Syftet med studien var att belysa pedagogers upplevelser av hur man på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden arbetar för att få alla elever att klara kunskapsmålen, liksom vad som anses vara de största utmaningarna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk forskningstradition. Två teoretiska utgångspunkter har legat till grund för analysen: Socialisation samt utveckling och lärande. Resultatet visar att skolorna arbetar mycket individanpassat med de mest utsatta eleverna och att de genom olika insatser strävar mot en god skolmiljö, goda relationer, trygghet, få eleverna att känna sig delaktiga och bli mer intresserade av skolan. Den största utmaningen pedagogerna upplever på skolorna är språket. Den låga språkutvecklingen hos eleverna tycks snarare bero på områdesstrukturen än på en ovilja att lära sig. Skolorna lägger därför mycket resurser på svenska som andraspråkslärare och studievägledare.

<p>Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital. Resultatet visar att de största skillnaderna mellan vilka faktorer som anses vara viktiga eller mindre viktiga för gymnasievalet beror främst på vilken klass eller etnisk bakgrund eleven har. De faktorer som skiljer sig mest åt är föräldrar, studie- och yrkesvägledare. De faktorer som är viktiga för samtliga informanter är gymnasieskolans information och miljö. Faktorerna som anses minst viktiga är att välja samma program eller skola som kompisar. Någon betydande skillnad mellan kön och olika faktorer upptäcktes ej.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin. Resultatet och analysen bygger på genomförda intervjuundersökningar samt två SOU-utredningar (Integrationens svarta bok, Mångfald är framtiden). Slutresultatet som är en teori beskrivs som en modell, som bygger på Hartmans empiriska teori om processer för teorigenerering, visar på hur man kan uppnå etnisk mångfald i en organisation.</p><p>Nyckelord: Etnisk mångfald, teoriutveckling, Grundad teori, kulturförvaltning, kulturnämnd</p>

<p>This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon.</p> / <p>Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. <strong></strong></p><p><p><em>Nyckelord:</em></p></p>

<p>The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.  </p><p> </p><p>In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence. I define the fourth adolescence as an immigrant because she didn’t feel forced to escape to Sweden because of reasons as persecution, torture or war, like the other adolescences experienced.  </p><p> </p><p>The results showed that three of the adolescences had a quite strong consciousness about their ethnic identity. However these three adolescences have not yet been integrated to the Swedish society, but rather perceives quite segregated. The fourth adolescence in the study didn’t have a very strong consciousness to her ethnic identity, unlike the other individuals in the study. However she experiences a connection toward the western value- system. This is because she was born and raised in a western country. With consideration of that, this adolescence is quite integrated to the Swedish society.    </p><p> </p>

No description available.

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon. / Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. Nyckelord:

No description available.

Sammanfattning Detta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin. Resultatet och analysen bygger på genomförda intervjuundersökningar samt två SOU-utredningar (Integrationens svarta bok, Mångfald är framtiden). Slutresultatet som är en teori beskrivs som en modell, som bygger på Hartmans empiriska teori om processer för teorigenerering, visar på hur man kan uppnå etnisk mångfald i en organisation. Nyckelord: Etnisk mångfald, teoriutveckling, Grundad teori, kulturförvaltning, kulturnämnd

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade. Hur intervjupersonerna definierar sig, speglar inte så mycket i vad de har för relation till sitt ursprung eller om de tillhör en förening. En svensk självidentifikation behöver inte nödvändigtvis innebära ett avståndstagande från den etniska identiteten. Det kan trots allt innebära att intervjupersonen lärt sig ursprungslandets språk och besökt landet samt sökt sina rötter, medan en självdefinition som ”både och” kan resultera i att det inte funnits mycket engagemang i ursprunget. Främlingars definition visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att de definieras som utlänningar, vilket ungefär hälften upplever som lite frustrerande. De intervjupersoner som är engagerade i sitt etniska ursprung har också haft föräldrar som intresserat dem för det, och de som inte har så stort intresse av sitt ursprung har inte heller haft föräldrar som intresserat dem för det. Resultaten visar dock också en del undantag.  När det kommer till adoptionsföreningarna är de intervjupersoner som är medlemmar i en förening med av olika anledningar som t.ex. behovet av utbyte med likasinnade, kunskaper i ursprungslandets kultur samt möjligheten att ta del av medlemmarnas åsikter av återreseberättelser till ursprungslandet.     Nyckelord:Internationell adoption, identitet, etnisk identitet, ursprung, adoptionsförening