No description available.

Bakgrund: Arbete inom sjukvården bedrivs dygnet runt, vilket innebär att många sjuksköterskor får arbeta oregelbundna tider. Detta påverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försämrad sömn. Försämrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvårigheter samt stress. Stress kan påverka kroppen både fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress är bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom. Arbetet har teoretisk förankring i Antonovskys KASAM och Levi-Kagan-Theorell psykosociala modell. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta skift. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta kvantitativa artiklar och två kvalitativa artiklar inkluderats. Artikelsökning har gjort i databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Resultatet innefattar tre teman; Så reagerar kroppen, Den bristande patient-säkerheten och Social tillvaro och arbete: en skör balansgång. Resultatets huvudfynd påvisade att sjuksköterskorna som arbetade skift led av fysiska och psykiska symptom. Skiftarbetet påverkade även patientsäkerheten negativt. Det framkom också att sjukskö-terskornas sociala förhållanden påverkades negativt, detta till följd av oregelbundna arbetstider. Slutsats: Det krävs mer tid för återhämtning samt fritid och sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap gällande skiftarbete. Genom förbättrad kunskap kan ohälsa hos sjuksköterskorna undvikas. Vidare kvalitativ forskning behövs för att synliggöra vad sjuksköterskor behöver för att kunna hantera skiftarbete.

No description available.

Bakgrund: Varje år får många kvinnor det omvälvande beskedet att de har fått bröstcancer. Detta besked skapar olika faser av förändring där behovet av stöd från vårdpersonal blir av vikt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av vården vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturöversikt. Resultat: Kvinnor behövde olika sorters stöd vid olika skeden. Det var viktigt att informationen anpassades till just den fas kvinnor befann sig i. När kvinnor hade erfarenhet av en tillitsfull relation till vårdpersonal upplevde de en delaktighet i sin vård. Om stödet från vårdpersonal till bröstcancerdrabbade kvinnor inte var tillräckligt kunde vårdlidande skapas. Med en vårdpersonal som kontaktperson att vända sig till och stödgrupper som komplement skapades en trygghet för kvinnor med bröstcancer. Slutsats: För att kvinnor ska uppleva en adekvat vård behövs tillgång till vårdpersonal och deras stöd. Detta stöd måste individualiseras för att passa kvinnors behov. Mer forskning behövs om utformningen av stödet efter behandlingen av kvinnors bröstcancer då brister uppvisats.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor världen över. Bröstcancer bildas i mjölkkörtlarna eller mjölkgångarna, en knöl i bröstet är det vanligaste symtomet. Med tidig upptäckt av sjukdomen är prognosen god.Syfte: Att beskriva erfarenheter hos kvinnor som lever med bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar valts ut och som litteraturstudien har sin grund i. Artiklarna är funna i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Dessa är analyserade med en induktiv kvalitativ ansats. Åldern på kvinnorna varierar från 30-91 år. Inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle svara an på studiens syfte och vara skrivna på svenska eller engelska. Det gjordes även vissa avgränsningar för att minska ner materialet, där använde vi oss av woman, ett årsintervall från 2005-2015 och att artiklarna skulle vara vetenskapliga. De artiklar som endast handlade om behandling eller de artiklar där kvinnorna friskförklarats exkluderades. Resultat: Fyra kategorier hittades: förändring, behov, känslomässiga reaktioner samt religiös tro. Den största kategorin som framgick under analysprocessen var förändring. Slutsats: Resultatet beskriver olika erfarenheter hos kvinnor med diagnosen bröstcancer. Dessa handlar till största del om de förändringar som sker i kroppen, relationer och livsstil. Resultatet visar hur de olika erfarenheterna leder till ett lidande för kvinnorna.

Bakgrund: Det är viktigt att som sjuksköterska skapa förståelse för vilken inverkan enurinkateter kan ha på personers liv för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av att leva med enurinkateter. Metod: Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie med ensystematisk sökning. En analys enligt Fribergs anvisningar utfördes på åtta kvalitativaartiklar. Resultat: Fyra teman identifierades utifrån olika aspekter av hur patientererfor att leva med en urinkateter: Möjligheter och begränsningar i det vardagliga livet,Att inte ha tillräcklig kunskap, Rädsla och obehag samt Självuppfattning ochrelationer med andra. Något som framkom tydligt var betydelsen av hur patienterupplevde introduktionen av katetern och hur det sedan påverkade resten av livet medden. Implikation: För sjuksköterskor är det viktigt att tänka på att patienterna skallleva med katetern i hela livet. För vidare forskning kan det vara intressant att forskakring hur patienterna hanterar svårigheter som uppkommer och hur sjuksköterskankan informera, stödja och förbereda patienterna inför ett liv med katetern. / Background: It is important for nurses to create understanding about the impact aurinary catheter can have on people’s lives to be able to provide as good care aspossible. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of patients livingwith a urinary catheter. Method: The study was conducted through a structuredliterature review with a systematic search. An analysis according to Friberg’sinstructions was performed, based on eight qualitative articles. Results: Four themeswere identified based on different aspects of how patients experienced their lives witha urinary catheter: Possibilities and limitations in everyday life, Not having sufficientknowledge, Fear and discomfort as well as Self-image and relationships with others.Something that became clear was the importance of the patients’ experiencesregarding the introduction of the catheter and how that effected the rest of thepatients’ lives with it. Implication: For nurses, it is important to remember that thepatients must live with the catheter for the rest of their lives. For further research, itmay be interesting to research how patients deal with the problems that arise and hownurses can inform, support and prepare the patients for a life with the catheter.

Bakgrund: Enures är en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgång i en ålder då man kan förvänta sig att barnet är torrt. Enures är vanligt men det råder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bäst resultat. Enures påverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt är familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns och föräldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som använts vad gäller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp.  Metod: En beskrivande litteraturstudie där 17 artiklar identifierades med hjälp av en sökning på Pubmed och CINAHL. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade på engelska, de skulle vara empiriska, de vara publicerade i tidskrifter som var ”peer reviewed”, de skulle vara publicerade efter 2000 samt vara tillgängliga via Högskolan i Gävles databaser.  Resultat: Studien identifierar tre huvudkategorier: barnens upplevelser av enures påverkan på livet, föräldrarnas upplevelser av enures och barnets inställning till vård av enures. Barnens upplevelser av enures är indelat i enures påverkan på det sociala livet och praktiska problem i vardagen. Föräldrarnas upplevelser har tre undergrupper, vilka är oron över att barnet lider av enures, behovet av kunskap och information samt hanteringsstrategier att hantera situationen. Barnets inställning till vård av enures kan i sin tur delas upp tron, viljan och förmågan att påverka sjukdomen samt barnets engagemang i behandlingen. Observationerna medför att sjuksköterskans kunskap om dessa är en förutsättning för en effektiv kommunikation.  Slutsatser: Studien identifierar tre huvudkategorier och sju undergrupper till dessa. Sjuksköterskan bör ha insikt för att kunna kommunicera effektivt. De valda artiklarnas metod visar flera svagheter vad gäller urval, bortfallsanalys samt kontrollgrupper. Det leder till att studiernas trovärdighet blir låg.

Bakgrund: Patientdelaktighet har länge varit ett uppmärksammat ämne då patienters inflytande och självbestämmande är bärande principer inom all hälso- och sjukvård. I den nya patientlag som trädde i kraft 1 januari 2015 stärks och tydliggörs patientens ställning ytterligare för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. För att kunna skapa bättre förutsättningar för patienters upplevelse av delaktighet behövs kunskap om upplevelse av delaktighet utifrån patientperspektiv. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av delaktighet i den egna vården vid inläggning på sjukhus. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat: I studien har två kategorier och sex underkategorier identifierats. De två huvudkategorierna var ”Att bli bemött som unik person avgörande för upplevelsen av delaktighet” och ” Förutsättningar för upplevelsen av delaktighet”. Känslan av delaktighet är individuell och varierar från person till person men det finns dock några gemensamma nämnare som är genomgående. Dessa är att betraktas som en hel person, känna tillit och respekt, personlig uppfattning om delaktighet, att få kunskap, hur organisationen är utformad och individanpassad information. Konklusion: Huvudkategorierna i resultatet visar att bli bemött som en unik person är avgörande för upplevelsen av delaktighet samt att förutsättningarna som att få kunskap, att organisationen utformas så att delaktighet möjliggörs. Vidare behövs också individanpassad information som förutsättning för upplevd delaktighet. Vi drar slutsatsen att resultatet i detta arbete pekar på att patienterna i studierna vill ha ett förhållningssätt från personalens sida som kallas personcentrerad vård för att uppleva delaktighet. Att bli bemött som en unik person är en av de bärande principerna i personcentrerad vård.

Bakgrund: Övervikt är ett växande problem nationellt likaså internationellt. Trots detta genomför inte distriktssköterskan i Sverige samtal med personer med övervikt i tillräcklig omfattning. Distriktssköterskor undviker ibland samtal om övervikt då de inte vill kränka personen. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av samtal med personer med övervikt på vårdcentral. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor. Kvalitativ manifest innehållsanalys tillämpades vid analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver informanternas erfarenheter: Förhålla sig rätt, Individen i centrum, Betydelsen av personens motivation och Att hjälpa och bekräfta. Distriktssköterskorna intog olika roller då samtalen genomfördes där rollen som förebild var betydande. Det var viktigt att samtala kring en persons övervikt men varsamhet krävdes då övervikten skulle nämnas. Samtalen var även viktiga att anpassa utefter personen med övervikt, vilket uppnåddes lättats då distriktssköterskorna använde sig av samtalsmetoden motiverande samtal. Vare sig personen med övervikt var motiverad eller omotiverad hade det stor betydelse för samspelet i samtalet med distriktssköterskan. Genom samtal kunde distriktssköterskorna förebygga sjukdomar, främja hälsan samt följa upp personerna för bästa omvårdnad. Slutsats: Oberoende av om distriktssköterskorna själva var smala, normalviktiga eller överviktiga anses rollen som förebild vara av betydelse vid samtalen. Då övervikt är ett växande problem är det ett viktigt område att föra samtal om där distriktsköterskorna bör föra samtalet individuellt anpassat för personen med övervikt.

Bakgrund: Personcentrering är en term som förekommer allt oftare inom vård och omvårdnad. Den beskriver en vård som organiseras med utgångspunkt från patientens individuella behov och har blivit synonymt med hög kvalitet inom vården. Personcentrerad vård har visat sig kunna leda till kortare vårdtider, tryggare patienter, ökad livskvalitet och färre medicinska komplikationer. I Sverige finns intentionen att införa mer personcentrering i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad vård i olika vårdkontexter, samt att utföra en metodologisk granskning av den urvalsmetod som de valda artiklarna redovisade. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på nio artiklar, samtliga med kvalitativ design. Resultat: Sjuksköterskor från olika typer av sjukhusavdelningar, primärvård samt boenden för personer med demenssjukdom beskrev betydelsen av att se hela människan bakom patienten, att etablera en relation för att kunna individanpassa vården och att göra patienten delaktig i den egna vården. Majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna hade erfarenheter av olika svårigheter med personcentrerad vård. Sex studier använde ändamålsenligt urval, två hade bekvämlighetsurval och en studie beskrev inte urvalsmetod utan benämnde att studie hade en pre/post-test/follow-up design. Slutsatser: Sjuksköterskors erfarenheter visade på likheter i uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad vård oavsett vårdkontext. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt och för att vården ska kunna bli personcentrerad måste hela hälso- och sjukvårdsorganisationen stödja personcentrerad vård.