Elevhälsan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förbyggande men hamnar ofta i ett åtgärdande arbete. Denna studie syftar till att bidra med kunskaper om elevhälsoteams arbete med dokumentation av sina elevhälsomöten och hur stor del av det arbetet som är hälsofrämjande och förebyggande. Detta har gjorts genom textanalyser av elevhälsoteamsdokumentation på tre skolor, samt handlingsplaner för kartläggning av läs- och skrivutveckling. Dessutom har intervjuer genomförts på respektive skola med lärare med specialpedagogiskt uppdrag för att få möjlighet att ställa frågor kring dokumentationen samt frågor kring det informella arbetet i elevhälsan.Studiens teoretiska tolkningsverktyg är de relationella och kategoriska specialpedagogiska perspektiven för att analysera deltagarnas syn på elever i behov av särskilt stöd. Vidare så använder jag det salutogena och patogena perspektivet för att tydliggöra skillnaderna mellan det främjande och förebyggande arbetet som sker inom elevhälsan.Resultatet från textanalysen och intervjuanalysen visar på att det inte finns övergripande riktlinjer för hur elevhälsoteamsdokumentation ska genomföras, utan det blir upp till den enskilda skolan att ha sin egen mall, vilket kan påverka det systematiska kvalitetsarbetet.Vad gäller kartläggningsmaterial av läs- och skrivutveckling finns det en skillnad mellan skolorna i studien rörande vilka material som är obligatoriska. Kommunen som skolorna ligger i har centralt gett ut en handlingsplan kring kartläggningsmaterial men den är relativt omfattande. Det blir ändå upp till den enskilda skolan att ta beslut kring vilka kartläggningsmaterial som ska användas.Både tidigare studier och respondenterna i min studie visar på vikten av att ha tid och rektors tydliga ledning för att få en framgångsrik elevhälsa som arbetar hälsofrämjande och förebyggande.Den övergripande slutsatsen är att det till stor del råder ett fortsatt kategoriskt perspektiv kring beskrivningar av enskilda elever i elevhälsodokumentation vid de undersökta skolorna. Det finns även till viss del en motsättning mellan den ansvariga läraren för specialpedagogik som vill arbeta mer utifrån ett relationellt och salutogent perspektiv, och verksamma lärare som förväntar sig kategoriska och patogena lösningar.

Förväntat kunskapsbidrag: Enligt tidigare forskning kan EHM ha en positiv inverkan på skolans främjande och förebyggande arbete. Det förväntande kunskapsbidraget med denna studie är därför att lyfta fram det specialpedagogiska bidraget i EHM samt vilka aspekter som är viktiga för ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete genom EHM. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om det specialpedagogiska bidraget i elevhälsomöten (EHM) samt lyfta fram viktiga aspekter som genom EHM leder fram till framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. Frågeställningar: På vilket sätt anser specialpedagogerna och rektorerna att specialpedagogernas kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? Vilka aspekter gör att EHM bidrar till ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete? Teori: Studien använder systemteorin som betraktar skolan som en helhet med olika komponenter och dynamiska relationer. Specialpedagogernas insatser genom EHM integreras som en del av det övergripande skolsystemet, vilket möjliggör strategisk planering för att stödja elevernas lärande och utveckling Genom systemteorin analyseras förändringar inom skolan, särskilt förändringar av första och andra ordningen. Utmaningen ligger i att förstå komplexiteten och samverkan mellan komponenter för att fullt ut förstå hur specialpedagogernas kompetenser påverkar skolsystemet som helhet. Metod: I denna studie utgörs av en fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer som metod. En fallstudiedesign har valts att göra en fallstudie för att mer ingående kunna studera hur specialpedagogernas kompetens tas tillvara vid EHM på den aktuella skolan samt ta reda på vilka aspekter som gör arbetet med EHM främjande och förebyggande. Resultatet analyseras utifrån tematisk analys för att möjliggöra en djupgående och strukturerad undersökning av den data som samlas in genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två rektorer. Resultat: Resultaten visar att specialpedagogernas kompetenser spelar en central roll i arbetet med EHM. Deras deltagande och nyckelroll inom EHM påverkar skolsystemet som helhet och bidrar till skolans främjande och förebyggande uppdrag. Vidare visar resultaten att specialpedagogerna har en aktiv roll i att upprätthålla ett salutogent förhållningssätt och ett brett fokus på elevernas lärande, vilket stöds av systemteoretiska tankar om hur delar av systemet påverkar helheten. EHM betraktas som en integrerad del av skolsystemet och har bidragit till att skolan genomgått en kulturell förändring med ett ökat fokus på gruppnivå med ett salutogent förhållningssätt som grund. De olika professionerna i EHM-teamet har olika fokusområden utifrån det förebyggande och det främjande där de kan bidra med sin specifika kompetens. Genom EHM kan specialpedagogers och andra yrkesgruppers kompetenser gemensamt användas på ett effektivt sätt. Inkludering av elevernas röster under EHM främjar långsiktiga förändringar inom skolsystemet. Skolan har en framtida utmaning med att balansera gruppnivå och individnivå samt att tydligare förstå skillnaden mellan begreppen främjande och förebyggande. Specialpedagogiska implikationer: Resultaten visar att specialpedagogens tillämpning av ett salutogent förhållningssätt främjar fokus på elevernas behov vilken kan bidra till en positiv skolkultur. Studien betonar specialpedagogens nyckelroll inom Elevhälsomöten (EHM) och framhäver vikten av att ta vara på specialpedagogens kompetens samt vikten av att ledningen ser till att detta görs inom skolverksamheten. En implikation är även att elevhälsan och lärarna behöver en tydlig struktur, EHM kan vara en sådan, för att uppnå ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete. En än gång är det skolledarnas ansvar att se till att en sådan struktur finns.