Ofta hör man kollegor säga att de inte orkar eller att de inte är motiverade att prestera på jobbet. I denna studie har vi lärt oss att det inte räcker med att säga: ”Jo, du klarar av det”, en anställd behöver mer än så. För att motivera någon att utföra en uppgift krävs det att man ger personen en anledning till utförandet. I dagens telefonförsäljningsbransch präglas de anställda av stress, höga krav och psykisk påfrestning. Det är faktorer som bidrar till en minskad motivation på arbetsplatsen. För att ledningen på ett telefonförsäljningsbolag ska kunna höja de anställdas motivation krävs det att de utformar ett incitamentsystem som passar in i organisationen och som påverkar de anställda mot önskad riktning. Ett incitament är ett verktyg för att få någon att utföra en önskad handling. På de flesta företag finns anställda med olika grader av erfarenhet. I denna studie lär vi oss att erfarenhet är en faktor vad gäller hur telefonförsäljare reagerar på ett incitament. En nyanställd säljare motiveras exempelvis av garantilön och feedback medan en erfaren säljare motiveras av provisionslön och befordran inom företaget. Följ med in i en studie som visar vilka skillnader som råder gällande hur olika incitament påverkar motivationen hos nyanställda respektive erfarna säljare. Telefonförsäljningsbolag som tar del av denna studie kan med hjälp av resultatet få råd i hur de kan förstärka sitt incitamentsystem.

Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.

Tron på egen datoranvändningsförmåga (CSE) hos studenter vid högskolan Dalarna undersöktes. Resultaten av denna undersökning jämförs med tidigare forskningsresultat där forskare använt samma CSE skala (Cassidy and Eachus, 2002). Studenterna är antagna till olika program vid Högskolan Dalarna (ekonomi, lärare och mediekommunikation) och jämförs med varandra och med en kontrollgrupp. Effekterna m.a.p. dataerfarenhet och kön på CSE undersöktes också. Studenterna antagna på mediekommunikationsprogrammet erhöll den högsta CSE och kontrollgruppen den lägsta CSE. Inga könsskillnader erhölls. Ett starkt samband mellan CSE och dataerfarenhet erhölls. CSE var något högre i denna undersökning än den som Cassidy och Eachus erhöll.

<p><p>Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.</p></p>

In my study I focus on how teachers work and teach regarding reading in schools and what kind of methods they are using. The purpose of this study is to find out if there are any differences between experienced and inexperienced teachers. I examine this in three different primary schools where I interviewed two teachers with long experience in teaching children in the age of six to ten years old. I also interviewed two teachers with four or less year of experience in teaching.   I have done this study through qualitative interviews with experienced and inexperienced teachers. Through these interviews my purpose was to find out how they teach the students how to read and what factors that influence the choice working strategies.   The results show that teachers, regardless of experience teach the students through different approaches. The teachers own education has show to have a crucial significance in their first years of their profession. The experienced teachers have felt more comfortable the first period in their profession compared to the inexperienced ones. A lot indicates that the teachers have received different amounts of knowledge during their years at university. Other determining factors are experience, further education, the principal guidelines and what science present in terms of methods and the results from PIRLS.

Omkring 50 000 personer i Sverige besväras av svårläkta bensår. Bensår kan påverka livet på olika sätt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas erfarenheter av att leva med bensår och den behandling och omvårdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lästes och jämfördes för att finna meningsbyggande innehåll. Resultatet visade att patienters erfarenheter av att leva med bensår kan ha en negativ påverkan på det dagliga livet. Förtroendet till sjuksköterskan ansågs spela en stor roll i omvårdnaden av bensår. Patienternas kunskap om sitt bensår varierade och patienterna hade även olika erfarenheter av att inte få tillräcklig med information om status på sitt sår. Patienter med bensår levde ett begränsat liv vilket innebar sociala förändringar och nedsatt rörlighet. Smärta var ett återkommande problem och upplevdes som olidlig och kunde påverka nattsömnen. Många patienters erfarenhet var att sjuksköterskorna inte tog deras smärta på allvar. Förtvivlan och missmod upplevdes av många, framförallt när såret inte läkte. Erfarenheter kring kontinuiteten vid såromläggningen var övervägande negativa. Många kände sig sårbara och missnöjda med omläggningarna då sjuksköterskan uppvisade bristfällig kunskap. Patienternas erfarenheter vid motivation inför kompressionsbehandling var varierande. Många visste hur viktig behandlingen var samtidigt framkom det negativa erfarenheter så som kliande lindor och svårt att finna passande skor. För att ge en god omvårdnad till personer med bensår är det viktigt att sjuksköterskor är lyhörda och har kunskaper om hur det är att leva med bensår.

Syftet med den externa redovisningen som företag presenterar är att förse dess intressenter med information om företagets ekonomiska ställning. Bristen på både tid och pengar gör att en revisor inte kan granska alla transaktioner som uppkommer i ett företag, utan han/hon måste således prioritera det som är mest väsentligt att granska. Det finns i praktiken dock inga enkla och entydiga svar på vad som är väsentligt eller inte. Istället är det upp till revisorn att lita på sitt omdöme och sin erfarenhet för att bedöma vad som är väsentligt att granska. Syftet med den här studien var att undersöka hur olika revisorer på små revisionsbyråer gör väsentlighetsbedömningen. Vidare var syftet att undersöka huruvida bedömningen och själva väsentlighetsbeloppet skiljer sig åt, beroende på om det är en erfaren eller oerfaren revisor som tagit beslutet. För att få klarhet i hur det låg till med detta, har en kvalitativ metod använts. Genom fyra intervjuer, två med erfarna revisorer, respektive två med oerfarna revisorer, har deras synpunkter och tillvägagångssätt fångats upp. I fiktiva scenarios fick revisorerna ta ställning till ett antal variabler, för att sedan fastställa ett väsentlighetsbelopp för totala fel i årsredovisningen. Resultatet av den här studien visar att väsentlighets-bedömningen är en beslutsprocess där både kvantitativa och kvalitativa faktorer påverkar resultatet av bedömningen, vilket ligger i linje med vad tidigare forskning kommit fram till. Vad som snarare är intressant i den här studien är erfarenhetens roll i bedömningen. Studien visar att de erfarna revisorerna satte ett lägre väsentlighetsbelopp för totala fel än vad de oerfarna gjorde, dessutom behövde de erfarna revisorerna både mer information och tid för att kunna fatta ett beslut. Det visade sig även att de oerfarna revisorerna förlitade sig mer på de finansiella nyckeltalen än vad de erfarna revisorerna gjorde.

Alla människor behöver sörja och sorg uppstår efter en betydande förlust av något eller någon. Att möta döden och döende patienter är ofta en oundviklig verklighet för sjuksköterskor i deras profession. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av sorg relaterat till en patients död. Studiens resultat utgjordes av 10 vetenskapliga artiklar. Det framkom i resultatet att sorg uppstår vid en patients död och framkallar många olika känslor. Vårdrelationen var av stor betydelse för sjuksköterskornas känsla av sorg och ju starkare vårdrelationen var desto djupare blev sorgen när patienten dog. Erfarenhet och reflektion var något som hjälpte sjuksköterskorna att hantera sin sorg. Genom erfarenheter och reflektion kunde sjuksköterskorna hitta en balans i sina vårdrelationer så att sorgen blev mer hanterbar. Det sociala stödet genom kollegor var det viktigaste stödet i sjuksköterskornas sorgearbete. Det är av stor vikt att sjuksköterskornas sorg tydliggörs i utbildning, det dagliga yrkesutövandet samt genom forskning för att lyfta fram hur sjuksköterskans sorg kan påverka omvårdnaden.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen.  Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande. Kroppen upplevdes kraftlös vilket bidrog till osäkerhet över identiteten och känsla att vara otrygg. Personerna var beroende av hjälp vilket beskrevs som påfrestande där känslor av sårbarhet och bristande förmåga var återkommande. En ständig kamp fördes för att återta kontrollen över kroppen och självkänslan där stöd från andra personer och känsla att bli förstådd var värdefullt.  Slutsatser: Att ha drabbats av stroke innebar att personernas livssituation förändrades. Funktionsnedsättning ledde till att de kände sig utelämnade och hjälplösa. Genom ökad kunskap om upplevelser efter insjuknandet kan det skapas större möjlighet att på bästa sätt möta och stödja.

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Första huvudkategorin var förändrat välbefinnande med underkategorier: fysiska-,emotionella- och sociala förändringar. Den andra huvudkategorin var förutsättningar för att hantera erfarenheterna med underkategorier: copingstrategier, kunskap, socialt stöd och hopp. Resultatet visade att syskonen är beroende av varandra. Okunskap om cancer och vad som händer med det sjuka syskonet ökar bland annat oro, ångest hos det frsiaka syskonet. Information är viktig för hela familjen, även syskonen. Slutsatser: Resultatet visar att syskon till barn med cancer upplever flera olika förändringar inom de negativa aspekterna. De påverkas också positivt när de får kunskap och information om cancer. Sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att uppmärksamma och stödja syskonen när deras syskon fått cancer. Genom ett holistiskt synsätt som t.e.x familjefokuserad omvårdnad.