Our study touches a dimension in the development of design concepts that describes how we feel when we use functions and applications in digital artefacts. What happens to us when the mobile phone vibrates and a notification with our partner's name appears on the screen? We do not yet know what actual information the text message contains, yet an expectation is built and different feelings arise. Löwgren and Stolterman (2004) describe this dimension of the characteristics of the user experience as qualities of use. That is, the changing properties that arise in the use of an artifact. This study is about emotional qualities in use (emotionella brukskvaliteter), a term created for this essay. By that we mean the qualities in use that are important for interaction and that emerge in the space between the usage and the feeling that is created. Touching on such a complex concept as emotions, also requires that we limit ourselves to reproducing only occuring emotions and the meaning they have for the users, not how and why. By raising the theory of Löwgren and Stolterman (ibid.) we have researched what users' interaction look like and ask ourselves the question; What role do emotional qualities in use play in digital interaction? There is a tendency that the softer values of the use of technology are often emphasized by opinions. We see a gap in writing about the emotional side of digital interaction where the outcome is based on actual empirical data. This study mainly consists of data collected via semi-structured in-depth interviews with seven interviewees. The respondents also fullfilled a user diary in order to provide a basis for the interviews. The results are analyzed according to Braun and Clarke's (2006) thematic method where all collected data is transcribed, coded and themed in several rounds. Our results indicate that emotional qualities in use are important to the user. We could identify these by the respondents sharing their perceived feelings about their user experiences. Our findings strengthen the need for emotional qualities in use to be implemented in the design process. / Vår studie beskriver en dimension i framtagandet av designkoncept som redogör för hur vi känner när vi använder funktioner och applikationer i digitala artefakter. Vad händer med oss när mobilen vibrerar och en notis med vår partners namn pryder skärmen? Vi vet ännu inte vilken faktisk information sms:et innehåller, ändå byggs en förväntan och olika känslor uppstår. Denna dimension om användningsupplevelsens egenskaper beskriver Löwgren och Stolterman (2004) som brukskvaliteter. Det vill säga de föränderliga egenskaper som uppstår i användandet av en artefakt. Denna studie handlar om emotionella brukskvaliteter. Med det menar vi de brukskvaliteter som är av betydelse för interaktion och som uppstår i mellanrummet mellan användandet och den känsla som skapas. Att beröra ett så komplext begrepp som känslor, kräver också att vi begränsar oss till att enbart återge vilka känslor som uppstår och betydelsen de får för användarna, inte hur och varför. Genom att lyfta teori av Löwgren och Stolterman (ibid.) har vi undersökt hur användarnas interaktion ser ut och ställer oss frågan; Vilken roll spelar emotionella brukskvaliteter i digital interaktion? Det finns en tendens att de mjukare värdena av teknikens användning ofta blir betonade av åsikter. Vi ser en lucka i att skriva om den emotionella sidan av digital interaktion där utfallet bygger på faktisk empiri.Den här studien består i huvudsak av data insamlad via semistrukturerade djupintervjuer med sju intervjupersoner. Respondenterna utförde även en användardagbok i syfte att ge underlag för intervjuerna. Resultatet analyseras enligt Braun och Clarkes (2006) tematiska metod där allt insamlat material transkriberas, kodas och tematiseras i flera omgångar. Vårt resultat pekar på att emotionella brukskvaliteter har betydelse för användaren. Dessa har identifierats genom att respondenterna berättar om sina upplevda känslor i användandet. Vi finner underlag i studien som stärker behovet för emotionella brukskvaliteter implementerat i designarbetet.

Studien är ett designdrivet forskningsprojekt som besvarar frågeställningen: Vilka materiella designkvalitéer finns det i svenskt vildsvinsläder och hur kan dessa appliceras i produktdesign? Frågeställningen undersöks främst genom en material driven designmetod och resultatet analyseras genom teorier om design för hållbar utveckling och design för emotionell varaktighet. Den material drivna designmetoden inleddes med fri utforskning av materialet, första intryck dokumenterades och hypoteser kring materialet dömdes inkorrekta. För att undersöka de tekniska egenskaperna utfördes materialtester. Materialupplevelsen utforskades genom ett metodverktyg där 10 deltagare besvarade frågor kring materialets performativa, sensoriska, affektiva och tolkande egenskaper. Testerna avslutades med en reflektion av materialets positiva, negativa och unika egenskaper. Kunskapen av vildsvinslädrets designkvalitéer används sedan i en idégenerering process för att skapa en hållbar produkt med emotionell varaktighet. Idégenerering mynnar ut i studiens designförslag, en stol med dyna och ryggstöd av vildsvinsläder. Studien avslutas med en slutsats som bekräftar designkvalitéerna i vildsvinläder och en diskussion som belyser insikter som uppkommit under studiens genomförande. / The study is a design-driven research project that answers the question: What material design qualities are there in Swedish wild boar leather and how can these be applied in product design? The question is primarily investigated through a material-driven design method and results is analysed through theories of design for sustainable development and design for emotional durability. The material-driven design method began with free exploration of the material, first impressions were documented and hypotheses about the material were deemed incorrect. To investigate the technical characteristics, tests were carried out. The material experience is explored through a tool where 10 participants answered questions about the material's performative, sensory, affective, and interpretive properties. The tests ended with a reflection of the material's positive, negative, and unique properties. The knowledge of the design qualities of wild boar leather was then used in an idea generation process to create a sustainable product with emotional durability. The idea generation culminates in the study's design proposal, a chair with cushion and backrest made of wild boar leather. The study concludes with a conclusion that confirms the design qualities of wild boar leather and a discussion that highlights insights that emerged during the study's implementation.

Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi är nödvändigt om vi ska nå våra klimatmål. Återbruk och underhåll av redan existerande material och produkter är därför ett måste men sängar återbrukas och underhålls inte i lika stor omfattning som andra möbelgrupper.  I dag är många sängar utformade av en blandning av plaster, stål och trä där materialen är svåra att separera från varandra. Många av delarna är ihoplimmade och möjliggör inte till underhåll vilket medför att produktens livslängd blir förkortad. Andra aspekter som attityder och beteenden kan dock vara en avgörande faktor när det kommer till sängens möjlighet att återbrukas då dessa ofta anses både ohygieniska och smutsiga. Syftet med studien har varit att undersöka hur sängar skulle kunna ingå i den cirkulära ekonomi och därmed undvika att bli till avfall och därför kommer studien att titta på systemet kring sängar i helhet. Genom emotionell design kommer studien att undersöka attityder och beteenden kopplade till återbruk av textilier och sängar. Studiens fördjupningsområden har varit användarcentrerad design, emotionell design, cirkulär design och användarroll i den cirkulära ekonomin.  Studiens kunskapsbidrag är att ge en större förståelse för sängens kontext i den tekniska loopen och då framförallt under återbruk, reparation och underhåll samt fördjupad kunskap i konsumentbeteende, psykologi och drivkrafter bakom återbruk av sängar inom ett område som är relativt outforskat.  Designbidraget är ett koncept för att integrera sängklädseln i själva utformningen av sängramen för enklare underhåll. / To move from a linear to a circular economy is necessary for us to achieve our climate goals. Recycling and maintenance of existing materials and products is, therefore, a must but beds are not recycled or maintained to the same extent as other types of furniture.  Today, many beds are made of a mixture of plastic, steel, and wood where the materials are difficult to separate from each other. Many of the parts are glued together and do not allow for maintenance, which means that the product’s life is shortened. Other aspects such as attitudes and behaviors can, however, be a decisive factor when it comes to the bed’s ability to be reused as these are considered both unhygienic and dirty. The purpose of the study has been to investigate how beds could be included in the circular economy and thus avoid becoming waste and, therefore, the study will look at the system around beds as a whole. Through emotional design, the study will examine attitudes and behaviors linked to second-hand textiles and beds. The study’s main focus areas have been user-centered design, emotional design, circular design, and user role in the circular economy. The knowledge contribution of the study is to yield a greater understanding of the beds’ place in the technical loop, first and foremost reuse, restoration and maintenance. Another area that is relatively unexplored concerning the bed is consumer behavior, psychology, and motivations behind the refurbishing of beds. The design contribution is a concept for integrating the bedding into the actual design of the bed frame.