Syfte: ESG-betyg kan användas av investerare som vill placera sitt kapital hållbart. Betygets tillförlitlighet har dock ifrågasatts av tidigare forskare. Tidigare studier har visat att effekten av en kontrovers på ESG-betyget kan variera beroende på vilken del av betyget som studeras. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns ett samband mellan miljökontroverser och ESG-betygets miljödimension. I den första forskningsfrågan undersöks hur ESG-betygets miljödimension påverkas av att ett företag är involverat i en miljökontrovers och i den andra undersöks om några skillnader ses i ESG-betygets miljödimension efter en miljökontrovers som tyder på att företaget förbättrat sitt hållbarhetsarbete. Metod: Studien är kvantitativ och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Två hypoteser har formulerats och testas genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS Statistics. Sekundärdata har samlats in från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon. Populationen har bestått av 64 800 publika företag, från vilket ett urval på 1752 företag har gjorts. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett positivt samband mellan miljökontroverser och miljödimensionen trots att definitionen av miljökontroverser är negativ. Det innebär att företagens miljödimension av ESG-betyget påverkas positivt av miljökontroverser. CSR-rapport var den enda variabeln inom hållbarhetsarbete som positivt påverkades efter en miljökontrovers. För CSR-team, GRI och MLS sågs inga signifikanta samband. Studiens slutsats är att företagets ESG-betyg i miljödimensionen ökar efter inblandning i en miljökontrovers samt att företag till viss del förbättrar sitt hållbarhetsarbete, i form av hållbarhetsrapporter, efter en miljökontrovers. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger ökad kunskap om hur miljökontroverser påverkar ESG-betygets miljödimension. För investerare kan detta vara till hjälp när nya investeringar planeras, eftersom det ger en ökad förståelse för vilka effekter av en miljökontrovers som syns i ESG-betygets miljödimension. Förslag till fortsatt forskning: Efter studiens slutsatser uppkommer flera förslag till vidare forskning. Eftersom olika kreditvärderingsinstitut kan ge samma företag olika ESG-betyg skulle samma studie kunna genomföras med ESG-betyg från andra kreditvärderingsinstitut. En annan aspekt som kan undersökas är om företag med högre ESG-betyg är involverade i färre kontroverser än företag med lägre betyg. / Aim: ESG ratings can be used by investors who want to invest their capital in a sustainable way. However, the reliability of the ratings has been questioned by previous researchers. Previous studies have shown that the effect of a controversy on the ESG rating can vary depending on which aspect of the rating is studied. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether there is a connection between environmental controversies and the environmental dimension of the ESG rating. Method: The study is quantitative and has a hypothetical-deductive approach. Two hypotheses have been formulated in the study and tested through regression analyzes in the statistical program SPSS Statistics. Secondary data has been collected from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon. The population has consisted of 64,800 public companies, from which a sample of 1752 companies has been made. Result & Conclusions: The results of the study show a positive correlation between environmental controversies and the environmental dimension, even though the definition of environmental controversies is negative. This means that the companies' environmental dimension of the ESG rating is positively affected by an environmental controversy. CSR report was the only variable of sustainability work that is positively affected after an environmental controversy. The study concludes that the company's ESG rating in the environmental dimension increases after involvement in an environmental controversy and that companies to some extent improve their sustainability work, in the form of sustainability reports, after an environmental controversy. Contribution of the thesis: The results of the study provide increased knowledge about how environmental controversies affect the environmental dimension of the ESG rating. For investors, this can be helpful when planning new investments because it provides an increased understanding of the effects of an environmental controversy that can be seen in the environmental dimension of the ESG rating. Suggestions for future research: Following the study's conclusions, several suggestions for further research arise. Since different credit rating agencies can give the same company different ESG ratings, the same study could be repeated with ESG ratings from other credit rating agencies. Another aspect that can be investigated is whether companies with higher ESG ratings are involved in fewer controversies than companies with lower ratings.

En mobilisant l’analyse de controverses, notre enquête sociologique articule deux études de cas portant sur l’usage de la concertation dans le cadre du suivi environnemental des anciennes mines d’uranium : La Commanderie (Vendée/Deux-Sèvres) et Pen Ar Ran (Loire-Atlantique). Ces deux anciens sites miniers présentent deux configurations locales qui font émerger deux approches différentes de la concertation. Dans une première piste de recherche, on s’intéresse à la configuration des acteurs dans une instance de concertation : le comité de Mallièvre. Le « réseau de contraintes » fait apparaître des dysfonctionnements structurels empêchant au collège des associations de développer un « capital cognitif ». La deuxième piste de recherche interroge l’utilité de la notion de « construction collective » pour mieux saisir les fondements de la concertation. La troisième piste de recherche nous conduit à une forme non-instituée de « construction collective » : à Piriac-sur-Mer, une « communauté de savoirs » émerge suite à la création du collectif Stop Radioactivité. En revanche, la concertation prend place dans l’argumentaire, en tant que revendication d’une « légitimation des savoirs ». / Through the analysis of controversies, our sociological research articulates two case studies on the subject of the use of the “concertation” on the basis of the uranium mine monitoring: La Commanderie (Vendée/Deux-Sèvres) and Pen Ar ran (Loire-Atlantique). These two former uranium mines present two different configurations. In a first line of research, we are interested in the configuration of actors in an instance of “concertation”: comité de Mallièvre (La Commanderie). We present the “constraint network” which prevent the environmental associations from fully participating. The second line of research questions the usefulness of the concept of "collective construction" to better understand the foundations of the consultation. The third line of research leads us to observe a form non-established "collective construction": in Piriac-sur-Mer, a "community of knowledge" emerges as a result of the creation of the group of associations “Stop radioactivity”. In contrast, consultation takes place in the arguments, as a demand for "legitimation of knowledge".

Titel: Miljökontroverser och dess påverkan på företags marknadsvärde   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Carl Tangfelt och Olivia Wikberg   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2021 - juni     Syfte: I dagens samhälle debatteras hållbarhet och klimat i stor utsträckning. Detta påverkar också företagen. Allt större krav från omvärlden att som företag verka hållbart föreligger, samtidigt som förekomsten av företagsskandaler successivt ökar. Hur företag bör förebygga och agera vid företagsskandaler kopplade till hållbarhet är därför en essentiell fråga. Syftet med denna studie är att undersöka om miljökontroverser påverkar företags marknadsvärde genom att svara på om företagens marknadsvärde påverkas negativt. Studien undersöker också om företagens synlighet har en inverkan på en eventuell effekt mellan marknadsvärde och miljökontroverser.    Metod: Studiens metod bygger på en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. Studien karaktäriseras av en kvantitativ metod med en longitudinell design då studiens data sträcker sig mellan åren 2010–2020. Sekundärdata är insamlad från databasen Refinitiv Eikon och omfattar 133 publika företag. Data har därefter behandlats i SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar ett överraskande signifikant positivt samband mellan miljökontroverser och företags marknadsvärde. Resultatet tyder också på att detta samband påverkas av graden synlighet i företaget. Resultaten indikerar i och med detta att all publicitet är god publicitet gällande miljökontroverser sett ur ett marknadsvärdesperspektiv.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap inom området företagskontroverser och dess finansiella påverkan på företag då marknadsvärde i förhållande till miljöskandaler inte tidigare studerats. Studien bidrar också till en ökad kunskap om hur företags förebyggande hållbarhetsarbete påverkar den finansiella prestationen och således medför insikter till företagare i det fortsatta hållbarhetsarbetet. Slutligen bidrar studien praktiskt till intressenter som har ett intresse kring företags hållbarhetsprestationer och dess finansiella påverkan på företaget.   Förslag till fortsatt forskning: Intressanta riktlinjer för fortsatt forskning i ämnet utgörs av de sociala- och styrningsmässiga ESG-dimensionerna. Framtida forskning skulle också kunna ta mer hänsyn till endogenitet samt studera den miljömässiga prestationen i förhållande till miljökontroverser och marknadsvärde.   Nyckelord: CSR, ESG-betyg, Miljökontroverser, CSP-poäng, företagsskandaler, marknadsvärde, synlighet. / Title: Environmental controversies and their impact on companies' market value   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Carl Tangfelt och Olivia Wikberg   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2021 – June     Aim: In today's society, sustainability and climate are widely debated. This also affects companies. There are increasing demands from the outside world to operate in a sustainable way as a company, at the same time as the incidence of corporate scandals is gradually increasing. How companies should prevent and act in corporate scandals linked to sustainability is therefore an essential issue. The purpose of this study is to investigate whether environmental controversies affect companies' market value by answering whether companies' market value is negatively affected. The study also examines whether companies' visibility has an impact on a possible effect between market value and environmental controversies.   Method: The study method is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive research approach. The study is characterized by a quantitative method with a longitudinal design as the study data extend between the years 2010–2020. Secondary data is collected from the Refinitiv Eikon database and comprises 133 public companies. Data were then processed in SPSS.   Result & Conclusions: The results of the study show a surprisingly significant positive relationship between environmental controversies and companies' market value. The results also indicate that this relationship is affected by the degree of visibility the company has. The results thus indicate that all publicity is good publicity regarding environmental controversies from a market value perspective.   Contribution of the thesis: The study contributes to fill a research gap in the area of corporate controversies and its financial impact on companies since market value in relation to environmental scandals has not been studied before. The study also contributes to an increased knowledge of how companies' preventive sustainability work affects financial performance and thus brings insights to entrepreneurs in the continued sustainability work. Finally, the study contributes practically to stakeholders who have an interest in companies' sustainability performance and its financial impact on the company.   Suggestions for future research: Interesting guidelines for further research in the subject consist of the social and governance ESG dimensions. Future research could also consider more endogenicity and study the environmental performance in relation to environmental controversies and market value.   Key words: CSR, ESG-score, Environmental controversies, CSP-score, corporate scandals, market value, visibility

Flertalet tidigare studier inriktar sig på vilka bakomliggande faktorer och motiv som påverkar upprättandet av ett ESG-betyg. Det är sedan tidigare konstaterat att faktorer som land, bransch och lönsamhet kan påverka graden av hållbarhetsrapportering. För att bidra ytterligare till detta resonemang väljer studien att kategorisera fyra variabler som tänkbara hållbarhetsstrategier. Tidigare forskning styrker resonemanget att företag väljer att CSR-redovisa baserat på fler faktorer än miljömedvetenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hållbarhetsstrategiers potentiella implementering efter miljökontroverser samt dess effekter på ESG-betygets miljödimension. / Most previous studies focus on the underlying factors and motives that influence the establishment of an ESG score. It has previously been established that factors such as country, industry and profitability can affect the degree of sustainability reporting. To further contribute to this reasoning, the study chooses to categorize four variables as possible sustainability strategies. Previous research supports the reasoning that companies choose to report CSR based on more factors than environmental awareness. The purpose of this study is to investigate the potential implementation of sustainability strategies after environmental controversies and their effects on the environmental dimension of the ESG rating.

Cette thèse présente les mutations d’une pratique sociale qui repose sur l’interaction directe avec l’environnement – la pêche, dans l’espace du delta du Danube, territoire doté d’une remarquable richesse écologique et engagé, après 1990, dans une double transition socio-économique et écologique qui implique une redéfinition radicale des pratiques d’appropriation des ressources naturelles. Caractérisée par une multiplication des acteurs, des savoirs et des actions, la création d’une Réserve de Biosphère du Delta du Danube met à l’épreuve l’existence même de la pratique de pêche et l’interaction des habitants avec les ressources désormais « naturelles » du delta. A travers une analyse des dispositifs de réglementation des droits de pêche expérimentés dans la Réserve au cours des 20 dernières années, cette thèse présente la dégradation de la pêche comme un espace d'incertitude où les « êtres de la pêche » : acteurs sociaux et poissons, sont redéfinis, expliqués, apprivoisés, mobilisés dans la définition de nouvelles formes d'interaction entre les acteurs sociaux et des ressources naturelles. Dans un contexte de persistance des pratiques de pêche illégales, les indicateurs utilisés dans la formulation des droits de pêche ont une faible capacité à faire évoluer les pratiques. L'approche développée dans cette thèse est clairement confrontée à la manière dominante de penser et de faire dans les politiques de conservation, orientées vers une plus grande rationalisation et la formulation de chaînes logiques entre des indicateurs, des droits et des résultats attendus. Nous montrons les limites de cette approche, qui devrait avoir comme préoccupation première de dépasser la distinction entre « ceux qui savent » et « ceux qui pêchent », en facilitant l’émergence des accords collectifs sur la définition des acteurs, des ressources et de leur état écologique. Nous montrons que dans le monde de la pêche artisanale, la réussite des dispositifs de gestion de la pêche dépend de leur capacité à prendre en considération les savoirs, les pratiques et les capacités critiques des acteurs locaux, développés au cours d’une longue appropriation des ressources. / In the last two decades, different fishing rights systems have been experimented in the Danube Delta Biosphere Reserve fisheries in order to orient natural resources exploitation practices towards the conservation of biodiversity. Overfishing is considered as one of the main threats to conservation in this ecologically fragile area, since 1989, when the communist productivist model was replaced by conservationist policies. Characterized by the multiplication of actors and knowledge production, the creation of the Biosphere Reserve of Danube Delta is challenging the continuity of fishing practices. Based on an analysis of the fishing rights systems experienced in the reserve, this work presents the degradation of fisheries as an area of uncertainty where social actors and fishing resources are redefined, explained, tamed and mobilized in the definition of new forms of ecological interactions between actors and resources. Indicators and proofs of sustainable fisheries are built on the ground, while experimenting different fishing rights systems. In a context of persisting illegal fishing practices and persistent controversies, fishing rights do not legitimate the introduction of more restrictive measures, and have a week capacity of changing practices. The approach developed in this thesis tries to go beyond the classical distinction between knowledge producers and nature users, by considering knowledge production, rights definition and social practices over nature as interconnected elements of the same process of nature appropriation. The perspective developed in this work is clearly confronted to the dominant way of thinking and doing in conservation policies, oriented towards a greater rationalization and the pre-formulation of a logical chain between measures, effects and outcomes. We show the limits of this approach, which should be primarily concerned by overcoming the distinction between "those who know" and "those who fish", facilitating the emergence of collective agreements on the definition of resources and their ecological status. We show that in the world of artisanal fisheries, the success of fisheries management incentives depends on their ability to take into account the diversity of knowledge, practices and critical capacities that local actors developed through resources appropriation practices.