<p>Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & </p><p>Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i </p><p>federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. </p><p> </p><p>Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter </p><p>mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, </p><p>kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram </p><p>genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier. Dessa </p><p>teorier var av Johan Asplund, Berger & Luckman, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, </p><p>Thomas Hylland Eriksen and Ove Sernhede. Intervjuguiden som jag använde mig av var </p><p>indelad i teman för att respondenterna i största möjlighet skulle kunna tala fritt. </p><p> </p><p>Det verkar som att de etniska tillhörigheterna serber, kroater och bosnier fortfarande lever </p><p>kvar i de upplevelser de har varit med om under kriget och de behöver tid för att kunna </p><p>glömma, förlåta och gå vidare. Därför är det idag fortfarande ett aktuellt ämne att de etniska </p><p>tillhörigheterna grupperar sig i Sverige.</p>

Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier. Dessa teorier var av Johan Asplund, Berger & Luckman, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Thomas Hylland Eriksen and Ove Sernhede. Intervjuguiden som jag använde mig av var indelad i teman för att respondenterna i största möjlighet skulle kunna tala fritt. Det verkar som att de etniska tillhörigheterna serber, kroater och bosnier fortfarande lever kvar i de upplevelser de har varit med om under kriget och de behöver tid för att kunna glömma, förlåta och gå vidare. Därför är det idag fortfarande ett aktuellt ämne att de etniska tillhörigheterna grupperar sig i Sverige.

Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans två städer: Erbil och Kirkuk . Syftet är att studera mäns och kvinnors etniska relationer i städerna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrågeställning är hur ser kvinnors respektive mäns interetniska relationer ut, finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors etniska relationer, vad som kan påverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer, dessa med fokus på könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mäns respektive kvinnors etniska relationer utifrån fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland äktenskap, samt kvalitén av kontakter. Den första dimensionen fokuserar på hur mäns respektiver kvinnors nätverk ser ut, är deras nätverk homogena eller heterogena. I den andra dimensionen ligger fokus på mäns och kvinnors tillit och tolerans till medlemmar från ”andra grupper”. Den tredje dimensionen mäter kvinnors respektive mäns äktenskap med medlemmar från ”andra grupper”. Den fjärde dimensionen mäter kvalitén av de interetniska relationer som män respektive kvinnor har i respektive städer. Denna undersökning har en kvantitativ ansats, grunden för datainsamlingen är en enkätundersökning. Uppsatsens fyra dimensioner har mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas nätverk, tillit, interetniskt äktenskap, kontakt och samarbete med varandra. En logistisk regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan respondenternas etniska relationer, kön, samt bakgrundsvariabler ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad. Resultaten från denna undersökning har visat att det inte finns någon skillnad mellan mäns och kvinnors interetniska relationer allmänt sett. Men mäns och kvinnors etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

<p>Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är <em>hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna? </em><p> </p></p><p>Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer. I ljuset av dessa teorier undersöker jag individernas perspektiv på etniska relationer utifrån två dimensioner: attityd till etniska relationer och faktiska relationer. Den första dimensionen fokuserar på vilken attityd och syn respondenter som tillhör en specifik etnisk grupp har till de som tillhör en annan etnisk grupp. Den andra dimensionen mäter hur de faktiska relationerna är mellan individer från olika etniska grupper och vad som påverkar dessa relationer. De faktiska relationerna påverkar i sin tur vilken syn individerna har på varandra.</p><p>Denna uppsats har en kvantitativ ansats, en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Attityder till etniska relationer har i denna uppsats mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas tillit, nätverk, kontakt och samarbete med varandra. Ett additivt index skapades sedan med dessa frågor. Därefter har linjär regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan beroende variabeln attityd till etniska relationer och bakgrundsvariabler kön, ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad; och en logistisk regressionsanalys har använts för att studera sambandet mellan respondenternas faktiska relationer och bakgrundsvariabler. Slutligen har sambandsanalys använts för att undersöka sambandet mellan respondenternas attityd till etniska relationer och deras faktiska relationer.</p><p>Resultaten från denna undersökning har visat att respondenternas attityd och perspektiv till etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på deras faktiska relationer, i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.</p>

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?   Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer. I ljuset av dessa teorier undersöker jag individernas perspektiv på etniska relationer utifrån två dimensioner: attityd till etniska relationer och faktiska relationer. Den första dimensionen fokuserar på vilken attityd och syn respondenter som tillhör en specifik etnisk grupp har till de som tillhör en annan etnisk grupp. Den andra dimensionen mäter hur de faktiska relationerna är mellan individer från olika etniska grupper och vad som påverkar dessa relationer. De faktiska relationerna påverkar i sin tur vilken syn individerna har på varandra. Denna uppsats har en kvantitativ ansats, en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Attityder till etniska relationer har i denna uppsats mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas tillit, nätverk, kontakt och samarbete med varandra. Ett additivt index skapades sedan med dessa frågor. Därefter har linjär regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan beroende variabeln attityd till etniska relationer och bakgrundsvariabler kön, ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad; och en logistisk regressionsanalys har använts för att studera sambandet mellan respondenternas faktiska relationer och bakgrundsvariabler. Slutligen har sambandsanalys använts för att undersöka sambandet mellan respondenternas attityd till etniska relationer och deras faktiska relationer. Resultaten från denna undersökning har visat att respondenternas attityd och perspektiv till etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på deras faktiska relationer, i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.

<p>Uppsatsen handlar om kärleksrelationer mellan människor med olika etniska ursprung. Vi vill undersöka hur omgivningen reagerar när någon i deras närhet väljer att ingå en kärleksrelation med en person som har annan etnisk bakgrund. Vi vill ta reda på kärlekens betydelse för paret i deras förhållande och hur kärlekens kraft övervinner parets problem samt konflikter i deras förhållande. Vi har även undersökt paret i relation till sin omgivning. Att ingå ett förhållande över etniska gränser kan innebära många kompromisser av sina egna levnadsmönster och värderingar. Paret väljer att skapa nya levnadsmönster tillsammans och på så sätt skapas det nya sociala koder samt traditioner som passar deras förhållande. Vilket bidrar till att de övervinner kulturella skillnader. Vidare har vi undersökt hur media väljer att representera människor med annan bakgrund och att det ger upphov till stereotyper.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?</p><p>Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.</p><p>Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna värderingar, uppfattningar och sin kulturella bakgrund. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process som utvecklas och förändras kontinuerligt. En sjuksköterska bör ha en holistisk människosyn och se patienten utifrån ett helhetsperspektiv.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg? Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut. Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna värderingar, uppfattningar och sin kulturella bakgrund. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process som utvecklas och förändras kontinuerligt. En sjuksköterska bör ha en holistisk människosyn och se patienten utifrån ett helhetsperspektiv.