlingsstrategier. Resultatet visade även att begreppet trygghet uppfattas olika mellan biståndshandläggarna på grund av att Sociatjänstlagen är en målinriktad ramlag. Vidare visade resultatet att trygghet är en del i arbetet fast det benämns inte alltid med ordet trygghet. / The aim of this study was researching social workers’ attitudes towards applications having the purpose of safety promotion in order to increase the understanding of their position within the decision making process. Eight interviews with eight informers, whereof seven women and one man, were conducted using a qualitative approach. The result showed that the work situation of the social worker are affected by different aspects which leads to either an increased or a decreased discretion. The following factors are evident: the structure of the organization, guidelines and action strategies. The result also showed that the concept of safety is perceived differently between the social workers because the Social Services Act is a goal-oriented frame law. Furthermore, the result showed that safety is a part of the work even though the word safety is not always used.

Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om betydelsen av att som äldre bearbeta sin sorg i grupp efter att ha mist en livskamrat. Detta har uppnåtts genom att ta del av erfarenheter från före detta deltagare i Svenska kyrkans sorgegrupper. Som forskningsdesign har en kvalitativ deskriptiv ansats valts, denna omfattades av semistrukturerade intervjuer med sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna 67 till 81 år. Materialet har sedan analyserats genom meningskategorisering med tematisering som följd. Resultatet visar att det mest betydande med att bearbeta sin sorg i grupp har varit gemenskapen som innefattar möjligheten att få träffa, samtala och bekräftas av personer i samma situation. Det talas även om att en ömsesidig hjälp har uppstått i gruppen där deltagarna beskriver hur de själva bidragit genom att lyssna och dela med sig. Resultatet visar även att sorgen är unik för varje person. Hur sorgen hanteras beror till stor del på hur man är som person och hur ens sociala nätverk ser ut. Resultatet visar också att professionellt stöd i form av exempelvis de gruppledare som förekommer i studien eller kuratorskontakt endast fungerar som ett teoretiskt komplement och kan inte jämföras med den förståelse som gruppdeltagarna har genom att dela samma livserfarenhet. Studien belyser är att det inte finns något sätt att helt förbereda sig inför dödsfallet av en nära anhörig, men att möjligheten till sorgestöd när det otänkbara inträffat är en viktig del för att ta sig ur den svåraste perioden därefter.

Bakgrund: Personer på äldreboende uppnår sällan allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet. Detta kan medföra förlust av viktiga funktioner, något som fysisk aktivitet till viss del kan motverka. Syfte: Att utforska äldre personers uppfattning om fysisk aktivitet på ett äldreboende med inriktning ”sport och spa”. Syftet var även att undersöka de upplevda möjligheterna till fysisk aktivitet för personer på äldreboendet. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Två kvinnor och tre män mellan 67-97 år intervjuades. Deltagarna rekryterades via bekvämlighetsurval. Intervjumaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultatsammanfattning: Utifrån frågeställningen uppfattning av fysisk aktivitet framkom följande tre kategorier: ”fysisk aktivitet nu och tidigare”, ”negativa effekter av fysisk aktivitet” samt ”positiva effekter av fysisk aktivitet”. Uttalanden gällande frågeställningen upplevelsen av möjlighet till fysisk aktivitet gav upphov till fyra kategorier: ”boendets resurser”, ”yttre förutsättningar”, ”individens förutsättningar” och ”grad av autonomi”. Slutsats: Stora variationer förekom i uppfattningen av fysisk aktivitet. Allt ifrån den egna vardagsmotionen till en mängd olika organiserade aktiviteter beskrevs. Fysisk aktivitet associerades även med biologiska och psykologiska effekter av träning. Möjligheten till att vara fysiskt aktiv påverkades av individens motivation och grad av autonomi. / Background: Elderly in nursing homes rarely achieves general recommendations for physical activity (PA). This may result in the loss of important functions, which PA can partially reduce. Purpose: To explore older people's perception of PA in a nursing home with the focus "sport and spa". The purpose of this study was also to investigate the perceived opportunities for PA for the elderly in a nursing home. Method: A qualitative study using semi-structured interviews were used. Three men and two women, between 67-97 years old, were interviewed. Qualitative content analysis was conducted. Results: Based on the informants􏰀perception of physical activity, the following three categories emerged: "physical activity now and earlier", "adverse effects of physical activity" and "positive effects of physical activity". Four categories described the experience of the possibility of physical activity among the informants, "the property's resources," "external conditions", "individual circumstances" and "degree of autonomy". Conclusions: Everyday exercise to a variety of organized activities were associated with PA. The concept of PA was also reported to include biological and psychological effects. The ability to be physically active was influenced by the individual's motivation and degree of autonomy.

Bakgrund: Incidensen av höftfrakturer är som störst i Sverige och drabbar främst äldre människor. Eftersom de äldre vanligtvis har fler sjukdomar involveras flera personalkategorier vilket gör att patienterna tillhör en av de mest vård- och resurskrävande grupperna inom sjukvården och att det betraktas som ett folkhälsoproblem. Det är svårt för patienterna att återfå samma funktion som innan frakturen. Därför är ett snabbt omhändertagande och en tidig mobilisering avgörande för hur utgångsläget ska påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelse av omvårdnad vid en höftfraktur från akut omhändertagande till hemgång från sjukhus. Metod: Litteraturstudien baseras på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet som framkom består av tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Upplevelsen av att inte känna sig sedd med underkategorierna ovisshet och hjälplöshet. Upplevelsen av att känna säkerhet med underkategorierna tillit, trygghet och delaktighet och slutligen upplevelsen av att känna hopp med underkategorierna tacksamhet och självständighet. Slutsats: Omvårdnaden är av betydelse för hur den äldre patientens återhämtningsmöjligheter ser ut. Genom kunskap, samspel och ett gott bemötande från vårdpersonalen kan lidandet för patienten minskas och situationen bli mer hanterbar.

The overall objective of this study was to explore the concept of life satisfaction among elderly African American, appraise their social support network, and to explore the relationship between life satisfaction and available social support network. Factors such as family and kin support, socioeconomic status, health and mental health, religion and life satisfaction were considered important in addressing this study. A descriptive research design was used and a study questionnaire was administered to thirty (30) elderly members of a senior citizen center located in Metro Atlanta. The result of the study revealed that the elderly had a positive self concept, were contented with life in general, felt they had a fulfilling past lives and that the present lives were as interesting as ever. The study also revealed that the elderly had a strong appraisal of their social support network. They were satisfied that their network of support cared about their welfare. They felt they were loved by and involved with family, friends and others. However, the findings did not reveal any correlation between life satisfaction and social support network.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ökad kunskap om omvårdnadsåtgärder istället för användande av läkemedel vid oro hos dementa personer kan leda till förbättrad livskvalitet för patienten samt förbättrad arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas vid oro hos personer med demens. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie med elva undersköterskor på vård- och omsorgsboenden i kommunal regi. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; 1. Tillgodose mänskliga behov, 2. Personcentrerad omvårdnad, 3. Medvetenhet om bemötandets betydelse vid kommunikation, samt 4. Aktivitet som avledningsmetod. Slutsats: Ett lugnt bemötande och mjukt tonläge var viktiga faktorer för en bra relation till den dementa. Att arbeta personcentrerat och ha god kännedom om den dementa personens livshistoria, vanor och intressen hade stor betydelse för att förhindra oro. Fysisk och mental avledning ansågs ha god effekt.

The recent advancements in healthcare is extending the lives of older people. However, such advancements come at a cost: higher medical expenses with less financial resources and limited, if not truncated, monetary assistance. The dilemma is further compounded by the unreliable quality of life produced by extending life of the chronically ill. Using the RAND data, I examine three financial transaction outcomes at different points-in-time in context of the onset of a health issue: one, the probability of a transaction occurring, two, how much is given, and three, the frequency of transactions. I also examine how a health issue impacts financial transaction choices within a given year, a year after the health issue occurs, and the longer term impacts on subsequent intergenerational financial transactions. I find no change in financial behavior of an adult child immediately after the health issue occurs and minimal over the longer period of time. However, this study does show a slight and statistically significant shift in financial transactions within the first year after a health issue occurs. Additionally, the results suggest that those who can live in assisted care and near respondent children have higher transactions between family members.

Med allt fler äldre i samhället ökar belastningen inom vård- och omsorgssektorn. E-hälsa kan bidra till en effektivare vård av äldre med medicinsk information och vårdtjänster via internet samt vårdrelaterad service som utförs via ny teknologi. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldres erfarenheter av e-hälsa. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlag. Resultatet visade att e-hälsa kunde skapa empowerment hos den äldre vårdtagaren genom möjligheten att få stanna i sitt hem samtidigt som det gav egenkontroll av sjukdom och hälsa. Det fanns dock en oro hos äldre att e-hälsa skulle ersätta fysisk kontakt och äldre uppfattade att tekniken var komplicerad. E-hälsa kunde öka tillgängligheten av vård men för att den ska fungera optimalt behöver den individanpassas. Äldres erfarenheter av e-hälsa bör ligga till grund för utveckling av lämpligare och bättre e-hälsolösningar. Kunskapen om äldres erfarenheter kan hjälpa sjuksköterskan att implementera e-hälsolösningar på ett bra och effektivt sätt. Genom ökad kunskap om äldres erfarenheter kan e-hälsa bli ett värdefullt verktyg för en bättre och effektivare vård av äldre. / Telehealth can contribute to a more effective system of health care for elderly patients through medical information and support given via the Internet as well as health related services initiated through new technology. The aim of the study was to highlight older people's experiences of telehealth. The study was conducted as a literature review in which ten scientific articles provided input and formed the basis. The results showed that telehealth could create empowerment amongst the elderly patients as they would be able to stay at home whilst providing self-monitoring of their health and illness. However, there are concerns among the elderly who believe that telehealth would replace physical contact and many think that the technology is to complex to comprehend. Telehealth could be the solution to increasing the availability of health care, but in order for it to function optimally it needs to be individualized. Older people's experiences with telehealth should be the basis for the development of more appropriate telehealth solutions. Knowledge on older people’s telehealth experiences can help nurses implement solutions in a good and efficient way. By broadening and researching the information on the elderly’s experiences with telehealth it can become a valuable health tool.

The purpose of this study is a descriptive one concerning some facets of the family setting with emphasis directed to several general questions. What is the basic family structure, i.e., what family characteristics (type of family or subfamily and the relationship to the head of the family or subfamily) characterize the aged? What is the level of family income of the aged? Finally, how do answers to these questions vary with respect to the three basic social traits of race, age, and sex?