Background: To win the “war for talent” and recruit highly skilled candidates, employers need to distinguish themselves from their competitors by securing employer-of-choice (EOC) status. In competitive industries such as information technology (IT), companies focus on shaping unique employer branding (EB) strategies to help find or retain top talent and the indispensable edge or advantages that come along with them. At the same time, diverse IT employees are contending with different forms of prejudice and discrimination within the industry, making it essential for companies to clearly present their agendas of diversity and inclusivity through EB that communicates a “great place to work” for employees.   Purpose: While there are various bodies of EB-focused research, few studies have empirically explored how diversity and inclusion are communicated across industries. Accordingly, this study explores the use of external digital communication for promoting EB inclusivity deployed by the human resources (HR) and marketing departments of IT companies.   Method: This study uses exploratory research within a qualitative research design, along with an abductive approach, preexisting theories, and empirical data gathered from seven semi-structured interviews and digital communication materials from three IT companies: CGI, Nexer, and Toxic. The data is analyzed using the Gioia method and content analysis. Finally, a revised conceptual framework is developed.   Conclusion: The results of this study show that a range of external digital communication channels are needed to effectively communicate EB inclusivity. This can be achieved by portraying diversity and inclusion in different dimensions, in addition to successful diversity- and inclusion-driven projects, initiatives, and storytelling. It is essential to highlight different demographics within the company, for instance, from junior and senior, to male and female employees, as well as individuals from underrepresented groups. Furthermore, the results demonstrate that the IT industry is in a state of continuous innovation and evolution while also being highly competitive in terms of securing top recruits who can choose between their prospective employers. There is also a need to gain wider perspectives when creating IT solutions for diverse groups worldwide and there is a clear shortage of women in the industry. Therefore, it is important for IT companies to communicate their EB with diversity and inclusion in mind — and in practice through using the revised framework that presents relevant actors, tools, communication channels, and dimensions of D&I. On a managerial level, local and international actors are recommended to work in close collaboration, utilize modern technology, and follow up their external communication to attract potential employees who may one day become ambassadors for the company. / Bakgrund: För att vinna "kriget om talang" och rekrytera högkvalificerade kandidater behöver arbetsgivare särskilja sig från sina konkurrenter genom att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Inom konkurrensutsatta branscher som informationsteknik (IT) fokuserar företag på att hitta unika strategier för att bygga sitt arbetsgivarvarumärke (EB) för att hitta och behålla högkvalificerad personal och de ovärderliga fördelar som följer av detta. Samtidigt möter IT-anställda olika former av fördomar och diskriminering inom branschen, vilket gör det nödvändigt för företag att tydligt presentera sina principer för mångfald och inkludering genom EB som ger bilden av en "fantastisk arbetsplats" för anställda.   Syfte: Trots att det finns tidigare forskning inom EB, har få studier empiriskt utforskat hur mångfald och inkludering kommuniceras i olika branscher. Denna studie undersöker därför användningen av extern digital kommunikation för att främja inkludering genom EB, vid personalavdelningar och marknadsavdelningar hos IT-företag.   Metod: Denna studie använder sig av utforskande forskning inom en kvalitativ forskningsdesign, tillsammans med en abduktiv ansats, befintliga teorier och empirisk data från sju semi-strukturerade intervjuer och digitala kommunikationsmaterial från tre IT-företag: CGI, Nexer och Toxic. Data har analyserats med Gioia-metoden och genom innehållsanalys. Slutligten utvecklas ett reviderat konceptuellt ramverk.   Slutsats: Resultaten av denna studie visar att olika externa digitala kommunikationskanaler behövs för att effektivt kommunicera inkludering genom EB. Detta kan uppnås genom att porträttera mångfald och inkludering i olika dimensioner; som tillsammans med framgångsrika projekt eller initiativ och berättelser som drivs av mångfald och inkludering. Det är viktigt att framhäva olika demografier inom företaget, till exempel juniora och seniora anställda, manliga och kvinnliga anställda, samt individer från underrepresenterade grupper. Resultaten visar att IT-branschen befinner sig i en ständig process av innovation och utveckling samtidigt som den är starkt konkurrenspräglad vad gäller att attrahera topprekryter som kan välja mellan sina framtida arbetsgivare. Det finns också ett behov av att bredda perspektiven vid skapandet av IT-lösningar för olika grupper globalt, och det råder en tydlig brist på kvinnor inom branschen. Därför är det viktigt för IT-företag att kommunicera sitt EB med mångfald och inkludering i åtanke – och i praktiken genom att använda det reviderade ramverket som presenterar relevanta aktörer, verktyg, kommunikationskanaler och dimensioner av mångfald och inkludering. På ledningsnivån rekommenderas ett nära samarbete mellan lokala och internationella aktörer, att modern teknik utnyttjas, och att och extern kommunikation följs upp för att locka potentiella kandidater som en dag kan bli ambassadörer för företaget.

I denna kritiska studie ämnar jag undersöka hur den svenska polisen konstruerar bilden av sig själv diskursivt i rekryteringskampanjen ”En större uppgift”. Sex texter publicerade på en av polisens officiella Facebooksidor har fått stå som studieobjekt och de är framtagna genom strategisk storytelling där en enskild polisanställd beskriver något eller några betydelsefulla skeenden ur sitt yrkesliv som polis. För att besvara hur polisen konstruerar bilden av sig själv har jag genom en transitivitetsanalys och en tematisering undersökt hur de centrala sociala aktörerna konstrueras, på vilka sätt identiteter och identifikationserbjudanden kommer till uttryck samt på vilka sätt värden realiseras i och genom texterna.  Studiens resultat visar att polisen konstrueras med språkliga resurser som återses i registret för strategisk storytelling, sprunget ur en marknadsdiskurs och de politiska direktiv som präglar polismyndigheten. Berättaren som organisationsrepresentant för polisen är den centrala sociala aktör som texterna handlar om och vars perspektiv läsaren får ta del av. Berättaren konstrueras som en handlingskraftig, flexibel och strategisk person som även är empatisk med ett respektfullt bemötande gentemot sin omgivning. Hen värdesätter mångfald och jämställdhet. Polisorganisationen görs inte så explicit eller synlig i materialet, utan förekommer i låg frekvens och konstrueras snarast som något berättaren tycker eller tänker om. Ändå framkommer det i analysen att polisen som organisation står för organisatoriska värden såsom karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och gemenskap. Kort sagt visar analysen att polisen som organisation representeras genom berättaren och måste förstås genom denna, då de språkliga konstruktionerna annars i stor utsträckning döljer organisationen, dess identitet och värden. Vidare visar analysen att värden även realiseras genom exempelvis berättelsernas poäng och värderande språkhandlingar. Allmänheten, brottsoffer och gärningsmän utgör också centrala sociala aktörer i materialet, men realiseras i förhållandevis låg utsträckning jämfört med polisen. De ges snarast en funktion som hjälpmedel för att förmedla de värden och identifikationserbjudanden som polisen står för.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. VT 2023. Titel: HR-paradoxen: Att arbeta med mänskliga resurser som inte är på plats. Författare: Kajsa Roos och Petra Ruzsa-Pal Lärosäte: Linnéuniversitetet Ämne: Organisation Handledare: Iva Josefsson Examinator: Mikael Lundgren  Problemformuleringar: Hur uppfattar HR-medarbetare att deras yrke förändrats, vad gäller arbete med organisationskultur och gemenskap, i och med det ökande distans- och hybridarbetet?  Hur kan HR-medarbetare arbeta för att skapa och upprätthålla gemenskap och en gynnsam organisationskultur vid distans- och hybridarbete? Syfte: Syftet med studien är att ge en bild av hur HR-yrket förändrats i och med det ökande distans- och hybridarbetet samt att redogöra för hur HR-ansvariga kan arbeta med att skapa och upprätthålla gemenskap och en positiv organisationskultur i en tid präglad av distans- och hybridarbete.  Metod: Studien följer en induktiv ansats som bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där studiens empiri samlats in genom nio intervjuer förlagda på åtta olika organisationer med hjälp av semistrukturerade frågor. Empirin har senare analyserats, tolkats och kategoriserats.  Slutsats: Utifrån studien går det att se att HR-medarbetare behöver tänka och agera på ett annat sätt än tidigare, gällande både aktiviteter, rekrytering och relationsbyggande. Den främsta skillnaden är att de fysiska träffarna och relationerna hamnat i bakgrunden, därför behöver HR-medarbetare arbeta för att skapa nya arenor där dessa möten kan uppstå. Studien visar vidare att det är fördelaktigt att lägga ner mer tid och planering på aktiviteter som ämnar ersätta fysiska aktiviteter. Att vidare involvera personalen i viktiga beslut skapar ett bättre klimat och kultur, som präglas av tillit, fria val och god kommunikation. / Bachelor thesis Business Administration III, Organization 15 credits, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar. Spring 2023. Title: The HR-Paradox: Working with human resources that are not present in the workplace Authors: Kajsa Roos and Petra Ruzsa-Pal Institution: Linnaeus University Subject: Organization Advisor: Iva Josefsson Examiner: Mikael Lundgren   Research questions: How do HR-employees perceive that their profession has changed, in terms of working with organizational culture and a sense of community, in relation to the increased occurrence of remote- and hybrid work? How can HR-employees work to create and maintain a favorable organizational culture and a sense of community in remote- and hybrid work? Purpose: The aim of this study is to present a picture of how the HR-profession has changed due to the increasing distance- and hybrid work and to explain how strategic HR-employees can work to create and maintain a sense of community and togetherness as well as a positive organizational culture in a time embossed by distance- and hybrid work. Method: This study follows an inductive approach based on a qualitative research strategy, where the study's empirical data has been collected though nine interviews held at eight different organizations, using semi-structured interview questions. The empirical material has later been analyzed and categorized.  Conclusion: Based on this study, we can see that HR-employees need to think and act in a different way than before, regarding both activities, recruitment and relationship building. The main difference has been that the physical meetings and relationships have fallen into the background, therefore HR-employees need to create new arenas where such meetings can occur. The study further shows that it is beneficial to spend more time and planning on activities that replace physical activities. Furthermore, involving the staff in important decisions creates a better climate and culture and should be characterized by trust and good communication.