Det finns olika former av samverkan i gymnasiesärskolan. En hel del forskning finns om samverkan mellan professionella i skolan samt mellan lärare och elever men inte lika många som rör relationen mellan elevassistenter och elever. Studiens syfte var att ta reda på hur samverkan mellan elever och elevassistenter upplevs av elever och elevassistenter och hur parterna upplever elevassistentens yrkesroll. Studien genomfördes genom kvalitativa forskningsintervjuer. Sju elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet, hörselskada och/eller synnedsättning samt sju elevassistenter intervjuades. Intervjuerna genomfördes antingen med tal eller teckenspråk. Forskningsfrågorna berör härmed relationen mellan eleverna och elevassistenterna där det kan handla om kommunikationen med elever som har dubbla samt trippla funktionsnedsättningar. Kommunikationen med elever som har hörselnedsättning/dövhet kan ske genom teckenspråk, tecken som stöd eller/och med hörseltekniska hjälpmedel som hörselteknik med t-slinga. Resultatet följs upp med en kvalitativ tematisk analys med stöd av Biestas teori om utbildningens syfte samt Radfords teori om scaffolding. Biestas teori synliggör socialiseringen där eleverna lär sig genom/med assistenterna vilket gör att de vågar utforska 3omvärlden och kan leda till självinsikt och självkännedom även kallad subjektifiering. Radford belyser olika scaffolding-roller: reparationsrollen, stödrollen samt heuristiska rollen. Resultatet visar att elevassistentens arbetsområde är brett vilket speglar elevernas förväntningar och upplevelser av elevassistentens närvaro. Elevassistenten ska ge socialt stöd, pedagogisk samt fokuserande stöttning. Det finns en önskan från en del av eleverna om ett “lära känna varandra”-samtal där eleven diskuterar med elevassistenten om elevens behov. Elevassistenterna nämner oftare än eleverna om elevassistentens samarbete med lärare som en del av yrkesrollen. Några slutsatser är att eleverna skulle kunna få mer inflytande i hur stöttningen ska utformas men trots det så är elevernas och elevassistenternas syn på elevassistentens yrkesroll tämligen samstämmig. Framtida studier kan inkludera lärare, som informantgrupp, då flera elevassistenter ansåg att lärare kan påverka hur elevassistentens yrkesroll kan se ut.

2010 beslutades det att den nya skollagen skulle inkludera en paragraf om alla elevers tillgång till skolbibliotek, oavsett om de går i ”grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola” (SFS 2010:800, 2 kap. 36 §). Dessutom innehåller bibliotekslagen från 2013 en paragraf som beskriver individer med funktionsvariationer som en grupp i samhället som ska prioriteras inom biblioteksverksamheten. Denna studie undersöker om denna explicita inkludering av särskolor och individer med funktionsvariationer som står skrivna i respektive lagar även återfinns i de artiklar om skolbibliotek som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015. Studien undersöker även de bilder av skolbibliotek som de olika artiklarna presenterade, samt vilka möjliga konsekvenser dessa kan ha för skolbiblioteksdiskussionen och de som tar del av dem. Studien består av en både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av de artiklar som skrev om skolbibliotek och som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015, och resultaten diskuteras sedan utifrån McCombs och Shaws dagordningsteori. Undersökningen visade att endast ett fåtal artiklar som explicit handlade om särskolor eller elever med funktionsvariationer publicerades under denna period, och att en majoritet av de artiklar som skrevs använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att skriva om vilka skolformer som inkluderades i detta. Ett upprepat användande av skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att inkludera en definition av vad termen innefattar kan leda till att alla skolformer inte lyfts fram i lika stor utsträckning, och således inte får sina röster hörda, i de offentliga samtal som förs kring skolbibliotek.