Syftet med studien var att undersöka hur gode män för huvudmän med insatser enligt LSS tolkar sitt uppdrag sörja för person och ser på möjligheterna att utföra det. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur definierar de intervjuade gode männen sitt uppdrag sörja för person? Hur beskriver de intervjuade gode männen det handlingsutrymme de upplever sig ha i uppdraget? Vilka utmaningar upplever de intervjuade gode männen i sitt uppdrag? Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utgått från en halvstrukturerad, temaindelad intervjuguide. Vi intervjuade fem gode män i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visar att gode männen hade svårt att definiera och avgränsa uppdraget sörja för person. Detta i samband med huvudmannens funktionsnedsättning innebär utmaningar för den som åtar sig uppdraget, exempelvis då huvudmannen lider av psykisk ohälsa. Vi fann att gode männen hade olika strategier för att använda sitt handlingsutrymme utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter. Vidare beskrev de gode männen att den största utmaningen fanns i att bygga en god relation med huvudmannen. Slutligen diskuteras vikten av gode mäns personliga och professionella kompetens, för att kunna möta huvudmannens behov. / The purpose of this study was to examine how curators for persons with services under LSS interprets the mission, ensuring the person, and how they feel about their possibilities to execute the mission. The study started from the following questions: How does the interviewed curators define the mission, ensuring the person? How does the interviewed curators describe the discretion they experience in the mission? What challenges do the interviewed curators meet in their mission? The study is based on qualitative interviews that started from a half structured theme divided interview guide. We interviewed five curators in a medium sized city in Sweden. The results show that the curators found it difficult to define and delimit the assignment ensure the person. This, in conjunction with a persons disability poses challenges for those who undertake the mission. We found that the interviewed curators had different strategies to use their discretion based on previous knowledge and experiences. Further described the curators that the biggest challenge was to build a good relationship with the person with disability. Finally, we discuss the importance of curators personal and professional skills, in order to meet the needs of a person with disability. / <p>85</p>

Darbo objektas – dviračių sporto renginių saugumas. Darbo tikslas – nustatyti dviračių sporto renginių organizavimo ir saugumo užtikrinimo specifiką Darbo uždaviniai: 1. Apibrėžti sporto renginių sampratą ir organizavimo planavimo ypatumus, 2. Apibūdinti dviračių sporto renginių specifiką saugumo užtikrinimo požiūriu, 3. Nustatyti dviračių sporto renginių saugumo užtikrinimo lygmenį organizatorių ir dalyvių požiūriu. Rezultatai: • Atlikus mokslinės literatūros apžvalgą bei analizę atskleista sporto renginių samprata, jų klasifikacija pagal Daniel S. Mason, D. Getz, McDonell. • Išanalizuota dviračių sporto renginių organizavimo specifika. • Atlikti kiekybinis tyrimas (dvi anketinės apklausos) siekiant išsiaiškinti . Atlikom kokybinį interviu su LDSF generaliniu sekretorium Valentinu Rutkausku. Išvados: Nors jokia organizacija nekaupia duomenų apie traumas, sužeidimus patirtus dviračių lenktynių metu, atliktas tyrimas parodė, jog apie dviračių sporto renginių saugumo problemas žino tiek organizatoriai, tiek dalyviai. UCI paruoštas reglamentas – naudingas dokumentas, kuriuo remiantis organizuojami renginiai gali vykti taip, kaip turėtų būti vykdomos dviračių sporto lenktynės. Pasiūlymai: Dviračių sporto renginių metu svarbu dalyviams priminti, jog važiuoja ne vieni ir atsako vieni už kitus, nes kaip parodė tyrimas: viena griūtis dėl inventoriaus, asmeninės ar kitos priežasties „pasiima“ dar 2,89 dviratininko. Reiktų pabrėžti, jog tarp inventoriaus, asmeninės ir kt... [toliau žr. visą tekstą] / Object – ensure safety in a cycling events. Aim – identify issues of safety specifically in a cycling events through organizing it. Objectives of the study: 1. Sports events itself, peculiarity of organising and planning it 2. Describe specifically cycling events from point of organizator; 3. Identify safety issues in a cycling events from point of competitors and organizators and competitors. Results: • The literature review and analysis revealed the meaning of sports event, composition and clasification of it according to Daniel S. Mason, D. Getz, McDonell. • Analysed and found specific requirements, issues, when organise, plan and proceed cycling events. • Completed 2 surveys and 1 interview as a research to find main issues when faceing safety in a cycling events. Conclusion: Sadly none of organization, neither UCI, neither any federation or any other is not collecting and investigating data, incidents about crashes, unless there was a criminal action or injuries in a races. Research showed that sportsmans and organizators knows the safety issues, but not doing any major changes about it. At least we have some rules created by UCI. Offers: remind to all competitors, that there are many more racers around them and that they are responsible for them too. As research showed us, one crash due to issues with inventory, personal or any other reason „takes“ 2,89 other racers into crash with it. I want to highlight that more than half crashes are due to personal reasons and... [to full text]

The Diploma thesis is focused on possibilities of an assessment of a hydraulic switchboard and its manufacturing process. Furthermore, it analyses methods individually which are suitable for quality assurance and production reliability, which are described in details. The follow-up work focuses more on the Statistical Process Control (SPC) method which is applicable in the early warning system and the Failure mode, effects, and criticality analysis (FMECA) method, applicable in the planning system. These two methods are further applied to the newly introduced process of machining the hydraulic switchboard as an effective tool not only for assessing the reliability of production, but also for its subsequent securing and maintaining in a relevant condition.

Investeringsmötet mellan analytiker och fondförvaltare har tidigare fått alldeles för lite ögon på sig. Att analytiker medverkar på investeringsmöten med fondförvaltare kan ses som paradoxalt eftersom det finns mängder av information att erhålla från andra håll. Denna information kan med en första anblick ses som mer lättillgänglig, detaljerad och omfattande. Således syftar denna studie på att skapa förståelse för varför analytiker väljer att medverka i investeringsmöten med fondförvaltare och hur deras medverkan kan påverka investeringsunderlaget. Det empiriska underlaget bestod av kvalitativa intervjuer med sju analytiker från finansiella institutioner samt en deltagande observation av ett investeringsmöte. Utifrån studien kan tre slutsatser dras i form av anledningar till varför en analytiker väljer att medverka och dess betydelse för investeringsunderlaget. Den första slutsatsen är att träffas face-to-face innebär att analytikerna erhåller mer information jämfört med andra informationskällor.Den andra slutsatsen är att analytikerna erhåller mer beslutsavgörande information som de inte kan erhålla till lika stor grad från andra håll. Den sista slutsatsen är att analytikerna kan säkerställa tidigare erhållen information och även sammanväva information från flera olika källor när de skapar sitt investeringsunderlag. / The investment meeting between analysts and fund managers has previouslyreceived too little attention. That analysts participate in investment meetings with fund managers can be seen as paradoxical as there are lots of information to be obtained elsewhere. At first this information can be seen as more accessible, detailed and comprehensive. Thus, this study aims to create an understanding of why analysts choose to participate in investment meetings with fund managers and how their participation can affect their investment base. The empirical data consists of qualitative interviews with seven analysts from financial institutions and a participatory observation of an investment meeting. Based on this study, three conclusions can be drawn in the form of reasons why analysts chooseto participate and its consequencefor the investment base. The first conclusion is that meeting face-to-face means that the analystsreceive more information compared to other information sources. The second conclusion is that analysts receive more decision-making information that they cannot obtain to the same extent from other sources. The last conclusion is that analysts can ensure that previously obtained information is correct and also interweave information from several different sources when they create their investment base.

No description available.