Uppsatsen handlar om kärleksrelationer mellan människor med olika etniska ursprung. Vi vill undersöka hur omgivningen reagerar när någon i deras närhet väljer att ingå en kärleksrelation med en person som har annan etnisk bakgrund. Vi vill ta reda på kärlekens betydelse för paret i deras förhållande och hur kärlekens kraft övervinner parets problem samt konflikter i deras förhållande. Vi har även undersökt paret i relation till sin omgivning. Att ingå ett förhållande över etniska gränser kan innebära många kompromisser av sina egna levnadsmönster och värderingar. Paret väljer att skapa nya levnadsmönster tillsammans och på så sätt skapas det nya sociala koder samt traditioner som passar deras förhållande. Vilket bidrar till att de övervinner kulturella skillnader. Vidare har vi undersökt hur media väljer att representera människor med annan bakgrund och att det ger upphov till stereotyper.

Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög. Vidare syftar uppsatsen till att få en bättre förståelse för vilka faktorer som antas påverka benägenheten att bo i etniska enklaver i Stockholms län. Flera tidigare studier visar på länders kulturella likheter och skillnader vilket kan hjälpa till att förklara etniska enklavers olika omfattning. Uppsatsen tar upp tre förklaringar som hjälper till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver. Dessa är socioekonomiska faktorer, individens boendepreferenser och diskriminering. De flesta forskare är överens om de socioekonomiska faktorernas relevans men menar att detta inte kan förklara fenomenet ensamt. Kvantitativ metod har använts och regressionsanalys ligger till grund för resultatet. Datamaterialet är baserat på ett slumpmässigt urval där 7102 individer ingår i analysen. Individers boendepreferenser och diskriminering går inte att mäta utifrån registerdata. Därför har dessa förklaringsmodeller inte ingått i regressionsanalysen utan endast diskuterats som eventuella förklaringar till skillnader i individers benägenhet att bo i etniska enklaver. Resultatet av regressionsanalysen visar att det finns etniska enklaver inom Stockholms län. Det går också att urskilja stora skillnader mellan individer från olika födelseländer vad gäller benägenheten att bo i etniska enklaver. De socioekonomiska faktorerna hjälpte inte till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver i samma utsträckning som antagits, varför diskriminering och den fria viljan antas ha stor betydelse. Dock tycks de tre olika förklaringsmodellerna, socioekonomiska faktorer, boendepreferenser och diskriminering, alla bidra till en ökad förståelse för benägenheten att bo i etniska enklaver.

Disputats, Stockholm 2007. / Sammanfattning på engelska med titeln: Organizing diversity : on integration, organizations and inter-ethnic relations in Sweden.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Denna studie syftar till att undersöka om den grundläggande synen på identiteter USA:s ledande politikers besitter går att utläsa i strategiskt viktiga tal med koppling till USA:s insats i Afghanistan. Syftet är också att undersöka vad dessa synsätt haft för inverkan på konfliktrelationerna i detta fall. Den besvarar därför vilken grundläggande syn George W. Bush och Barack Obama uppvisat gällande identiteter. Den berör också vilken påverkan dessa identitetssyner haft för USA:s konfliktinställning och hur det förklarar konfliktutvecklingen. För att besvara dessa frågeställningar presenteras ett teoretiskt ramverk bestående av Carol Bacchis teori om problemformuleringens betydelse samt de essentialistiska och konstruktivistiska perspektiven. Ramverket binds sedan samman i en konkurrerande och en samverkande konfliktmodell, som definierar de följder olika identitetssyner har på konfliktrelationerna. Dessa egenskaper används sedan tillsammans med de essentialistiska och konstruktivistiska perspektiven för att kategorisera studiens empiriska material genom en förenklad variant av Bacchis What’s the problem represented to be? – approach. Materialet består av George W. Bushs tal ”Response to the Terrorist Attacks of September 11”, 2001, hans ”andra installationstal”, 2005 och Barack Obamas tal ”the Way Forward in Afghanistan and Pakistan”, 2009. Analysen av talen visar att konflikten 2001 var essentialsitisk och konkurrerande för att sedan 2005 till stor del klassas som konstruktivistisk och samverkande. 2009 definieras den sedan helt av konstruktivismen och en samverkande konfliktrelation. Därmed visar studien att det finns en relation mellan den bakomliggande synen på etniska identiteter och den typ av konfliktrelation som utvecklas. De bakomliggande antagandena och de konfliktrelationer som uppvisats har även kunnat förklara konfliktutvecklingen då de antaganden som uppvisats stämt överens med den utrikespolitik som rått vid de olika tidpunkterna.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Abstract The purpose of this study was to examine whether non-profit organizations in the form of ethnic associations could contribute to greater political integration of ethnic minorities. tree questions sought to answer the aim of this study: “To see if memberships in ethnical contributed greater political integration and participation in society and politics?” “Have association membership contributed to increased political participation, as well as an increased interest in political issues? “And what measures for increased political participation and greater political integration has been made by the parish of Västerås in recent years? The essay was performed by means of interviews. The results show that a commitment to an ethnic association improves the possibility of integration and increased political interest.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

No description available.