Enterprise resource planning systems (ERP) are expensive. The decision to install an ERP system necessitates a choice of mechanisms to determine whether an ERP system is needed, and once implemented, whether it is success. User satisfaction is one such evaluation mechanism. This research investigates the measurement of ERP user satisfaction in the specific context of the outsourcing environment. Starting with an analysis of the characteristics of ERP systems and the outsourcing environment and using the critical incident interview technique, a previously validated instrument was selected and adapted. A modified version was then developed and tested to prove its reliability and validity. The results of this effort and suggested uses of the questionnaire are reported here.

Informationsteknologi introducerades under 1950-60 talet och har sedan dess fått en ökad betydelse i företag och organisationers rutiner. Tidigare manuella arbeten kunde nu till viss del datoriseras och bli automatiserade. Under 1970-80 talet började utvecklingen av mjukvara till datorer ta fart och från tidigt 1990 tal till nutid har informationsmängden Kraftigt ökat. Detta har lett till att den globala marknaden mellan företag och organisationer hårdnat och att strävan efter bättre effektivitet inom dessa är större än tidigare. Tillverkarna av affärssystem finslipar ideligen sin produkt och hävdar stundvis att den möter alla de informationshanteringskrav ett företag har. Ett sådant löfte fick till följd att affärssystem blev den mest investerade mjukvaran bland företag och organisationer på 1990 talet då ”världen” var rädd för datorkrasch vid övergången till 2000 talet. Är då affärssystem så heltäckande som tillverkarna vågar påstå eller hur ligger det till? Uppsatsens syfte är att ta reda på om affärssystemen stödjer företagens arbetsprocess i medelstora tjänsteföretag. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta intervjuer med personer som har daglig kontakt via sina arbetsuppgifter med affärssystem samt att fyra olika företag undersöktes. I analysen av insamlad data framkom det att samtliga fyra företags affärssystem inte kunde stödja den arbetsprocess som fanns, av olika skäl. För att nämna några exempel kan sägas att designen och den heuristiska gången i affärssystemen inte klarade av att leverera tillräckligt med information, för att användaren skulle känna sig bekant och hemmastadd med systemet. Men att de positiva effekterna med affärssystemen överstiger de negativa går inte att tillbakavisa då affärssystemen inte skulle existera i den utsträckning de idag gör. Att de underlättar och ger effektivitet i företaget går inte heller det att avvisa då nästan alla företag i dagsläget behöver ett affärssystem för att kunna existera på marknaden. Författaren har kommit till slutsatsen att affärssystemen inte fullt ut stödjer företagens arbetsprocess som de utlovar, men att affärssystemen faktisk bidrar med betydligt mer positiva effekter till företaget än negativa. Företagen skall därför fortsätta använda samt utveckla sina affärssystem. Men tillverkarna av affärssystem behöver lära sig mer om hur arbetsprocesserna i de företag som skall nyttja systemen är, för att kunna skapa en bättre och fullständigare arbetsgång än vad de belysta företagen i uppsatsen har.

In dem Forschungsvorhaben wurde das Konzept eines simulations-basierten Assistenzsystems zur Unterstützung von Disponenten bei der Pflege der Parameter eines ERP-Systems im laufenden Betrieb entwickelt. Anhand einer Ampelgrafik zeigt das Assistenzsystem einem Disponenten Handlungsbedarf bei der Parameterpflege an, sofern durch eine andere Parametereinstellung ein höherer Zielerreichungsgrad für zukünftige Perioden erzielt werden kann. Eine alternative Parametereinstellung wird durch das Assistenzsystem vorgeschlagen.

In dem Forschungsvorhaben wurde das Konzept eines simulations-basierten Assistenzsystems zur Unterstützung von Disponenten bei der Pflege der Parameter eines ERP-Systems im laufenden Betrieb entwickelt. Anhand einer Ampelgrafik zeigt das Assistenzsystem einem Disponenten Handlungsbedarf bei der Parameterpflege an, sofern durch eine andere Parametereinstellung ein höherer Zielerreichungsgrad für zukünftige Perioden erzielt werden kann. Eine alternative Parametereinstellung wird durch das Assistenzsystem vorgeschlagen.

Många företagsledningar har svårighet att värdera ERP-system och de förändringar som krävs i företaget för att införa ett ERP-system. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring vilka kritiska faktorer som kan påverka implementering av ERP-system, samt hur organisationer arbetar med att hålla sitt ERP-system uppdaterat. Grundidén till studien kommer från Markus & Tanis (2000) som i en artikel beskriver den bristande forskning som finns inom ämnet ERP-system. Ytterligare en artikel som ligger till grund för studien beskriver en kanadensisk undersökning av Kumar, Maheshwari & Kumar (2003). För att kunna bidra med ytterligare forskning, samt tyda och förstå forskningsområdet är studien genomförd med ett hermeneutiskt ställningstagande av kvalitativ art. Genom en enkätundersökning har den empiriska datan samlats in för att sedan via mönsterjämförelse med Kumar, Maheshwari & Kumars (2003) studie bidragit till att utveckla en redan befintlig studie, samt fyllt på den alltför tunna informationen inom forskningsämnet.Enligt Wilder & Davis (1998, se Kumar, Maheshwari & Kumar, 2003) anses ERP-implementeringsprojekt vara de svåraste systemutvecklingsprojekten på kort sikt. Kumar, Maheshwari & Kumar (2003) utvecklar detta påstående, genom att undersöka flertalet kritiska faktorer som kan påverka implementeringen på ett mycket negativt sätt. Dessa kritiska faktorer kan exempelvis vara olika förändringar inom organisationen, val av ERP-system återförsäljare, val av konsulter, sammansättning av projektteam, planering, utbildning med flera. Markus & Tanis (2000) menar på att ett av de största problemen vid implementering av ERP-system är att det inte finns tillräckligt forskning inom ämnet, vi vet idag för lite för att konkret kunna påvisa de nackdelar och fördelar som en investering i ett ERP-system kan leda till. Vilka kritiska faktorer påverkar implementeringen av ERP-system? Vilka urvalskriterier finns vid planeringen av att införa ett ERP-system? Vilka kriterier och problem kan påträffas inom implementeringsprojekt? Vilka problem kan förekomma under implementeringen och hur kan organisationer arbeta för att förbättra och hålla sitt ERP-system uppdaterat?Kumar, Maheshwari, & Kumars (2003) studie visar att organisationer ställs inför flertalet olika utmaningar både vad gäller beteende bland anställda och medverkande, men även ledningsrelaterade problem. Slutanvändaren var inte redo för ett nytt system, motstånd till förändring, brist på utbildning, omsättning av nyckelpersoner inom projektet och brist på planering inom projektet var några av de kritiska faktorer som påvisades. Flertalet av respondenterna ansåg att de inom organisationen borde ha lagt ned mer tid på beteende- och ledningsrelaterade problem, samt att förbättra processerna inom projektet (Kumar, Maheshwari, & Kumar, 2003). Dessa påståenden kan stärkas i och med resultatet från denna studie. Utifrån resultatsammanfattningen kan vi se att de främsta problemen uppstår i samband med männskliga faktorer så som bristande resurser, bristande kompetens och bristande utbildning. / Program: Magisterutbildning i informatik

The capabilities of an Enterprise Resource Planning (ERP) system to integrate all necessary business functions into a single system with a shared database efficiently and effectively has persuaded organisations to adopt them. Research shows that ERP implementation in both large and small to medium enterprises has been a difficult challenge for organisations throughout the years. Despite the many advantages of ERP systems, there isn't a clear and easy way of implementing them in Small to Medium Enterprises (SMEs). The motivation for the research is to investigate the barriers to ERP software system implementation in an SME using a case study approach, and to identify the steps to overcome these barriers and investigate the claim of ERP vendors that their ERP solutions improve the performance of their customers, the profitability and efficiency of work processes. This research identifies the barriers to ERP implementation in an SME, provides an overview of the traditional and current approaches of ERP implementation and discusses the effects of adopting an ERP system on the company's overall performance. The research uses a mix of methods including case study research and action research. Un-structured interviews and semi structured interviews approaches with negotiation and change management techniques were also used in order to generate knowledge concerning the problems at the case study. The case study has determined reasons for failed implementations, unlike previous research which suggests education level impact upon the implementation of the ERP system, the study demonstrates that an insufficient education level is not a necessary condition for resistance to change. It has also been shown in this research that high level management can have a direct influence on the ERP implementation in SMEs. This research suggests that SMEs need to standardize processes into business routines which will influence the introduction of a different knowledge store that helps the development of the new system; however employee s resistance to change, lack of trust of the new system and lack of knowledge has limited the implementation process by increasing mistakes and duplication of data. The ERP system has been evaluated by the end users at the case study organisation, and the results suggests that the implementation of an ERP system has improved the overall business and has increased the performance, the profitability and the efficiency of work processes. This research adds to the overall knowledge of ERP implementation in SMEs by deriving a better understanding of the problem in the body of knowledge and identifying the barriers to ERP implementation in SMEs. It provides recommendations that have been tested in the case study organisation for overcoming ERP implementation barriers in SMEs, and a financial model of the implementation costs and benefits. Finally, the recommendations presented in this thesis and suggested areas for further research set out the potential way forward to advance knowledge in this area.

<p>Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering på företag. För att kunna nå de fördelar som systemet erbjuder är det viktigt att implementeringen sker med framgång. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgång. Vid en litteraturgenomgång identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom två fallstudier på det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala. I denna undersökning identifierades på vilket sätt fem utvalda faktorer varit kritiska vid implementeringen och uppgraderingen av ERP-systemet på Q-Med, och skillnader mellan dessa belystes. Vidare diskuteras varje faktors betydelse för framgång vid en ERP- implementering och uppgradering.</p>

Enterprise Resource Planning (ERP) Systems har utvecklats till att bli en av de mest attraktiva lösningar för informationshantering på företag. För att kunna nå de fördelar som systemet erbjuder är det viktigt att implementeringen sker med framgång. Forskning som behandlar ERP-implementering gör ofta detta genom att undersöka kritiska faktorer för framgång. Vid en litteraturgenomgång identifierades 20 kritiska faktorer vilka sedan utmynnades till fem. Dessa fem undersöktes sedan genom två fallstudier på det biomedicinska företaget Q-Med i Uppsala. I denna undersökning identifierades på vilket sätt fem utvalda faktorer varit kritiska vid implementeringen och uppgraderingen av ERP-systemet på Q-Med, och skillnader mellan dessa belystes. Vidare diskuteras varje faktors betydelse för framgång vid en ERP- implementering och uppgradering.

ERP systems which initially were developed for manufacturing organizations have in recent years spread to public sector organization. It is put forward that public sector organization differ from private organization and this might affect how successfully an ERP system is implemented. ERP systems are rarely studied in public sector organization and few researchers have explored the fit between ERP system and organizational structures. Therefore, the purpose of this paper is to explore what relationship that exists or do not exist between ERP system and organizational social structures in a military organization, and how this has affected the implementation and use. This is done through a qualitative case study of the Swedish Armed Forces with data from semi-structured interviews with 14 platoon commanders and 3 company commanders. The findings suggest that there is a misfit between the ERP system, PRIO, and the social structures in the organization which have made the implementation and use problematic. The technical shortcomings, such as the user interface, are not the main problem and employees might have been negative about the system anyway. This since platoon commanders and company commanders do not think platoon commanders are the best suited to do the tasks with PRIO.

The evolvement of technology within the business world has transformed both organizations and people involved. As the business world is rapidly changing it requires organizations to adapt to new trends to be able to compete and to gain competitive advantage. The widely developed and used mobile business-to-customer applications have generated the realization that the technology can be used by organizations for their mobile employees to gain competitive advantage. Therefore, we have investigated the functionality of information integration between mobile applications and ERP systems for mobile employees, and the benefits and challenges it has. The research is an exploratory investigation about how the new trend within mobility is to be seen within the business world. With the use of an inductive and qualitative research approach, we started with no previous theories to get an understanding of the subject. In the use of mobile business-to-employee applications, the most important information integration is the one between ERP systems and mobile applications since it is the organizational information that is needed for the mobile workers. The result of the research is that it is more common with a single, oneway integration in terms of either input or output between ERP systems and mobile applications. The more advanced two-way integration exists and is increasing in the area of internal use of mobile applications for organizations. Additionally, there are a lot of benefits to gain from when working with mobile applications for organizations, for example to increase the productivity of mobile employees. There are also challenges that need to be discussed before deciding to invest in enterprise mobility, for example security aspects.