Amergo är ett företag som inriktar sig på att köra ut bland annat frukt och fika till dess kundföretag. I dagsläget utför kundföretagen beställningar via telefon eller e-post. Jag har fått i uppgift att utveckla ett webbaserat IT-system som ska ge kundföretagen möjlighet att utföra och ändra sina beställningar utan Amergos direkta inverkan.Under systemutvecklingens gång har jag tagit Hultgrens (2007) teorier om eTjänster till hjälp för att på ett systematiskt sätt analysera systemet, eller eTjänsten. Denna analys resulterade i en rad frågeställningar vilka är tänkta att vara till hjälp vid vidareutvecklingen av eTjänsten.Därefter har jag, med hjälp av ovan nämnda frågeställningar, analyserat hur eTjänstens relationer kan byggas ut genom att tilläggstjänster skapas.

No description available.

Göran Hultgren är författaren till eTjänster som social interaktion via användning av IT-system (2007), vilken är en praktisk teori som syftar till att vara till hjälp vid analyser av eTjänster. Eftersom Hultgrens avhandling går ut på att analysera befintliga eTjänster saknas det riktlinjer för hur teorin kan tillämpas praktiskt under utvecklingen av nya eTjänster. Syftet med dennauppsats är att ta fram en systemutvecklingsmetod utifrån den praktiska eTjänsteteorin.eTjänstemetoden som vi tagit fram är baserad på en litteraturstudie av Hultgrens avhandling.Metoden består av ett antal steg som man kan följa vid utvecklingen av en eTjänsten. Den skall inte ses som en fullständig systemutvecklingsmetod utan skall fungera snarare som enkompletteringsmetod som syftar till att ett eTjänsteperspektiv behålls under hela utvecklingen.Vi hade som uppdrag av SkiBar System AB att utveckla ett community där vi kunde testa våreTjänstemetod under utvecklingen. Metoden visade sig vara ett bra sätt att behålla ett eTjänsteperspektiv,det vill säga att alla communitys tjänster syftade till att höja värdet för kunden.

Företeelsen eTjänst baseras på att IT-system används så att tjänsteleverantörer tillhandahåller tjänster till kunder utan att möta dem ”ansikte-mot-ansikte”. eTjänsterna förväntas öka i mfattning i samhället. Därför diskuteras eTjänster i ökande grad inom både forskningen och praktikfältet, och därför är det viktigt att kunna analysera eTjänster vid utvärdering och utveckling av IT-system. Ett problem är dock att det saknas ett utvecklat perspektiv på eTjänster som kan användas för att förstå dem på ett meningsfullt sätt. I existerande perspektiv betraktas vanligen eTjänster som tekniska företeelser vilket gör att de sociala relationer som tjänsterna bygger på inte uppmärksammas. Ett annat problem är att kundperspektivet inte beaktas i tillräckligt hög grad. Detta medför att eTjänster främst betraktas som ett stöd för befintlig tjänsteverksamhet eller för att tjänsteleverantören ska kunna automatisera sin verksamhet och kunderna utföra arbetet själva genom s.k. självbetjäningstjänster. Avhandlingens forskningsbidrag utgörs av en praktisk teori om eTjänster, som både är tillämpbar och leder till en meningsfull förståelse när den används som stöd vid analyser av eTjänster. Den praktiska teorin baseras på grundsynen att eTjänster är social interaktion via användning av IT-system och att kommunikation och kundnytta är i förgrunden. Den bygger också på en bredare syn på IT-användning än som ett sätt att skapa självbetjäningstjänster. Den praktiska teorin om eTjänster består av ett regelverk som ger stöd för att 1) avgöra när det är meningsfullt att beskriva en företeelse som en eTjänst, 2) beskriva hur en eTjänst kan analyseras samt 3) beskriva hur ett flertal eTjänster kan samexistera med varandra i de skärmdokument där de presenteras. Forskningsbidraget har utvecklats genom praktisk utforskning, med en multigrundad kvalitativ ansats och genom en successiv kunskapsutveckling. Avhandlingen har sina teoretiska utgångspunkter inom områdena informatik, sociologi och tjänstemarknadsföring. / The eService phenomenon is based on IT systems being used so that service providers supply services to clients without actually meeting them face-to-face. The extent of eServices is expected to increase in all aspects of society. Therefore eServices are increasingly discussed within the field of research and among practitioners, and therefore it is important that we are able to analyse these services in the process of developing and evaluating IT systems. One problem is, however, the lack of a developed perspective of eServices that would enable us to understand them in a meaningful way. In existing perspectives eServices are usually regarded as technical phenomena resulting in the social relationships that these services are based on, are not properly observed. Another problem is that the customer perspective is not given enough attention. As a result eServices are primarily considered to be support for existing service operations or for the service provider to automate operations and customers to carry out the work themselves through self-service activities. The research contribution of this thesis is a practical theory of eServices, which is applicable in practice and results in a meaningful understanding when used as support for eService analyses. This theory is based on the fundamental view that eServices are social interactions through the use of IT systems and that communication and customer benefits are in the forefront. It is also based on a broader view on the use of IT for other than support for self-service operations. The practical theory of eServices consists of a set of rules that help 1) decide when it is meaningful to describe a phenomenon as an eService, 2) describe how one eService can be analysed, and 3) describe how a number of eServices can co-exist in the screen documents where they are presented. The research contribution has been developed through practical inquiry, a multi grounded qualitative approach and through a gradual development of knowledge. The theoretical basis of this thesis derives from the disciplines: informatics, sociology and service marketing.

En digitaliserad samhällsutveckling leder automatiskt till att utvecklingen måste anpassas till så många kategorier av användare som möjligt. Tillgänglighet och dess riktlinjer spelar därför en viktig roll vid utvecklingen av olika eTjänster. Syftet med studien är att undersöka hur tillgängligheten ser ut för användargruppen slutanvändare i eTjänsten för bygglov hos Örnsköldviks kommun som samarbetsprojektet RIGES har tagit fram, om eTjänsten för bygglov uppfyller tillgänglighetskriterierna WCAG 2.0, nivå AA eventuellt nivå AAA samt vad som behöver göras för att nå upp till tillgänglighet. Datainsamlingen har gjorts för att sedan analyseras genom ett användartest där fem stycken användare fick navigera runt på eTjänsten för bygglov. Användartestet har kompletterats med ett tillgänglighetstest online (PTS-webbverktyg) samt beskrivning och navigering av eTjänsten för bygglov med hjälp av skärmbilder. Även en intervju med Örnsköldsviks representant för RIGES har gjorts. Kombinationen av dessa metoder har sedan kopplats mot den teoretiska delen vilket har resulterat i en bred uppfattning om hur tillgängligheten för eTjänsten ser ut. Undersökningen av eTjänsten för bygglov visade att testpersonernas upplevelse av eTjänsten var positiv. Detta berodde på att de flesta testpersoner inte upplevde några stora problem vid användandet. Undersökningen visade också att tillgänglighetstestet (PTS-webbverktyg) uppvisade ett högt procentuellt resultat. Det finns dock exempel som tyder på att eTjänsten inte följer alla kriterier för tillgänglighet på den rekommenderade minimumnivån AA. Efter genomförda föreslagna förbättringar har eTjänsten för bygglov stor potential till att uppnå en väldigt hög nivå av tillgänglighet då eTjänsten följer kriterier för tillgänglighet till en stor del även på den högre AAA nivån. / A digitized community development automatically leads to the development of adaptation to as many categories of users as possible. Accessibility and guidelines for these therefore play an important role in the development of different eServices. The purpose of the study is to investigate how accessibility is available to the end user group in the eService for the construction permit at municipality of Örnsköldsvik which the cooperation project RIGES has developed, if the eService for the construction permit complies with the accessibility criteria WCAG 2.0, level AA and possibly level AAA and what needs to be done to achieve accessibility. The data collection has been done to then be analyzed by a user test where five users could navigate around the eService of the construction permit. The user test has been complemented with an online accessibility test (PTS web tool) as well as description and navigation of the eService of the construction permit using screenshots. An Interview with Örnsköldsviks representative for RIGES has also been made. The combination of these methods has been linked to the theoretical part, which has resulted in a broad understanding of how accessibility for the eService looks like. The survey of the eService for the construction permit showed that the test subjects’ experience of the eService was positive. This was due to the fact that most test subjects did not experience any major problems during use. The investigation also showed that the result of the accessibility test was represented as a high percentage score. However, there are examples indicating that the eService does not comply with all criteria for accessibility at the recommended minimum level AA. Following the proposed improvements, the eService for the construction permit has great potential for achieving a very high level of accessibility, as the eService adheres to accessibility criteria to a large extent even at the higher AAA level.