978-954-326-067-6. / In kyrill. Schr., bulg.

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show what can be expected of Russia in the near future. / Denna uppsats söker att förstå argumenten för den ryska annekteringen av Krim genom att två teorier om nationalism, samt att förstå ideologiska och nationalistiska influenser i rysk utrikespolitik. Genom en argumentationsanalys exemplifieras nationalistiska tendenser i Putin tal och kartläggandet av ett övergripande nationalistiskt motiv förklaras genom kategorisering i fyra olika nationalistiska ideologier som i forskning om rysk politik och Putin som president har framtonats. Denna studie försöker att ge svar på vilka tendenser det finns inom rysk utrikespolitik och ge en bild av vad vi kan förvänta oss i framtiden.

Den här studien har undersökt telekomföretaget TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan. Företagets närvaro i landet har fått stor uppmärksamhet de senaste åren då de blivit anklagade för mutor, penningtvätt och för att ha samarbetat med regimen. Efter flera år med stora ekonomiska framgångar meddelade TeliaSonera hösten 2015 att de planerade att lämna landet. Detta arbete har studerat företagets marknadsinträde och etableringsprocess i Uzbekistan för att få förståelse för vad som egentligen hände i landet. Syftet med det här arbetet är även att få en uppfattning om vad som gick fel på marknaden och om företaget hade kunnat göra någonting annorlunda. Olika källor har sammanställts till en fallbeskrivning. Efter fallbeskrivningen följer en analys utifrån Blankenburgs nätverksprocessmodell. Modellen ser marknadsinträdet och etableringen som en process som påverkas av olika faktorer och aktörer över en längre tid. Analysen visade att TeliaSonera var aktiva och hade stora ambitioner att etablera sig i landet men att de var helt beroende av aktörer i det lokala nätverket som visade sig ha nära kopplingar till regimen. Man kunde därmed, utifrån Blankenburgs modell, se att företaget egentligen aldrig var etablerat på den uzbekiska telekommarknaden. Studien visade samtidigt att TeliaSonera inte hade kunnat bedriva verksamhet i landet självständigt från dessa aktörer.

Zugl.: Göteborg, Univ., Diss., 1998.

The question of horse domestication have long been debated and discussed amongst scholars. There have been serval theories about when and where horse domestication first took place and when horses became our loyal companions that we build a lot of our society around. The Eurasian steppes have long been subject of these discussions. Within recent years a lot of DNA- studies have been done on the subject to try to answer these questions. In 2018 a DNA-study showed that the prewalski horse, who have been thought to be the last wild horse on earth, is ancestors to the horses found at Botai. The Botai culture has long been thought to be the origin of domesticated horses. In 2021 even more shocking discoveries came to light. It was revealed that all modern day horses comes from the same genetic line called DOM2. The DOM2 linage originates from the lower Volga-Don region and started to spread across Eurasia around 2000 BC. These revelations made people reevaluate previous assumptions concerning early use of horses, like the Yamnaya culture expansion to Europe which was previously believed to have taken place on horseback. This study aims to address the impact of new DNA studies on our understanding of horse domestication and its spread, analysing various theories, DNA research, and archaeological findings. / Frågan om hästdomesticering har länge debatterats och diskuterats bland forskare. Det har funnits flera teorier om när och var hästdomesticering först ägde rum, och när hästarna blev våra trogna följeslagare som vi byggde mycket av vår samhällsstruktur kring. Den eurasiska stäppen har länge varit föremål för dessa diskussioner. Inom de senaste åren har många DNA- studier gjorts om ämnet för att försöka besvara dessa frågor. År 2018 visade en DNA-studie att przewalski hästen, som man tidigare trott var den sista vilda hästen i världen, är en ättling till hästarna som hittats vid Botai. Botaikulturen har länge förmodats vara ursprunget till domesticerade hästar. År 2021 fördes ännu mer chockerande upptäckter fram i ljuset. Det avslöjades att alla moderna hästar kommer från samma genetiska linje som kallas DOM2. DOM2-linjen har sitt ursprung i nedre Volga-Don-regionen och började sprida sig över Eurasien cirka 2000 f.Kr.. Denna upptäckt fick människor att omvärdera tidigare antaganden kring tidig användning av hästar, som yamnayakulturens expansion till Europa som tidigare trotts ha skett till häst. Denna studie syftar till att adressera de nya DNA-studiernas påverkan på vår förståelse av hästdomesticering och dess spridning, analysera olika teorier, DNA- forskning och arkeologiska fynd.

The Arabic primary sources from the early medieval period have long existed in the modern consciousness of the scholarship, however, differing interpretations, mistranslations, and omissions have contributed to the state of already existing confusion permeating the matter of the Rus origin, influence, and interactions in their theatre of action in East Europe, Eurasia and beyond. hence a methodology based on source criticism could lead a revisit of these sources to new understandings and an up-to-date interpretation that considers the latest contributions by the scholarship in the field. Furthermore, the paper aims to provide a new and updated translation of the three chosen accounts regarding the Rus people, with these accounts chosen on a criterion of temporal distance, reliability and officiality, thus delivering a take on the pre-state Rus that is conceivably comprehensive, as these accounts discuss and record the social, commercial and religious aspects amongst others. Moreover, a thorough discussion and analysis follows the translation while concurrently highlighting the scholarships understandings, positively and negatively. Finally, the paper aims to argue the need for a comprehensive re-evaluation of the over fifty Arabic primary sources regarding the Rus, based on the points and evidence generated through the translations and analysis conducted in the paper. / De arabiska primärkällorna från tidig medeltid har länge funnits i den moderna forskningens medvetande.t.  Ogrundade tolkningar, felöversättningar och utelämnanden har bidragit till ett förvirringstillstånd kring frågan om rusernas ursprung, inflytande, och interaktioner i Östeuropa och Eurasien. Ett återbesök av dessa källor skulle kunna resultera i nya förståelser och uppdaterade tolkningar som tar hänsyn till de senaste bidragen från forskningen inom området. Vidare syftar uppsatsen till att tillhandahålla en ny och uppdaterad översättning av de tre utvalda redogörelserna om ruserna.  Dessa redogörelser har valts ut baserat på kriterierna tidsavstånd, tillförlitlighet och officiell karaktär.  Således levereras en syn på proto-statliga ruser som är tänkbart omfattande, då dessa redogörelser diskuterar och dokumenterar de sociala, kommersiella och religiösa aspekterna bland annat. Dessutom följer en grundlig diskussion och analys av översättningen samtidigt som den nuvarande förståelsen inom forskningen lyfts fram. Slutligen syftar uppsatsen till att argumentera för behovet av en omfattande omvärdering av de över femtio arabiska primärkällorna rörande ruserna, baserat på den kunskap som genereras genom de översättningar och analyser som genomförts i uppsatsen.

The Marine Isotope Stage (MIS) 2 is considered the coldest, driest and stormiest period during the last Glacial-Interglacial cycle in large parts of Eurasia. This resulted from strongly decreased northern hemisphere temperature and related maximum extension of northern ice sheets that strongly reinforced large-scale circulation modes such as westerlies and East Asian Winter Monsoon driven by the Siberian High. Normally, this intensified circulation is reflected by maximum loess deposition in numerous loess regions spanning Europe and Asia. However, here we present a new loess record from the Caucasus region in NE-Armenia providing evidence in support of heavily reduced or even lacking loess formation during the MIS-2. Owing to implementations of comprehensible luminescence dating work and a provenance survey using rock magnetic and geochemical data, we are able to define distinct loess formation phases and to retrace sediment transport pathways. By comparing our results to other Eurasian palaeo-records, we unveil general atmospheric circulation modes that are most likely responsible for loess formation in the Southern Caucasus. Moreover, we try to test different scenarios to explain lacking loess formation during MIS-2. In line with other archive information, we suggest that loess formation was hampered by higher regional moisture conditions caused by a southward-shift of westerlies and renewed moisture absorption over the Black Sea. Our results show that modifications of MIS-2 circulation modes induced a very heterogeneous moisture distribution, particularly in the lower mid-latitudes of Eurasia producing a juxtaposition of very dry (morphodynamically active) and moderately dry (morphodynamically stable) areas.