Cílem práce je zhodnocení finanční situace pomocí finanční analýzy tak, aby poskytla akcionářům informace o jejich podnikání, o využití jimi vloženého kapitálu, o vyhlídkách podniku na pokračující trvání a na rozvoj v příštích letech. Jde o externí analýzu zpracovávající účetní údaje z období 2001-2005, rok 2006 nebyl zveřejněn. K analýze bylo použito absolutních a poměrových ukazatelů, DuPont nalýzy, souhrnných indexů IN, ukazatele EVA.

Main task of my Master's thesis is to figure out the value of business entity using well known methods of pricing of the company. I've choosed to specify the value of the Czech company Vodafone a.s., which is member of the Vodafone group. This valuation is prepared for the case that the company would be sold in January 2012 to the potentional investor. There are two ways of figuring out the weighted average costs of capital that are used in my thesis. There is also discussion about using the country risk premium when specifying the costs of capital using CAPM model. After macroeconomic analysis, field analysis, and financial analysis, there is made a financial plan. There are used discounted methods of valuing the company such as Free cash flow to the firm (DCF FCFF), Economic value added (DCF EVA) and also Accounting method.

No description available.

Sixteen figures, all lined up together, speaking quietly.

<p>This essay looks at the relation between identity, language and culture. The essay defines the three concepts and comes to the conclusion that these concepts are so closely related that they can not be described without each other. The theories used to define these concepts are culture studies, ethnolinguistics, translation studies and culture translation studies. The relation between identity, language and culture is viewed thru Eva Hoffman’s novel <em>Lost in Translation</em> which is Hoffman’s own story of moving from Poland to Canada as a child and how this shaped her identity. The essay focus on the complex process of how people living “in-between” cultures develop their identity.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet. En diagnos på ett barn, menar dessa, är detsamma som att stämpla denne för resten av livet</p><p>Uppsatsen har genomgående två spår, det medicinska/biologiska och det sociokulturella/ sociologiska och syftet är att se hur förespråkare för de olika perspektiven argumenterar för sina ståndpunkter. Utifrån detta vill vi också undersöka om, och i så fall hur, synen på lärande och arbetssättet skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv läraren har på DAMP och dess orsaker. Som ett komplement till detta har vi också valt att se hur debatten speglas i media. Anledningen till detta är att tidningarnas debattsidor är en av de största opinionsbildarna idag och många uppfattningar och åsikter formas genom det som tas in genom media.</p><p>En första slutsats är att det finns en stor och väldigt viktig skillnad i synen på lärande utifrån de båda synsätten. Det medicinska perspektivet utgår från att barnet har någon form av brist. Det sociokulturella perspektivet utgår istället från att varje individ är unik och att alla kan lära. Det medicinska perspektivet menar att situationen för ett barn med DAMP kan underlättas, men denne kan aldrig bli fri från sitt ”handikapp”. Det sociokulturella perspektivet menar att det är barnens sociala och kulturella omgivning som formar dem till vad de är. Arbetssättet för oss som lärare i arbetet med barn med DAMP blir utifrån detta väldigt annorlunda beroende på vilket synsätt som gäller. Utgår man från det medicinska perspektivet innebär detta att ansvaret för dessa barn till stor del skjuts över på specialpedagoger och stödpersonal. Eleverna särskiljs från gruppen och placeras i specialklasser och får individuell undervisning. Om det sociokulturella perspektivet anammas blir arbetssättet ett helt annat. Detta innebär då att alla elever skall få plats i samma klassrum och erbjudas undervisning utifrån sina förutsättningar. Den ordinarie läraren har allt ansvar och varje enskild lärare skall kunna hantera denna situation.</p><p>När det gäller mediedebatten innehåller inte den någon egentlig sakinformation. Debatten mellan i första hand Christofer Gillberg och Eva Kärfve hamnar mer på personangreppsnivå. Risken är då att läsarna bildar sin uppfattning utan att egentligen vara särskilt insatt i ämnet. Utifrån den typen av debatt vi har sett anser vi att den kan göra mer skada än nytta. Det riskerar att bli väldigt polariserat, antingen håller man på Gillberg eller också håller man på Kärfve, svart eller vitt.</p>

<p>Gränsland is a poetry collection by the poet Eva Sjödin. One distinct theme among others in Gränsland is repulsion and attraction, disgust and fascination in interaction. There is also a direction inwards and towards something. This essay is an attempt to analyse this theme. I will apply Julia Kristevas theory on abjection, a theory that explains these contradictory feelings and movements of the subject. The first part of the analysis is about how abjection is expressed through the ego in situations concerning eating, sickness and hunger and the colour red. The last part shows how the text itself expresses abjection, and becomes abject, through its explicitness and repetitive form.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ”att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning”. Tom Berggren som är medlem i svenska iskkapitalföreningen anser att ett av de största problemen som finns för att svenska IT-företag skall nå framgång, är bristen på kompetens och ambition.</p><p>Frågeställning:</p><p>Författaren har valt att definiera kompetens som utbildningsnivån för den enskilda styrelseledamoten. Yrkeserfarenhet som antalet år ledamoten har varit verksam i företagets styrelse. Engagemang definieras som antalet styrelser som den enskilda styrelseledamoten är verksam inom. Det skapade följande frågeställning:</p><p>Påverkar företagsstyrelsens kompetens, erfarenhet och engagemang svenska IT-företagets årliga resultat?</p><p>Syfte:</p><p>Uppsatsens syfte är att fastställa om det finns något samband mellan företagsstyrelsens sammansättning och nyckeltalet EVA i svenska IT-företag.</p><p>Metod:</p><p>En kvantitativ undersökning har genomförts med årsredovisningar som det huvudsakliga datamaterialet. Uppgifter om styrelseledamöterna samt underlag för beräkningarna av EVA-värden kommer ifrån respektive företags årsredovisning. En kvalitativ undersökning i form av en intervju har även ägt rum för diskussion av studiens resultat.</p><p>Slutsatser:</p><p>Styrelsen hos svenska IT-företag har en god kompetens, erfarenhet och är engagerade i sitt styrelsearbete. De är akademiskt utbildade och statistiskt sett har de en jämn fördelning mellan kandidat och magisterexamens. Det finns ett samband mellan styrelseledamöternas kompetens och företagets EVA-värde. Det finns däremot inget samband mellan nyckeltalet EVA och erfarenhet samt engagemang.</p> / <p>Background:</p><p>During the beginning of the twenty-first century a couple of company frauds scandals were revealed. Therefore investors started to put higher demands on corporate governance. In Sweden a group called the code-group produced the Swedish code for corporate guidelines. The purpose is, according to the code, “to improve the control of Swedish companies and to constitute best practice regarding corporate governance”. Tom Berggren who is a member of the Swedish risk capital association claims that one of the largest problem in Swedish IT-business to reach success, are the lack of competence and ambition.</p><p>The question:</p><p>The author has chosen to define competence as the level of education for the individual board member. The professional experience as the years that the member has been active in the board of the company. Engagement defines as the number of boards the individual board member has been active in. That has created the following question:</p><p>Does the board members of company’s competence, experience and engagement in Swedish IT-business effect yearly result of the business?</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of the essay is to investigate if there is any link between the composition of the board of the company and the key figure EVA, in Swedish IT-business.</p><p>Method:</p><p>A quantitative study has been done with implemented annual reports as the key input data. The information about the board members and the basic data for the calculation of the EVA-value has been extracted from the annual report of the respective company. A qualitative study in the form of an interview has been done to discuss the result of the study.</p><p>Conclusion:</p><p>The executive board members in the Swedish IT-business has good competence,experience and shows engagement in their work in the board. They are academically educated and if you compare statistically there in an equal division between candidateand master-degree. There is a connection between board members competence and the value of the companies EVA. However, there are no obvious connection between the key figure EVA and experience. There is no obvious connection between engagement an EVA either.</p>

No description available.

Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet. En diagnos på ett barn, menar dessa, är detsamma som att stämpla denne för resten av livet Uppsatsen har genomgående två spår, det medicinska/biologiska och det sociokulturella/ sociologiska och syftet är att se hur förespråkare för de olika perspektiven argumenterar för sina ståndpunkter. Utifrån detta vill vi också undersöka om, och i så fall hur, synen på lärande och arbetssättet skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv läraren har på DAMP och dess orsaker. Som ett komplement till detta har vi också valt att se hur debatten speglas i media. Anledningen till detta är att tidningarnas debattsidor är en av de största opinionsbildarna idag och många uppfattningar och åsikter formas genom det som tas in genom media. En första slutsats är att det finns en stor och väldigt viktig skillnad i synen på lärande utifrån de båda synsätten. Det medicinska perspektivet utgår från att barnet har någon form av brist. Det sociokulturella perspektivet utgår istället från att varje individ är unik och att alla kan lära. Det medicinska perspektivet menar att situationen för ett barn med DAMP kan underlättas, men denne kan aldrig bli fri från sitt ”handikapp”. Det sociokulturella perspektivet menar att det är barnens sociala och kulturella omgivning som formar dem till vad de är. Arbetssättet för oss som lärare i arbetet med barn med DAMP blir utifrån detta väldigt annorlunda beroende på vilket synsätt som gäller. Utgår man från det medicinska perspektivet innebär detta att ansvaret för dessa barn till stor del skjuts över på specialpedagoger och stödpersonal. Eleverna särskiljs från gruppen och placeras i specialklasser och får individuell undervisning. Om det sociokulturella perspektivet anammas blir arbetssättet ett helt annat. Detta innebär då att alla elever skall få plats i samma klassrum och erbjudas undervisning utifrån sina förutsättningar. Den ordinarie läraren har allt ansvar och varje enskild lärare skall kunna hantera denna situation. När det gäller mediedebatten innehåller inte den någon egentlig sakinformation. Debatten mellan i första hand Christofer Gillberg och Eva Kärfve hamnar mer på personangreppsnivå. Risken är då att läsarna bildar sin uppfattning utan att egentligen vara särskilt insatt i ämnet. Utifrån den typen av debatt vi har sett anser vi att den kan göra mer skada än nytta. Det riskerar att bli väldigt polariserat, antingen håller man på Gillberg eller också håller man på Kärfve, svart eller vitt.