M.Sc. (Nursing), Faculty of Health Sciences, University of the Witwatersrand, 2009

Sammanfattning Titel: Patienters erfarenheter av kontakten med äldresköterskan i primärvården. Bakgrund: Andelen äldre människor i Sverige ökar eftersom vi lever längre. Med stigande ålder ökar mottagligheten för sjukdom. Både sjukdom och åldersförändringar kan ge funktionsnedsättningar men trots detta bor många äldre med hälso- och sjukvårdsbehov hemma utan inskrivning i den kommunala hemsjukvården. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av kontakten med äldresköterska inom primärvården. Metod: Studien utgår från en kvalitativ design med induktiv ansats. Fem patienter deltog enskilt i en semistrukturerad intervju. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: De intervjuade upplevde att samtalet är den viktigaste erfarenheten av kontakten med äldresköterskan. Patienterna upplever att kontakten ger dem stöd och minskad oro i vardagen. Deras trygghet ökar genom den kontinuitet och tillgänglighet som äldresköterskan erbjuder. Slutsats: Det arbete som äldresköterskan utför bör lyftas fram och tillåtas utvecklas eftersom antalet äldre med vård- och omsorgsbehov ökar. / Abstract Titel: Patients' experiences of contact with elder nurses in primary health care. Background: The proportion of elderly people in Sweden will increase due to longer life span. With age susceptibility to disease increases. Both disease- and agerelated changes can cause impairments even though many elderly people with health needs live at home, without enrollment in the municipal home care. Objective: The aim was to illuminate patients´experiences of contact with the elder nurse in primary health care. Method: The study uses a qualitative design with inductive approach. Five patients participated individually in a semi-structured interview. Data analysis was performed by qualitative manifest content analysis. Results: The interviewees felt that the conversation is the most important experience of contact with the nurseproviding elder care. Patients feel that the contact give them support and reduced anxiety in daily life. Their safety is enhanced by the continuity and availability provided by the elder nurse. Conclusion: The work that elder nurse perform should be emphasized and allowed to evolve as the number om elderly people with health and care needs increase.

Bakgrund: Partnerrelaterat våld är ett folkhälsoproblem och kvinnor är de som är mest utsatta. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld besöker sjukvården dubbelt så ofta jämfört med andra kvinnor. Sjukvårdspersonalen misslyckas ofta med att uppmärksamma och hjälpa kvinnorna. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga kvalitativa studier har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Tre kategorier och åtta underkategorier sammanställdes i resultatet. Resultat: Kvinnorna ville bli tillfrågade om partnerrelaterat våld av sjukvårdpersonalen. En del ansåg att det var svårt att avslöja våldet. Flera kvinnor uppgav att de inte fått den hjälp eller information de behövt. Kvinnorna som hade positiva erfarenheter belyste vikten av god information och ett empatiskt bemötande. Konklusion: Kvinnorna hade främst negativa erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonalen behöver få mer utbildning för att kunna ge en god vård. / Background: Intimate partner violence is a public health problem and women are more exposed. Women suffering from intimate partner violence are visiting the health care twice as much compared to other women. The health care workers often fails to identify and help the women. Aim: The aim of the study is to illuminate the experience of encounters with health care professionals for women exposed to intimate partner violence. Methods: Literature study with qualitative approach. Twelve scientific qualitative studies have been analyzed with content analysis. Three categories with eight subcategories were compiled into a result. Findings: The women wanted to be asked about intimate partner violence by health care professional. Many women found it difficult disclosing violence. Many women stated that they had not got the help or the information they needed.  Women who had positive experiences described the importance of relevant information and an emphatic approach. Conclusion: The women had mostly negative experiences of the encounters with the health care professionals. The health care professionals needs more education to be able to give a good health care.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) innebär stora diagnostiska och medicinska möjligheter, men ofta ett obehag för patienterna som kan bero på en rad olika anledningar. Patienternas upplevelser i samband med en magnetkameraundersökning är viktigt för att röntgensjuksköterskan ska få patienterna att känna en trygghet och kunna etablera kontakt.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvalitativa studier. Artiklarna kvalitetgranskades samt analyserades. Sökningar har genomförts i PubMed och CINAHL.  Resultat: Utifrån analysen formades tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna var: Att ligga i mr-kamera, att genomgå undersökningsproceduren samt känslor. Patienter upplever någon form av smärta och obehag i samband med MR-undersökningen. En del patienter upplever någon form av negativa känslor vid undersökningen, medan andra inte.  Konklusion: Kommunikation, trygghet och informationsanpassning är en viktig del för patienternas upplevelser i samband med en magnetkameraundersökning och möjligheten för att reducera dess negativa känslor som uppstår. / Background: Magnetic resonance imaging imply great diagnostical and medical opportunities, but entails often a discomfort for the patient, due to several different reasons. The patients’ experiences regarding the magnetic resonance imaging examination are important for the feeling of safeness and establish a contact with the x-ray nurse.  Aim: The literature study’s aim was to illustrate the experiences of patients regarding examination with magnetic resonance imaging.  Method: A literature study with results from eight qualitative studies. Articles that were reviewed with quality and were also analyzed. Searches have been carried out in PubMed and CINAHL.  Result: From the analysis, three categories were formed and also eight subcategories. The categories were: To lie in an MRI-scan, to undertake the examination procedure and also feelings. Patients experiences some kind of pain and discomfort during the MRI-scan. Some patients experience some negative feelings during the examination, whereas others do not experience that.  Conclusion: Communication, safeness and adaptation of the information are crucial parts for the experiences for the patients, regarding an examination within a magnetic resonance imaging, and the possibilities to reduce the negative feelings that occur during this kind of examination.  Keywords: