Konflikter är en del av att människor interagerar i sociala sammanhang. I arbetslivet är konflikter ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet. Det är något som berör individer såväl som organisationer. När konflikter uppstår i arbetslivet är det ofta chefer som förväntas hantera dem. Hur chefer framställer sig inför medarbetarna vid konfliktsituationer inverkar på den sociala interaktionen vid konflikter mellan medarbetare.  Den här studien har undersökt hur chefer skapar mening i förhållande till konflikter i arbetslivet utifrån chefsrollen med en fenomenologisk ansatts. De teoretiska utgångspunkterna som studien har utgått från grundar sig i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och utgår i från Hochschilds (2003) emotionsteori och Goffmans (2014) teori om roll, fasad samt bakre och främre regioner. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med chefer inom privat och kommunal verksamhet för att belysa deras upplevelse av konflikter i arbetslivet. Resultatet visar att konflikter upplevdes som en naturlig del av arbetslivet, chefer ofta får en central roll vid konflikter. I dessa situationer finns det förväntningar på dem att hantera konflikter, från medarbetare men också från organisationen de företräder. Detta gjorde att chefer vid arbetet med konflikter ofta åsidosatte den egna personliga emotionerna för att uppfylla dessa förväntningar. Förväntningarna inverkade på hur chefer presenterade sig och interagerade med medarbetarna. Detta för att de egna emotionerna inte skulle bli ett hinder för att företräda intressena för den organisation i vilken de arbetade. Konflikter i arbetslivet upplevdes som problematiskt och emotionellt för såväl medarbetare som chefer.

Tidigare forskning inom emotioner som upplevs genom nöjen har visat att det emotioner kan upplevas genom nöjet och att det oftast handlar om positiva emotioner. Personer använder nöjen till att till exempel framkalla känslor eller för att glömma bort vardagen. Tyvärr har tidigare forskning om emotioner och motivationer ofta uteslutit ett nöje: Spelande. Att spela olika typer av spel är ett växande nöje. Denna studie undersökte emotioner och motivationer till musiklyssnande och spelande, samt jämförde de två nöjena för att försöka lägga en grund för framtida forskning inom psykologin bakom nöjen. Även den musik som finns inbyggd i spel undersöktes. Detta gjordes genom en enkät som besvarades av 165 personer. Resultaten visade att olika känslor uppstår beroende på nöje, där musiklyssnande framkallade bland annat känslor av nostalgi, njutande, sorgsenhet och lugn medans spelande framkallade känslor som frustration, nyfikenhet, intresse för nöjet och att vara road. Nöjena hade också vissa likheter, till exempel att de framkallade känslor av glädje, pigghet eller att känna sig avspänd. Det framgick även att deltagarna använde olika nöjen till olika situationer, där musiklyssnande framförallt användes för framkallande av olika känslor medans spelande oftare användes i underhållande syfte. Det fanns vissa korrelationer mellan deltagarnas preferens för musik- respektive spelgenrer. Den inbyggda musiken i spel var också viktig, framförallt för att  det är stämningsskapande. Slutsatserna som dras från denna studie är att olika nöjen fyller olika funktioner i deltagarnas liv och att spelande borde inkluderas i framtida forskning om psykologiska aspekter av nöjen.

<p>Trots att människor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland så verkar vi inte kommit närmare konsensus i en enda fråga. Förklaringen till detta kan vara att moral är subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsätt är CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den säger att vissa känslor är kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi använder moralen som ett sätt att förklara dessa känslor. Enligt teorin så finns det tre stycken moraliska ”system”. Dessa är: individens etik, samhällets etik och den gudomliga etiken. CAD-teorin antar att tre stycken emotioner uppstår i oss när någon annan utför ett moraliskt brott mot något av dessa tre system. Dessa tre känslor är ilska, förakt och äckel. I ett försök att replikera tidigare studier så fick deltagarna i en enkät avgöra vilken känsla ett antal situationer gav upphov till, och sedan klassificera vilken typ av moraliskt brott som begåtts i dem. Dessutom undersöktes om CAD-teorin är tillämpbar på situationer som baserats på det som inom spelteorin kallas för utbyte och koordination. Hypotesen där var att ilska skulle uppstå när endast deltagaren höll överenskommelsen, samt att skam och skuld skulle uppstå när deltagaren bröt mot den. Resultaten stämde med hypoteserna i sammanlagt 24 av 39 fall. Kulturella, samt vissa språkliga, faktorer kan ha varit det som påverkade resultaten mest.</p>

<p>Faith is a phenomenon that engages the individual into emotional, social and daily manners.</p><p>Religion tends to engage the individual in different levels in the daily life. In the church communion, there is a belief to the traditional and the repeteated behaviour. This shared group is strength by ceremonies and rituals and people in this collective somehow experience another type of reality. This study has a social - psychological perspective and the purpose is to study people’s know-how of faith and why they seek religion in today´s secularized society. A quantitative approach was applied through interviews with five independent religious women. The theoretical framework is mainly built by theories that deal with trust, reflexivity and fellowship. The result indicates that the respondents have a similar view on the fellowship with other religious in the church communion, all respondents describes that the relationship to God have a central meaning. This follows a further description and motive to their faith. Religion is an obvious part of their life and something they cannot be without, thus this generates feelings of wellbeing to the individual religious.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.</p>

Trots att människor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland så verkar vi inte kommit närmare konsensus i en enda fråga. Förklaringen till detta kan vara att moral är subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsätt är CAD-teorin (Community, Autonomy &amp; Divinity). Den säger att vissa känslor är kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi använder moralen som ett sätt att förklara dessa känslor. Enligt teorin så finns det tre stycken moraliska ”system”. Dessa är: individens etik, samhällets etik och den gudomliga etiken. CAD-teorin antar att tre stycken emotioner uppstår i oss när någon annan utför ett moraliskt brott mot något av dessa tre system. Dessa tre känslor är ilska, förakt och äckel. I ett försök att replikera tidigare studier så fick deltagarna i en enkät avgöra vilken känsla ett antal situationer gav upphov till, och sedan klassificera vilken typ av moraliskt brott som begåtts i dem. Dessutom undersöktes om CAD-teorin är tillämpbar på situationer som baserats på det som inom spelteorin kallas för utbyte och koordination. Hypotesen där var att ilska skulle uppstå när endast deltagaren höll överenskommelsen, samt att skam och skuld skulle uppstå när deltagaren bröt mot den. Resultaten stämde med hypoteserna i sammanlagt 24 av 39 fall. Kulturella, samt vissa språkliga, faktorer kan ha varit det som påverkade resultaten mest.

Faith is a phenomenon that engages the individual into emotional, social and daily manners. Religion tends to engage the individual in different levels in the daily life. In the church communion, there is a belief to the traditional and the repeteated behaviour. This shared group is strength by ceremonies and rituals and people in this collective somehow experience another type of reality. This study has a social - psychological perspective and the purpose is to study people’s know-how of faith and why they seek religion in today´s secularized society. A quantitative approach was applied through interviews with five independent religious women. The theoretical framework is mainly built by theories that deal with trust, reflexivity and fellowship. The result indicates that the respondents have a similar view on the fellowship with other religious in the church communion, all respondents describes that the relationship to God have a central meaning. This follows a further description and motive to their faith. Religion is an obvious part of their life and something they cannot be without, thus this generates feelings of wellbeing to the individual religious.

Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka känslor mottagaren upplever, baserat på individuella tolkningar av reklamfilmers budskap • Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap? Metod Vi har i denna uppsats valt att utföra en kvalit ativ fallstudie med en abduktiv ansats. Denna undersökningsmetod valdes då vi ville ge förståelse för vårt problemområde. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer som intervjuerna baserades på. Slutsatser Vi har kommit fram till att tolkning av budskap är högst individuell då den påverkas av en rad olika känslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning är högst individuellt och att ju fler stimuli som skickas till hjärnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen. Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning och tolkningen av ett budskap. Även individens sympati för budskapet och dess förmåga att känna empati för en person eller situation var av betydelse för hur vi uppfattar och tolkar budskap.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.

Reaching out with a specific message to consumers is the idea of marketing. Advertising is among the most common elements when it comes to marketing a product or a service. There are various ways to provide marketing with a message. A relatively new way that has become larger in marketing is to provide marketing with emotions. It has been shown in several studies that emotions can have a direct or an indirect effect such as ad-attitude and brand-attitude, and that is what our essay is about. This essay will make a research on perfume ads and see if the emotions in the ads have any connection to ad- and brand attitude. The research began with a preliminary study to make sure that correct ads were selected for the purpose of the main study, which was to gain a greater understanding of how we are positively affected by different emotions in perfume-ads and how it may affect different variables in the effect hierarchy, such as attitude toward the ad, attitude toward the brand and brand awareness. The method that was chosen for the study was quantitative. The main study contained 5 perfume ads where emotions, ad-attitude, brand-attitude and brand-awareness were measured. The results showed that emotions have a tendency to act as moderating variables when it comes to ad-attitude and brand-attitude. Depending on the design and conception of the ad, the results showed a stronger or weaker correlation between these variables.