Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att återköpa egna aktier. Då ettföretag tar beslutet att ett återköpsprogram ska inledas publiceras det för allmänheten.Tidigare studier har funnit att marknaden reagerar positivt på denna information. Enligtsvensk lag måste offentliggörandet innehålla information om motivet tillåterköpsprogrammet. Detta öppnar upp för en studie om hur olika motiv påverkarmarknadens reaktion när återköpsprogram annonseras. Syftet med studien är att undersökaom det förekommer en positiv avvikelseavkastning vid annonsering av återköpsprogram, ochom det finns skillnader i denna avvikelseavkastning beroende på det motiv som anges liggatill grund för återköpet. Undersökningen utförs genom en eventstudie, däravvikelseavkastning studeras under den period som återköpet annonseras. Resultat frånundersökningen visar att det förekommer en avvikelseavkastning på 1,39 procent då ettåterköpsprogram annonseras. Vidare visas att avvikelseavkastningen är beroende på vilketmotiv som anges och då olika motiv jämförs observeras en signifikant skillnad mellan vissaav dem.

Uppsatsens syfte är att studera värderingseffekten av aktievärdet vid godkännandet av ett nytt läkemedel från ”US Food and Drug Administration”. USA spenderar 17,4% av sin bruttonationalprodukt på hälsovård och en stor del av kostnaden för hälsovård är farmaceutisk försäljning. Uppsatsen undersöker amerikanska läkemedelsföretag som har fått ett läkemedel av typ 1 eller typ 5-klassifikationen godkänt under tidsperioden 2000–2017. Farmaceutiska företag får ett godkännande eller ett avslag och detta event kan påverka både positivt och negativt beroende på utfallet vilket uppsatsen mäter med hjälp av en eventstudie enligt marknadsmodellen.  Resultatet för studien visar en statistiskt signifikant positiv avvikelseavkastning för dag 0 för samtliga bolag tillsammans. Studien visar även en signifikant positiv kumulativ avvikelseavkastning för tre utav fyra eventfönster. / The purpose of the thesis is to study the valuation change when a new drug is approved by the US Food and Drug Administration and if there is any difference during the event period. When pharmaceutical companies receive an approval or a refusal this event may both impact the companies positively and negatively depending on the outcome. The results of this study show that there is a significant positive abnormal return for day 0 for all the companies together.

Denna studie undersöker aktierekommendationer publicerade av svenska journalister anställda på två av Sveriges största affärstidningar. Studien syftar till att undersöka huruvida dessa rekommendationer leder till en abnormal avkastning vid publiceringen, samt om den abnormala avkastningen sedan består eller faller tillbaka, för att kunna dra slutsatser kring relevansen av rekommendationen. För att undersöka detta har en eventstudie utförts där marknadsmodellen har använts för att beräkna den abnormala avkastningen. Resultaten visar på att aktierekommendationerna leder till en statistiskt signifikant reaktion på publiceringsdagen där det uppmättes en abnormal avkastning med ett genomsnitt på 1,66 %. Vidare så visade resultaten på att den abnormala avkastningen bestod, prisnivån höll sig kvar på den nya nivån de efterföljande 20 dagarna. Detta tyder på att det finns en relevans och ny information i aktierekommendationerna. Vid test att utesluta säljrekommendationer från urvalet erhölls liknande resultat. För att kunna dra mer generella slutsatser om den svenska marknaden skulle det behövas ett större urval av rekommendationer samt ha med fler faktorer såsom handelsvolym i framtida forskning.

Att börsintroduktioner i allmänhet genererar en överavkastning under den första handelsdagen men en underavkastning på lång sikt är två väldokumenterade marknadsanomalier. Syftet med studien är att undersöka huruvida Private Equity (PE) som ägarform påverkar börsintroduktioners prestation på såväl kort som lång sikt på den svenska aktiemarknaden. Genom en eventstudie tillämpas den marknadsjusterade avkastningsmodellen för att definiera abnormal avkastning. Studien undersöker 154 börsintroduktioner genomförda mellan 2005–2014, där 48 är PE-backade och 106 ej PE-backade. På kort sikt verkar studiens PE-backade börsintroduktioner generera en lägre överavkastning än de ej PE-backade, men resultatet är inte signifikant. På lång sikt verkar PE-backade börsintroduktioner generera en överavkastning och de ej PE-backade en underavkastning, men det är heller inte ett signifikant resultat. I likhet med tidigare forskning argumenterar vi bland annat för att studiens resultat ger indikationer på att PE-bolag fungerar som en kvalitetscertifiering och att PE-backade bolag kännetecknas av en hög skuldsättningsgrad vilket ökar investerares avkastningskrav.

Illegala handlingar som publika företag begår bevakas ofta av media. Dessa illegala handlingar kan leda till repressalier för företaget. Tidigare studier har undersökt hur illegala handlingar påverkar aktiepris och hittar ett negativt samband, men det finns begränsat med forskning gällande om olika illegala handlingar har olika inverkan på företags aktievärde. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i abnormal avkastning för publika företag på den svenska marknaden vid publiceringen av de illegala handlingarna, samt om olika illegala handlingar leder till olika marknadsreaktioner. Eventstudie samt differenstest genomförs för att undersöka detta. Studien utgår från ett urval på 213 publicerade illegala handlingar mellan 2007 till 2017. Studien finner stöd för att marknaden reagerar negativt vid publicering av illegala handlingar samt att olika illegala handlingar påverkar marknaden på olika sätt.

Företags oetiska handlingar får ständig uppmärksamhet i media. I och med ett ökat fokus på etik och CSR i vårt samhälle tycks även uppmärksammandet kring händelserna öka. Syftet med studien är att kartlägga vilken effekt offentliggörandet av oetiska handlingar begångna av företag på Stockholmsbörsen får på dess aktiekurs , samt huruvida effektskillnader kan förklaras utifrån grad av moralisk indignation och brottens karaktär . Detta har genomförts genom att studera 37 oberoende oetiska handlingar begångna under åren 2010 - 2016 med hjälp av en eventstudie. Studien finner ett genomsnittligt signifikant kursfall på -1,89% för företagens aktiekurser vid offentliggörandet i media. Dock kunde inga signifikanta effektskillnader observeras utifrån moralisk indignation eller brottens karaktär. Inte heller vilken kombination av dessa som får störst procentuell påverkan kan fastställas. Det signifikanta kursfallet leder till slutsatsen att investerarna väljer att sälja sina aktier vid offentliggöranden.

Denna studie undersöker hur ägarstruktur påverkar marknadsreaktionen vid insynshandelgenom att analysera 206 köpobservationer och 115 säljobservationer under 2019 för bolaglistade på Stockholmsbörsen. Vi skiljer mellan storägare som aktivt förväntas övervakaledningen i de bolag de investerar i (andra utomstående företag och privata investerare ellerfamiljer utan koppling till ledningen) och passiva storägare som inte förväntas övervakaledningen (institutionella investerare). Vi presenterar tre viktiga resultat. För det första lyckasvi bevisa att allt mer institutionellt ägande leder till en högre marknadsreaktion vid insynsköp.För det andra finner vi statistiskt signifikanta resultat som visar på att det förekommerabnormal avkastning vid insynshandel i bolag som domineras av både aktiva och passivaägare. För det tredje bekräftar vi tidigare studiers resultat som visar på attmarknadsreaktionen är större i mindre bolag.

När covid-19 pandemin bröt ut i Europa tidigt 2020 valde många svenska företag att dra tillbaka sina tidigare föreslagna utdelningar. Hur reagerade investerare på den svenskamarknaden på beskedet om att utdelningarna uteblev? Vi har utfört en eventstudie somundersöker den riskjusterade avkastningen för 31 svenska bolag listade på NASDAQ Stockholm som under våren 2020 återkallade sina tidigare föreslagna utdelningar. Vårtresultat konstaterar en statistisk signifikant genomsnittlig riskjusterad underavkastning isamband med beskedet. Vårt resultat indikerar även att reaktionen var mer negativ för debolag vars pressmeddelande blev offentligt innan regeringens meddelade att bolag som utförutdelningar inte är berättigade permitteringsstöd. Vidare finner vi att bolagens nivå avkassalikviditet har en statistisk signifikant negativ påverkan på den riskjusteradeavkastningen kring eventet.

Denna studie undersöker den initiala abnormala avkastningen som uppstår av positiva vinstvarningar på den svenska och finska marknaden mellan åren 2017-2020. Studien undersöker om företags arbete med CSR-relaterade frågor, mätt utifrån ett ESG-poäng, påverkar den abnormala avkastningen som uppstår vid en positiv vinstvarning. Studien tillämpar en eventstudie med 66 observationer för att studera den abnormala avkastningen runt dagen för publiceringen. En regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan den abnormala avkastningen och företagens ESG-poäng. Studien finner en signifikant initial abnormal avkastning vid en positiv vinstvarning. Studien finner däremot inte att ESG-poäng har en signifikant negativ effekt på den abnormala avkastningen vid positiva vinstvarningar. Studien kan därmed inte visa att företag som har en högre ESG-poäng och jobbar mer med CSR-relaterade frågor får en lägre abnormal avkastning när de publicerar en positiv vinstvarning.

Insynshandel kan beskrivas som en signaleringsmekanism till alla investerare på marknaden. Marknaden agerar på signaleringen genom att behålla, köpa eller sälja aktien där insynshandel nyligen skett. Investerarnas agerande kan leda till att prissättningen förändras vid publicering av insynshandel. Tidigare forskning visar på att insynspersoner är bättre informerade än marknaden och på så vis kan uppnå abnormal avkastning. Investerare kan på så vis även generera överavkastning genom att följa insynshandel i bolag. För att insynshandel ska ha ett signaleringsvärde till marknaden krävs att det finns en informationsasymmetri mellan insynsperson och marknaden. Ominformationsasymmetrin är hög bör insynshandel ge information som underlättar vid investeringsbeslut samt minska obalansen av tillgång på information. Denna studie undersöker insynshandel på Small Cap och om huruvida det finns ett positivt samband mellan storlek på insynstransaktioner och marknadens prissättning vid publicering av insynshandel. Vidare undersöks om transaktionstyp har betydelse för prissättningen. För att kunna identifiera marknadens prissättning har ett eventfönster på sju dagar skapats och utgår från dagen då en insynstransaktion blir publik. För att analysera studiens data har statistiska tester genomförts. Studiens resultat visar att det inte kan statistiskt säkerställas ett positivt samband mellan transaktionsstorlek och prisförändring, sett till hela eventfönstret på sju dagar. Vid vidare analys upptäcktes en diskrepans under dagen då insynstransaktioner publiceras. Vid publicering finns det ett signifikant samband mellan storlek på insynstransaktioner och prissättning. Även transaktionstyp har betydelse för prissättningen. Köptransaktioner genererar en högre avkastning än säljtransaktioner. Resultatet bidrar med att exemplifiera hur marknaden prissätter ny information i form av insynshandel omedelbart.