No description available.

<p>Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik. Vårt intresse har även ökat efter att vi mött ämnet ute i verksamheten. Matematik är ett ämne som tyvärr ofta uppfattas som tråkigt och jobbigt, vilket kan bero på att eleverna inte får arbeta med lämpligt material. Detta vill vi försöka ändra på i våra kommande yrkesroller. Syfte:Syftet med vår uppsats är att avgöra vilka skillnader som finns i pedagogers val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen, med hänsyn till hur eleverna presterar gentemot de lokala målen, det vill säga de matematiskt begåvade och de elever med matematiksvårigheter. Metod:Vi har gjort en litteraturstudie för att få en bättre bakgrund på ämnet. Fortsättningsvis valde vi att skapa en enkät som är både kvalitativ och kvantitativ eftersom vi har blandat öppna och slutna frågor. Utdelning av enkäter har skett i fem kommunala skolor. Enkäternas frågor utgick från våra frågeställningar. Resultat:Pedagogerna arbetar mer med individanpassad undervisning än vad vi förväntat oss innan undersökningen. De flesta pedagogerna i vår enkätundersökning arbetar för att stimulera både de elever med svårigheter och de begåvade inom ämnet. Begreppet elever med särskilda behov uppfattades av pedagogerna som de elever som inte når målen</p>

<p>Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolämne. Vi vill även undersöka hur bakgrundsfaktorer påverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i två klasser, varav 13 från år 2 och 26 från år 3. De var indelade i grupper med två elever i varje grupp. Resultat: Vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar ämnet teknik. Den mest utbredda uppfattningen eleverna har är att teknik är kunskap, en förmåga eller arbetsstrategi som man använder sig av när man utför en praktisk handling. Ofta kopplades deras beskrivning av teknikbegreppet till egna vardagserfarenheter. De bakgrundsfaktorer som spelar störst roll för att eleverna får en uppfattning om teknikbegreppet är elevernas fritidsaktiviteter, och vardagserfarenheter. Skolan är inte en bakgrundsfaktor som eleverna nämner spontant utan beskrivs som en plats där man kan ha nytta av tekniken när eleverna till exempel räknar matematik. Rasterna nämns oftare än undervisningen som ett tillfälle där eleverna använder sig av teknik. Elevernas uppfattning av teknik är delad då de har en praktisk uppfattning då de löser tekniska uppgifter och en teoretisk uppfattning då de pratar runt ordet teknik. När eleverna löser de tekniska uppgifterna visar de intresse och tycker att det är roligt. När man sedan nämner ordet teknik säger eleverna att det ordet är svårt och att de inte är bra på det. Anledningen till detta kan vara att de inte fått någon undervisning som har knutit ihop teknikbegreppet med de praktiska uppgifterna. Det talar för att undervisningen inom teknik borde få mer utrymme för att eleverna skall få en grundkunskap inom ämnet.</p>

<p>This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.</p>

<p><strong>Abstract</strong><em> </em></p><p><em>Aim</em></p><p>The purpose of this study has been to investigate the possible differences in grades and attitudes towards further studies that can be explained by the student’s level of physical activity. The questions we wanted answers to were:</p><p>- Does students in more sports-oriented programs have better grades than students in more theoretical programs?</p><p>- Is there a relationship between physical activity and study-results?</p><p>- Are there any differences in attitudes towards further studies for students at the different programs?</p><p>- Which other variables could be affecting the students grades?</p><p><em></em></p><p><em>Method</em> </p><p>The extent of this study has included 3 municipal schools and 6 classes (2 from each school) – in all 119 students and 6 teachers. 3 different social sciences programs have participated – two sports-oriented and one without any sports-oriented concentration . The study has been done with questionnaries where the students have stated their grades, their level of physical activity, attitudes towards further studies and other possible influential factors. The students teachers have also answered questionnaries to investigate their opinion about their students and to see if the demands are the same. The statistic material from the study has then been analyzed in the statistical analysis programme SPSS.</p><p><em></em></p><p><em>Results</em> </p><p>In this study we have not been able to prove that physical activity actually leads to higher grades. Our results show that it is more about the time the students put on their schoolwork, their ambition and the programs study rate that can be related to higher grades. Our results also show that students in more sports oriented programs are not as keen on future studies as students on more theoretical programs.</p><p><em></em></p><p><em>Conclusion</em> </p><p>Our study has not been able to show relationships between a high grade of physical activity and high grades. Still we consider that we can strengthen that physical activity 3-4 times/week on a moderate/high effort level is the optimal training quantity for reaching higher grades.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p><strong></strong></p><p><em></em></p><p><em>Sammanfattning</em></p><p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka de eventuella skillnader i betyg och inställning till framtida studier som kan förklaras av gymnasieelevernas nivå av fysiska aktivitet. De frågor vi velat få besvarade har varit:</p><p> - Har elever på program med idrottsinriktning högre betyg än elever på ett teoretiskt samhällsprogram?</p><p>- Finns det samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat?</p><p>- Finns det några skillnader i attityd gentemot framtida studier hos elever på de olika inriktningarna? </p><p>- Vilka andra faktorer kan påverka elevernas betyg?</p><p><em></em></p><p><em>Metod</em> </p><p>Studien har inkluderat 3 kommunala skolor och 6 klasser (2 per skola) - sammanlagt 119 elever och 6 lärare. 3 olika samhällsvetenskapligt inriktade gymnasieprogram har deltagit – två med idrottsinriktning och en utan någon idrottsinriktning. I studien har enkätundersökningar använts där eleverna har fått uppge sina betyg, sin fysiska aktivitetsnivå, attityder gentemot framtida studier och olika eventuella påverkansfaktorer. Även lärarna till dessa elever har fått besvara enkäter för att undersöka deras uppfattningar om sina elever samt för att se om kravbilderna är desamma. Undersökningens statistiska material har sedan behandlats i statistikprogrammet SPSS.</p><p><em></em></p><p><em>Resultat</em></p><p>Vi har i vår studie inte kunnat påvisa resultat som visar att fysisk aktivitet faktiskt leder till högre betyg. Snarare är det elevernas nedlagda studietid, ambitioner  och studietakt som man i vår studie kan koppla till höga betyg. Resultatet visar också att elever på idrottsinriktade program inte prioriterar framtida studier lika  mycket som elever på teoretiska program.</p><p><em></em></p><p><em>Slutsats</em> </p><p>Vår studie har inte kunnat påvisa samband mellan hög grad av fysisk aktivitet och höga betyg. Dock anser vi oss kunna stärka att fysisk aktivitet 3-4 ggr/vecka på  en måttlig/hög ansträngningsgrad är en optimal träningsmängd för att uppnå höga betyg.</p><p> </p><p> </p>

This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.

Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan. Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan. Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.

Studiens syfte var att undersöka förskolebarns och skolelevers uppfattningar av hur och vad de lär sig samt hur detta står i relation till Läroplanernas (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b) intentioner i frågorna hur lärande ska ske och vad som ska läras. Samt att en jämförelse med de olika åldersgrupperna belystes. Undersökningens utgångspunkt var kvalitativa intervjuer av förskolebarn som går sista året på förskolan och skolelever i årskurs 4, vid fyra olika verksamheter. Sammanlagt har 23 informanter deltagit i studien. Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader när det gäller informanternas beskrivningar i förhållande till Läroplanernas intentioner och i de olika åldersgrupperna. Den övergripande slutsatsen blev synliggörandets betydelse, som är en del av metalärande. Där läraren får en betydelsefull roll i den pedagogiska verksamheten genom att synliggöra, skapa förutsättningar för ett öppet klimat samt att använda kommunikationen som ett redskap.

Syftet med detta arbete var att visa hur det är möjligt att utveckla ett estetiskt förhållningssätt i undervisningen för att främja elevers förståelse för FN:s konvention om barnets rättigheter. I arbetet lyfts estetikens betydelse i undervisningen fram samt betydelsen av att ge demokrati och utvecklingsarbete utrymme. Drama, skönlitteratur och film har används i det praktiska arbetet med eleverna som vi sedan skrev individuella loggböcker kring. Vidare hade vi sedan reflekterande samtal för att utveckla vårt arbete. Elevgruppen bestod av sex elever i en mångkulturell skola som vi träffade vid tio tillfällen. Det praktiska arbetet och reflektionerna visade vad ett estetiskt förhållningssätt kan betyda för undervisningen, så som t ex när eleverna spontant i forumspelet delgav sina egna erfarenheter av olika dilemman.

No description available.