Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter. Våra resultat visar att lärarna var relativt tillfredställda med lärandeprocessen som är skriven i Lgr 11. Lärarna upplevde dock att de saknar möjligheter att skapa lärande för varje elev på grund av all den dokumentation som de måste hinna med.

Denna studie undersöker elevers erfarenheter av laborativt material.Syftet med denna studie var därför att utveckla kunskap om eleversperspektiv på arbetet med laborativt material imatematikundervisningen. Studiens två frågeställningar är: ”vilkaerfarenheter har elever av laborativ matematik?” och ”vilkauppfattningar uttrycker elever om laborativ matematik?”. Metodensom valdes för studien var en kvalitativ ansats i form av intervjuer ochkompletterande observationer. Då jag fokuserar på eleverserfarenheter och uppfattningar tar studien avstamp ilivsvärldsfenomenologi. Genom intervjuerna kunde jag som forskareta del av elevers berättelser om deras erfarna livsvärld.Dokumentationen skedde genom videoinspelningar som sedantranskriberades, tolkades och analyserades. Analysen resulterade i fyrateman: rolig och lättare matte, passande svårighetsgrad, rättförutsättningar och abstrakt eller konkret. Studiens slutsats är attelever tycker arbetet med laborativt material är roligt och givande sålänge det görs med rätt förutsättningar i deras ögon.

No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall. I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en god tidsuppfattning, särskilt gällande nedslagen under 1900-talet. Variationerna mellan elevers tidsuppfattningar och mallens tidslinje blir större ju längre tillbaka i den kronologiska tiden nedslagen inträffar. Studien visar att undervisningen med tiden utgår från läroboken och fokus är dåtiden. Eleverna anser att större fokus skulle läggas på nutiden och framtiden. Eleverna anser att begreppet tid levandegörs, dock som ett litet inslag i undervisningen. Detta arbetssätt vill eleverna se mer av. Majoriteten av eleverna anser att det är viktigt att ha en tidsuppfattning om den kronologiska tiden och motiverar det med att man bör ha allmänbildning och historiemedvetande.

I dagens samhälle blir människans kommunikationsförmåga allt viktigare, så även i skolan. Därför är syftet med denna undersökning att ta reda på hur gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning ser ut. Jag avser även undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas upplevelser och hur undervisningen kan organiseras så att elevernas upplevelser blir mer positiva. För att ta reda på detta har enkäter med öppna frågor använts. Efter en analys av enkätsvaren framkom att eleverna går att dela in i fyra kategorier. I den första är elevernas upplevelser positiva, i den andra känner de en stark nervositet som de dock kan kontrollera, i den tredje återfinns talängsliga elever och i den fjärde kategorin har eleverna varken positiva eller negativa upplevelser. Vidare visar elevernas svar att flickorna upplever mer ångest och oro i samband med muntlig framställning än pojkar och att framför allt eleverna på estet- och samhällsvetenskapsprogrammet är de som har de mest positiva upplevelserna. Andra saker som eleverna menar påverkar upplevelserna är publiken, klassrumsklimatet, hur väl förberedda de är, hur vana de är och vad de talar om. Läraren bör ta hänsyn till elevernas upplevelser och de faktorer som påverkar den när han eller hon organiserar undervisningen kring muntlig framställning. Dessutom förespråkar tidigare forskning en systematisk talträning och att eleverna får grunder i retorik och i den retoriska arbetsprocessen.

I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6.   Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever. De använder sig även av nivågrupperade uppgifter som är anpassade till elever på tre olika nivåer; grundnivå, enkel och utmanande. En svårighet med att anpassa uppgifterna efter alla elever är att tiden inte räcker till, och då prioriterar lärarna elever i svårigheter för att så många som möjligt ska nå målen. Risken med att inte ge eleverna tillräcklig utmaning är att de tappar motivationen och slutar engagera sig för skolarbetet, vilket kan leda till att de stör sina klasskamrater. För att skapa motivation hos de högpresterande eleverna gäller det att ge dem utmanande uppgifter eller, som två av lärarna erfarit, erbjuda eleverna tid med speciallärare. Detta kan bidra till att eleverna känner sig sedda och får ökad motivation.

Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående. Vidare individanpassas undervisningen för eleverna efter deras behov och förutsättningar. Eftersom de flesta nyanlända eleverna är kulturellt olika, så varierar också deras skolerfarenheter, vilket gör att undervisningsmetoderna skiljer sig beroende på hur elevgruppen ser ut. Svenskaundervisning och socialt samspel med andra svenska elever anses vara de två viktigaste faktorerna för de nyanlända elevernas integrationsprocess.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning. Dessa elever är eniga om att processen för att socialiseras in i skolan är svår och tar lång tid. De anser att det är för lite integration mellan eleverna på språkintroduktionen och resten av skolan. Vår slutsats är att det behövs mer stöd och tydliga direktiv från skolledningen för att dessa elever lättare ska integreras i skolan.

No description available.