Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.   Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet. Hur ordningspolisers arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner upplevs och hanteras i förhållande till deras privatliv och den mansdominerade arbetsplatsen, har studerats utifrån Greenhaus och Powells arbete- familjeförbättringsteori, Hochschilds emotionsteori, Goffmans teori om roll och fasad samt bakre och främre regioner och Brody, Shields, och Fivush och Buckners genusteoretiska perspektiv gällande emotionella uttryck och känslohantering. Tio intervjuer med ordningspoliser har analyserats med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar, i kontrast till merparten av den tidigare forskningen, att samtliga poliser upplever att de emotionella aspekterna av arbetserfarenheterna inverkar positivt på familjelivet. Detta framgår främst i hur ordningspoliserna förhåller sig till sina barn, då de känner en tacksamhet inför familjen, som en reaktion på de många gånger negativa arbetsupplevelserna. När det gäller hanteringen av arbetsrelaterade emotioner är det märkvärt att poliserna undviker formellt samtalsstöd. Att tala om sina emotioner under arbetstid med kollegor, är det främsta sättet som poliserna får utlopp för sina känslor. Detta uppmärksammas dock många gånger inte som känslohantering, då det ses som en ytterst naturlig del av arbetslivet. Därför anser studiens författare att man, vid planering av framtida polisarbete, skulle kunna fokusera mer på denna typ av praktisk känslohantering.

Digitaliseringen i samhället har medfört att invånarna förväntar sig att offentliga förvaltningar ska erbjuda tjänster elektroniskt, s.k. offentliga e-tjänster. Sett från ett samhällsperspektiv finns det demokratiska och samhällsekonomiska vinster med att skapa bättre vägar mellan invånare och myndigheter. Men införandet av nya offentliga e-tjänster innebär inte per automatik att invånare eller företag använder dem om existerande alternativ upplevs bättre. Invånarnas nöjdhet med en e-tjänst kan vara en faktor som avgör hur framgångsrik e-tjänsten blir. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ vetenskaplig ansats undersöka vad invånare anser att nöjdhet egentligen innebär med en specifik offentlig e-tjänst, samt vilka anledningar de tillskriver till varför de är nöjda eller missnöjda med e-tjänsten. Respondenterna har utvärderat en e-tjänst de redan använt en längre tid tillbaka. Fynden är att respondenterna fokuserar på nöjdhet i relation till målet att lyckas genomföra sitt ärende. Respondenterna var generellt nöjda med e-tjänsten de utvärderade men kunde enklare återberätta specifika aspekter som gjort dem missnöjda än specifika aspekter som gjort dem nöjda. Ett förslag för att förstå användarnas nöjdhet med en offentlig e-tjänst en längre tid efter användandet är att använda kvalitativa instrument med öppna frågor om vad och varför något skapat nöjdhet eller missnöjdhet.

Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer. Vidare åskådliggör studien att det är väsentligt med individanpassade åtgärder i rehabiliteringsprocessen, vilket resultaten likväl uppvisar vissa brister på från Försäkringskassans sida. Framförallt belyser undersökningen vikten av att se till den sjukskrivne personen och dennes förutsättningar, och vad personen faktiskt kan utföra för arbete.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att genom semistrukturerade intervjuer med mellanchefer, öka förståelsen för rollen som mellanchef på ett stort multinationellt företag inom flygbranschen. Intresset har legat i att förstå vilka relationer som är viktiga för mellanchefen samt studera olika förväntningars betydelse för den känslomässiga hanteringen av rollen. För att förstå mellanchefsrollen på detta företag har teorier om roller, interaktion och emotioner använts. Resultatet visar på att mellanchefsrollen utgör en komplex roll som är skapad av den struktur som företaget är uppbyggt efter. Mellanchefen är utsatt för förvirring i rollen då denne tar uppgifter som inte direkt tillhör rollen men som kanske tillhör under- eller överordnade. Anledningen till att personen gör detta är oklara och outtalade förväntningar som finns på rollen och som gör rollen förvirrande och suddig. Resultatet visar även på att känslor som uppstår i rollen och i relationer hanteras på olika sätt och en stark, proaktiv personlighet är viktigt för att klara av och trivas i rollen. Konsekvensen av dessa relationer och förväntningar leder enligt denna studie till en oklar roll som leder till dubbelhet och stress. Dubbelheten och den komplicerade rollbeskrivningen beskrivs här med metaforen Janusansiktet och denna bild definierar mellanchefspositionen på det studerade företaget. För att personen i mellanchefsrollen inte ska utsättas för stress eller sämre mående, krävs det enligt resultaten från denna studie främst två saker: 1: Goda relationer och kommunikation med både under och överordnade och 2: Klara och tydliga förväntningar från dessa båda läger. Resultatet visar att trots att det finns negativa aspekter av att vara mellanchef finns det en tillit till chefer och anställda samt att man i rollen i de flesta fall har lätt att uttrycka sina känslor.

Den här är en kvalitativ undersökning vars syfte är att utforska hur relationen mellan yrkesrelaterade föreställningar om kön, makt och emotioner inom banker ser ut. Dessutom undersöks om kvinnorna upplever att de påverkas och begränsas av könsrelaterade normer samt om de har någon påverkan på deras emotioner. Kvinnors upplevelser av normer inom bankväsendet är ett understuderat ämne då de flesta studier fokuserar på stereotyper, även emotionellt arbete inom banker är något som är understuderat. Med undersökningen ville vi hitta kunskap kring ämnena samt bidra till en ökad förståelse om hur kvinnor upplever samt påverkas av normer inom bankväsendet, både generellt och specifikt emotionellt. För att skapa en förståelse för problemen så har vi valt att använda oss av sociologiska samt socialpsykologiska teorier och begrepp.  Metoden som användes var kvalitativ intervju, de sex intervjuerna utfördes över telefon och urvalet som användes var bekvämlighetsurvalet, snöbollsmetoden. I intervjuerna så ställdes frågor om hur kvinnorna upplever att man ser på kvinnor respektive män på deras arbetsplats, om de förväntas göra vissa specifika uppgifter på grund av sitt kön samt vilka känslor de upplever att de kan ge uttryck för på arbetsplatsen.  Resultatet visar att kvinnorna upplever att könsnormer är närvarande på deras arbetsplats. Dessa könsnormer har uppkommit genom historiska föreställningar och värderingar om de olika könen. Emotionsregimer bygger på normer och kvinnorna i undersökningen påverkas av sådana regimer. Det går att även se normer som ställer krav på vilka känslor kvinnorna får ge uttryck för på sin arbetsplats. På grund av detta går det utläsa tecken på att kvinnorna upplever emotionell dissonans.

The purpose of this paper is to find out the staff's feelings and emotions in a HVBaccommodation where they work with unaccompanied refugee children. A HVBaccommodation is an institution that refugee asylum seekers come to in the beginning of their refugee process. To shed some light on this issue, a hermeneutic perspective has been used in the methodological approach of the work. The material gathered through interviews is collected from six supervisors at the selected accommodation in southern Sweden. The material based on the interviews is grounded in the supervisors' experiences, emotions and feelings. Our result has been used as a foundation for the analysis of feelings and emotions based on three theoretical approaches: The total Department of Goffman (1973), socialization and the significant other Mead (1934), and the relationships and emotions at work Hochschild (1983). The results from the interviews show that the staff perceive emotions in different ways. The people who commute to and from work has a bigger and better processing ability than those living close to work. The result also shows that communication is difficult in some cases, when the newly arrived refugee children come to the accommodation. Newly arrived refugees may not know the Swedish language, which makes it difficult for the staff to communicate with them in the early stages. Therefore the staff must embrace symbols, gestures and charades to make sure that the staff and the children understand each other. / Syfte med den här uppsatsen är att ta reda på personalens känslor och emotioner i ett HVBboende där de jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Ett HVB- Boende är ett boende där asylsökande flyktingbarn kommer till i början av deras flyktingsprocess. För att belysa denna fråga har ett hermeneutiskt perspektiv används i den metodologiska ansatsen i arbetet. Materialet har samlats in genom intervjuer med sex handledare i det utvalda boendet i södra Sverige. Det material som skapades utifrån intervjutillfällena grundar sig i handledarnas erfarenheter, emotioner och känslor. Vårt resultat har använts som en grund för analysen av känslor och emotioner utifrån tre teoretiska infallsvinklar: den totala institutionen (Goffman ,1973), socialisering och den signifikanta andra (Mead ,1934), och relationer och emotioner i arbetet (Hochschild ,1983). Resultatet från intervjuerna visar att personalen upplever känslor på olika sätt. De personer som pendlar till och från jobbet har en större och bättre bearbetningsförmåga än de som bor i närheten av jobbet. Resultatet visar också på att kommunikationen är svår i vissa fall när de nyanlända flyktingbarnen kommer till boendet. Nyanlända flyktingbarn kan inte det svenska språket vilket gör det svårt för personalen att kommunicera med dem i tidigt skede. Därför måste personalen ta till sig av symboler, gester eller charader för att kunna förstå varandra.

Denna uppsats skall undersöka kopplingen mellan mental visualisering och ledarskap. Då tiderna förändras så ändras även rollen för en god ledare efter de nya förutsättningarna. Jag skall först undersöka vad som utmärker en ledarroll och vilka egenskaper som karktäriserar en god ledare. En sådan egenskap som jag tittar djupare på är mental visualisering; vart och hur är denna egenskap aktiv i en hjärna? Slutligen kommer jag försöka besavara hur eller om visualisering är en kritisk egenskap hos en god ledare. / This paper will examine the link between mental visualization and leadership. As times change so will also the role for a good leader change. I will first examine what distinguishes such a leadership and which qualities characterize a good leader. Futhermore, I will examine the possible problems  that might occur with using modern neuroscience techniques to identify the characteristics that are considered relevant for a good leadership. One such feature that I will examine closer is mental visualization. Where and how is this property active in the brain? Finally, I will try to answer how or if,  visualization is a critical characteristic of good leadership.

”When we enter the workplace we bring our loves, hates, anxieties, envies, excitement, disappointments and pride. We will meet and mix with others who have their own cares and concerns, their own emotional agenda.” (Fineman, 2003, s.1) Politiken är till för att ta beslut som är bra för landet och för befolkningen, utvalda politiker är med på valsedlar och blir sedan invalda i riksdagen utifrån valresultatet för att dessa personer besitter egenskaper som är önskvärda för partiet, för väljarna och för det arbete som skall utföras.Inom politiken granskas de beslut individen är med och tar, och i det bakomliggande arbetet inför ett beslut finns det individer som aktivt har det som sitt uppdrag att arbeta fram detta förslag till beslut. Bakom varje beslut finns en tanke, och bakom dessa tankar finns en vision, både från partiets synvinkel som individens. Oftast överensstämmer partiets vision med individens men hur hanteras de fallen där det inte gör det? Det borde finnas frågor där det tas beslut som inte alla individer i gruppen från början borde vara enhetligt överens om, men i och med att individen följer majoritetsbeslut kan detta vara en stor påfrestning för individen på ett personligt och psykologiskt plan.Individer är skapade med emotioner, och igenom uppväxten och socialiseringsprocessen skapar människan en grund med rätt och fel. Människan skapar värderingar, både sådana som vi själva väljer med rötter i vår uppväxt men ändå påverkade av det sociala klimatet vi lever i (Hochschild, 2012). En politikers uppdrag är att utföra ett arbete som är till för människor, trots detta verkar det inte som att politik liknas med en form av känslomässigt arbete. En politiker måste stå upp för och ta konsekvenserna av det beslut de tar, vilket är ett emotionellt arbete. Tidigare forskning är ofta fokuserad på arbeten som utförs inom vårdsektorn eller inom ramarna för socialtjänsten, dock finns det ingen som undersökt politikers emotionshantering. I alla emotionella arbeten förekommer det någon form av känslomässig hantering för att individerna skall kunna handskas med dessa uppkomna emotioner. Avsikten med denna uppsats är att undersöka om det förekommer motstridiga emotioner hos riksdagsledamöter och hur dessa hanteras.