181 |
Strukturer av ojämlikhet för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet : En kvalitativ intervjustudie som belyser hur individer med funktionsnedsättning upplever ojämlikheter i arbetetDahlberg, Hillevi, Nordlander, Natasha January 2019 (has links)
<p>Betyg 190604.</p>
|
182 |
Klagorätt vid beslut om demonstrationstillstånd / Right of appeal regarding decisions of demonstration permitsSjöberg, Amanda January 2019 (has links)
Att demonstrera är ett viktigt och värdefullt verktyg för att skapa opinion. En demonstration är inte bara enkel och billig att anordna, utan är dessutom ett effektivt och direkt sätt för människor att uttrycka sina åsikter på. Demonstrationer är inget nytt fenomen i Sverige, dock har debatten om vem som har rätt att demonstrera fått ett uppsving i både media och politiken under senare år. Bakgrunden till debatten är polisens beslut om att bevilja demonstrationstillstånd till högerextrema organisationer, såsom Nordiska motståndsrörelsen (NMR). När NMR har beviljats demonstrations-tillstånd av polisen har många velat överklaga polisens beslut. Polisens beslut om demonstrationstillstånd kan i regel överklagas till allmän förvaltningsdomstol. När ett tillståndsbeslut överklagas måste förvaltningsdomstolen utreda om den klagande har rätt att överklaga, dvs. om den klagande har s.k. klagorätt enligt 42 § FL. Den som först och främst har rätt att överklaga ett beslut om demonstrationstillstånd är den som varit part under handläggningen hos polisen, dvs. den som ansökt om demonstrationstillståndet. När effekterna av polisens tillståndsbeslut sträcker sig längre och utöver den som varit part under handläggningen hos polisen kan klagorättsfrågan vara svår att avgöra. Det har i rättstillämpningen vuxit fram två klagorättsgrunder som innebär att den som har ett visst intresse i saken har rätt att överklaga, trots att denne inte har partsställning. För att få rätt att överklaga krävs då att den klagande antingen företräder ett intresse som är erkänt av rättsordningen eller att den klagande på annat sätt anses ha ett beaktansvärt intresse av att få saken prövad. NMR:s demonstrationstillstånd väcker många intressanta frågor om kretsen av klagoberättigade vid polisens beslut om demonstrationstillstånd. Under de senaste åren har NMR:s demonstrationstillstånd överklagats av organisationer och religiösa församlingar som har upplevt NMR som hotfulla och menar att NMR:s demonstration hindrar utövandet av deras verksamheter. NMR:s demonstrationstillstånd har också överklagats av fastighetsägare och företag som bedriver kommersiell verksamhet i närheten av den tillståndsgivna demonstrationen. Även privatpersoner och politiska partier har i några fall överklagat polisens tillståndsbeslut till förvaltningsdomstolen.Det är utifrån förvaltningsdomstolarnas bedömningar om vilka som har rätt att överklaga NMR:s demonstrationstillstånd svårt att fastställa vilka klaganden som företräder sådana intressen som kan grunda klagorätt. Rätten att överklaga ett förvaltningsbeslut ger den klagande en möjlighet att få beslutet prövat på nytt och därmed få beslutet upphävt eller ändrat. Att kunna överklaga ett myndighetsbeslut är grundläggande för den enskildes rättskydd och är en viktig förutsättning för en rättssäker förvaltning.Det är också av stor vikt att reglerna om klagorätt är förutsebara och tydliga eftersom både domstolarna och enskilda har ett intresse av att veta vilka som har rätt att överklaga polisens tillståndsbeslut. Sammanfattningsvis kan sägas att klagorätten vid polisens demonstrationstillstånd är en högaktuell och intressant fråga och det finns nya fall från förvaltnings-domstolarna som visar på att klagorättsfrågan många gånger är långt ifrån klarlagd. Rätten att överklaga är en otroligt viktig rättssäkerhetsgaranti och mot bakgrund av detta finns det skäl att utreda rättsläget gällande klagorätten vid beslut om demonstrationstillstånd.
|
183 |
Lokalhyresgästens skadebegränsningsskyldighet : En kritisk studie av lokalhyresgästens skyldighet att begränsa sina skador vid obefogad uppsägningEjdesjö, Erik January 2019 (has links)
No description available.
|
184 |
Krisövningar- det man övar på blir man bra på : En fallstudie om hur Räddningstjänsten ser på lärdomar och erfarenheter genom krisövningarAjax, Emma, Yousif, Sandra January 2019 (has links)
<p>Betyg 190604</p>
|
185 |
Riskuppfattningar och reaktioner : En netnografisk studie av reaktioner och uppfattade risker uttryckta i sociala medier efter mottagandet av broschyren Om krisen eller kriget kommerAlsterlund Bjuhr, Kim, Hessel, Erik January 2019 (has links)
<p>Betyg 190604</p>
|
186 |
Preventiv arkitektonisk design : Det ska vara lätt att göra rätt – en studie i hur människor styrs till att undvika incidenter inom järnvägenCarlstén, Adam, Levin, Maria January 2019 (has links)
<p>Betyg 190604</p>
|
187 |
Har du en hjärna av guld? : En kritisk diskursanalys av anti-langningskampanjerMagnusson, Sanna, Mattsson, Rebecca January 2019 (has links)
<p>Betyg 190604</p>
|
188 |
Riskkommunikationens komplexitet : En kvalitativ studie med fokus på invånares riskuppfattning i relation till en kommuns arbete med kommunikationMauritzson, Filip, Sjökvist, Dan January 2019 (has links)
<p>Betyg 190604</p>
|
189 |
Säkerhetskultur - en kvalitativ studie av en leanbaserad produktionsmiljöThunström, Fred, Östman, Fredrik January 2019 (has links)
<p>Betyg 190604</p>
|
190 |
Är Sverige värt att försvara? : En studie av 18–29 åringars uppfattade försvarsvilja i relation till tillit.Davrin, Martin, Olsson, Jens January 2019 (has links)
<p>betyg 190604</p>
|
Page generated in 0.037 seconds