Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse. / <p>NO</p>

Syftet är att undersöka hur NO-lärare arbetar med det naturvetenskapliga språket i grundskolans årskurs 9. Studien försöker även ta reda på hur många begrepp en lärare använder under en observation för att synliggöra innehållet. Studien analyserar lärarens språk genom att använda epistemologiska riktningsgivare som analysverktyg. Studien har genomförts genom att tre NO-lärares undervisning har spelats in under 45 minuter och att ljudfilen transkriberats och analyserats på epistemologiska markörer och naturvetenskapliga begrepp. Tillsammans med ett observationsprotokoll utgjorde transkriptionen hela datamaterialet för studien. Studien kunde visa att alla tre lärare i olika utsträckning använde sig av naturvetenskapliga begrepp och synliggjorde dessa för eleverna med epistemologiska riktningsgivare. Resultatet visar att lärare använde epistemologiska riktningsgivare för att beskriva hur begreppet skulle användas och sedan för att vägleda elever vidare i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how teachers use the scientific language in secondary school. It also aims to quantify the amount of scientific expressions a teacher uses when teaching science. The analysis was conducted by observing and sound recording three teachers during 45 minutes’ periods. The recording was then transcribed into a text file which was analyzed for scientific language and epistemological markers. The results showed that epistemological markers were used by all participants. The study also show that all participants presented the students to scientific language and that the teachers did so by the use of epistemological markers.

Denna studie behandlar hur läraren vägleder elever i skolans samhällsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur två lärare arbetar med ämnesspecifika ord och begrepp i historieämnet. Två lärare och klasser i årskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lärarnas vägledning har gjorts i jämförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekräftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp har utgått från en praktisk epistemologisk analys vilket innebär att vi analyserat meningsskapande med hjälp av begreppen stå fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lärarens vägledning av eleverna med hjälp av begreppen privilegiering och stöttning.        Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen också kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lärarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare också gör dennes privilegiering synlig. Alla riktningsgivarna förekom inte lika frekvent, den om-konstruerande riktningsgivaren var relativt sällsynt i vår empiri.       Vi har också sett att läraren skapade relationer mellan den kunskap som stod fast hos eleverna och de ord och begrepp eleverna inte förstod för att fylla det gap av förståelse som uppstått i mötet med dessa ord genom att använda sig av riktningsgivare och relatera till elevens erfarenheter och förkunskaper.