No description available.

The aim of the paper is (i) to analyze the role of third parties in the VAT collection and remittance, and in the compliance with the VAT legislation according to the OECD; and (ii) to identify and compare concrete measures implemented by different jurisdictions on this subject with a focus in invoicing service providers and online marketplaces. The study is divided into two main parts. In the first part, the author reviews the OECD’s literature on the role of third parties in the VAT collection and remittance, and in the compliance with the VAT legislation. In the second part, the author compares measures taken by some countries regarding the role of third parties in the VAT compliance chain with a focus on invoicing service providers and marketplaces. In the first part of the research, the author concludes that the role of third-parties in the VAT compliance is expanded in each of the OECD’s publications and suggests additional research on the role of payment processors in the VAT compliance chain. In the second part of the research, the author concludes that regulations and liabilities involving invoicing service providers differ considerably according to different jurisdictions and suggests the adoption of international standards to ensure VAT compliance in a worldwide scale. When it comes to marketplaces, the author concludes that there is a trend for the adoption of the deemed supply approach (as such or as a penalty), although there are discordant points about the grounds which marketplaces are held liable for the VAT due in underlying transactions.

No description available.

<p>Betyg 190604</p>

Denna kandidatuppsats i sociologi bygger på en kvalitativ studie som presenterar ett resultat från åtta intervjuer som genomförts med anställda på jourer inom organisationen Unizon.  Syftet är att belysa det arbete som kvinnojourer i Sverige gör för stödsökande människor, särskilt kvinnor, som drabbats av våld i en nära relation. Med frågeställningen ”Vilken betydelse har integrationsarbetet inom kvinnojourer i deras process att hjälpa våldsdrabbade kvinnor?”, har arbetet kring integration, maktförhållanden, genus och empowerment identifierats inom verksamheterna. De teoretiska utgångspunkterna har varit Göran Ahrnes organisationsteori, Askheims tolkning av begreppet empowerment, Yvonne Hirdmans definition av genus, Michel Foucaults teori angående makt samt Mia Liinason och Marta Cuestas beskrivning av patriarkatet. Uppsatsen berör även Thomas J. Scheffs teorier om sociala band, skam och stolthet.  Resultatet påvisar att jourernas integrationsarbete har en avgörande roll för hur väl de kan erhålla ett hållbart stöd för en våldsdrabbad kvinna. Kvinnojourer bidrar genom motiverande samtal, stödsamtal, skyddat boende samt aktiviteter för de stödsökande. Sociala nätverk byggs genom projekt och kvinnor får möjlighet att reducera skamkänslor med hjälp av samtal och aktiviteter. Jourerna hjälper kvinnor att skyddas från kontakt och möjlighet till sabotage från förövaren och ger dem en chans till att återuppbygga ett tryggt liv. Nyckelord: sociologi, våld i nära relationer, kvinnojour, empowerment, genus, integration

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Betyg 190604.</p>