Vi har i denna uppsats studerat elevföreställningar i ellära och laborationens betydelse för lärandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers föreställningar i ellära har visat att elevers förståelse kring den elektriska kretsen är begränsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att använda då man vill öka elevers förståelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger både på litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkätundersökning och dels av intervjuer. Utifrån dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkätundersökning för att kartlägga laborationens inverkan på elevernas kunskaper i ellära.Undersökningen visade att eleverna har begränsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade också att det inte fanns någon generell skillnad mellan årskurs sju och nio. Undersökningen visade även att laborativ metod kan vara ett arbetssätt som till viss del kan förbättra och utveckla elevernas kunskaper kring enkla elektriska kretsar. / We have in this essay, studied student performances in electromagnetics and and theimportance of laboratory education in secondary school. The research of the students'performances in electromagnetics has shown that students' understanding of the electrical circuit is limited, and that a laboratory method may be advantageous to use in efforts to increase students' understanding of physical phenomena.This essay is based both on literature review and survey, which consisted of a questionnaireand interviews. Based on these a laboratory experiment was performed followed by a finalsurvey to identify the labs impact on students' skills in electronics.The survey showed that students have limited knowledge of current and closed circuits. Theresults also showed that there was no overall difference between grades seven and nine. The survey also revealed that the laboratory method may be an approach that can partially improve and develop students' knowledge of simple electrical circuits.

För att kunna förbättra min och andra lärares fysikundervisning inom ämnet ljud har denna studie gjorts med fokus på elevers föreställningar. Forskning visar på flera sätt vikten av att synliggöra dessa. Ljud kan upplevas som ett relativt abstrakt fenomen, och därför även svårt att förstå på ett vetenskapligt vis. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs fem där de har diskuterat kring tre föremål som kan skapa ljud. Resultatet visar att elever har många olika vardagliga och delvis vetenskapligt förankrande föreställningar kring vad ljud är och hur det uppstår, hur ljud breder ut sig samt hur det uppfattas av örat. Studien visar även att det hos eleverna saknas en allmän teori kring dessa frågor samt att de byter förklaringsmodeller. Särskilt tydligt är detta gällande stenarna som är ett av föremålen eleverna diskuterar.

Det är skolans uppgift att utveckla och stimulera både det vardagliga- och vetenskapliga tänkandet hos elever. Utifrån konstruktivismen ska lärande anpassas till det stadium som elever befinner sig i, för att de ska ha möjlighet att konstruera föreställningar och förståelse av omvärlden. Att som lärare ha förståelse för de föreställningar elever har är därav viktigt för att förbättra undervisningen. Syftet med studien är att undersöka samt analysera elevers föreställningar om vad elektricitet är och hur de förklarar fenomenet, i jämförelse med hur läromedel anpassade för eleverna förklarar fenomenet. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade gruppintervjuer med 12 elever i fem grupper för att ta reda på deras föreställningar. Det genomfördes även en innehållsanalys av två läromedel för att ta reda på vilka begrepp de använder för att beskriva elektricitet. Resultatet visar att eleverna har skilda föreställningar om vad elektricitet är och att de använder många av de mest frekventa begreppen från läromedlen. Dessa begrepp är: batteri, elektricitet, elektron, lampa, sladd samt ström. Av dessa begrepp är det elektron som används i mindre utsträckning hos eleverna.