This thesis is part of a bigger project, ORTO - roughly translated to optimized resource efficient manufacturing of orthoses. During the manufacturing of orthopedic aids many different methods are used to manufacture individually adjusted products. Processes, methods and material may vary depending on what end product is going to be produced. The knowledge of how the manufacturing affects the employees long term is not complete from a health-oriented perspective. The purpose of this thesis is to map out the manufacturing processes for rigid and hinged molded ankle-foot orthoses made primarily from carbon fibre composite. This will then be used to identify the potential sources of exposure of hazardous materials that can lead to health issues. To answer the problem statements theory about process mapping has been gathered and observations in the shape of video recordings have been done at Borås Orthotics to map out the current situation, in addition to interviews. The purpose of the process mapping was also to identify potential sources of emission where exposure to hazardous materials was evident. Theory and research about these materials has been gathered about the potential health issues. The exposure times from the sources of emissions has been compiled from the video recordings, where it was deemed to be four possible sources, in the form of dry carbon fibre bands, casting with poly methyl methacrylate, sanding and gluing. The exposure times and the sources of emission has been analyzed and compared with theory and research to investigate if there was any possible health hazards. The discussion has most importantly been about how the manufacturing of hazardous materials can affect the employees in terms of health and how the exposure times can be reduced. The conclusion is that certain sources of emissions run a greater risk to affect the employees negatively and certain measures might be in order to in terms of changing how the work is performed. It might be worth some reconstruction to make the work place safer in addition to reviewing certain methods. In general the regulations are a good idea to abide by since they are intended to prevent exposure for employees that work materials such as carbon fibers. Other practical suggestions of how to reduce the exposure to hazardous materials are included. An example of this could be to install a mirror solution in the fume cupboard at the casting process or to look at the routines and the work methods applied at the sanding process. The regulations should also be compared to how the work is currently performed and applied according to the work environment regulations. / Examensarbetet är en del i ett större projekt, ORTO - Optimerad Resurseffektiv Tillverkning av Ortoser. Vid tillverkning av ortopedtekniska hjälpmedel används idag många olika metoder för att tillverka individanpassade produkter. Processer, metoder och material kan variera beroende på vilken slutprodukt det är som ska tillverkas. Det finns ingen fullständig kunskap om hur detta påverkar personalen som tillverkar hjälpmedlen och användare på lång sikt ur ett hälsomässigt perspektiv. Syftet med arbetet var att kartlägga tillverkningsprocesserna för ledade och oledade gjutna ankel-fot-ortoser som är gjorda framförallt av kolfiberkompositmaterial, för att identifiera exponeringen av farliga material och ämnen som kan leda till eventuella hälsoproblem. För att besvara frågeställningarna har teori om processkartläggning samlats in och observationer i form av videoinspelningar och intervjuer har utförts på Borås Ortopedteknik för att kartlägga nuläget. Processkartläggningen syfte var också att identifiera potentiella emissionskällor där exponering för farligt material förekom. Teori och forskning om dessa material har samlats in om dess potentiella hälsopåverkan. Exponeringstiderna vid emissionskällorna har sammanställts genom videoinspelningarna, där det i nuläget bedömdes finnas fyra stycken emissionskällor i form av torra kolfiberband, gjutning med polymetylmetakrylat, slipning och limning. Exponeringstiderna och emissionskällorna har analyserats och jämförts med teori och forskning för att granska om det var någon hälsorisk. Diskussionen har framförallt handlat om hur bearbetningen av farliga material kan komma att påverka personalen som tillverkar hjälpmedlen hälsomässigt och hur exponeringstiderna kan reduceras. Slutsatsen är att vissa emissionskällor löper större risk att påverka personalen negativt och åtgärder i form av nya arbetssätt och metoder eller ombyggnationer kan vara av värde att analysera vidare. Även förebyggande åtgärder som att följa föreskrifter skulle vara aktuellt för att minska exponeringen av farliga material. Praktiska förslag ges på vad som skulle kunna förändras. Exempel på detta kan vara att installera en spegellösning i dragskåpet vid gjutningen eller att se över rutiner och arbetssätt vid slipningen och att följa föreskrifterna från arbetsmiljöverket.

Sammanfattning Att veta hur man kan påverka och attrahera kunderna med hjälp av exponeringar kan vara av stor betydelse för butikerna och butikscheferna. Med allt större konkurrens i alla branscher blir kampen om varje enskild kund allt mer påtaglig. Därmed uppstår behovet för butikerna att få veta på vilket sätt de kan kommunicera med sina kunder för att få den respons från kunderna som man eftersträvar alltså att få till ett köp. Med hjälp av butikskommunikation så kan butikerna uppnå flera syften. Dessa är bland annat att skaffa nya kunder, öka de inköp de befintliga kunderna gör m.m. Av den anledningen har fokus för denna uppsats legat på att undersöka hur klädbutiken använder sig av specialexponering som en del av kommunikationen butiken har med sina kunder samt huruvida kunderna påverkas och attraheras av specialexponeringar i butiken. För insamling av empiri till uppsatsen har en intervju med en dekoratör som jobbar i en större klädkedja använts. En intervju med en fokusgrupp där personerna var mellan 19-49 år gamla samt av blandat kön har också genomförts för att kunna titta på bland annat effekten av specialexponeringar på kunderna. Det som uppsatsen tyder på är att specialexponeringar används aktivt av butiken i sitt försök att kommunicera med kunder med hjälp av sitt sortiment. Att veta vad det är som attraherar och påverkar kunder däremot är svårare att påvisa eftersom det finns så många olika faktorer som t.ex. kön, ålder m.m. som kan påverka ifall en person uppfattar en viss specialexponering som attraktiv och inspirerande eller inte. De personer som intervjuades i fokusgruppintervjun påverkades av reklam i media samt av rekommendationer från familj och vänner när de ville fatta beslut om vilken butik de vill handla i. Däremot så går det inte att visa med hjälp av denna undersökning huruvida detta att specialexponeringar blir uppmärksammade leder till ett köp eller inte. En vidare undersökning skulle behövas för att med större säkerhet kunna påvisa effekten av specialexponeringen samt för att försöka avgöra vilka är de faktorer hos kunderna som avgör om exponeringen uppfattas som attraktiv och inspirerande. / Abstract To know how you can affect and attract the customers with the help of exposure can be of great meaning for the stores and store managers. With a constantly growing competition in all businesses, the struggle of every single customer gets more evident. So the need appears for the stores to know in which way they can communicate with their customers to get the response that they strive after which is to create a purchase with the help of store communication. The stores can reach several purposes with its communication towards customers.  Amongst these is to get new customers, to increase the purchases of the already existing customers etc. Because of these reasons the focus in this essay has been to examine how the stores use special exposure as a part of the communication the store has with the customers and also whether the customers are affected and attracted by special exposure in stores. To gather empirical data for the essay an interview with a decorator that works in a bigger clothes chain has been used. An interview with a focus group where the people were between 19-49 years old both females and males has also been used to be able to among other things look at the effect of special exposure on the customers. The essay shows that special exposure is actively used by the store in their try to communicate with the customers with the help of their assortment. To know what it is that attracts and affects the customers is however more difficult to demonstrate because there are so many different elements like for an example gender, age etc. that can effect if one person regards a certain special exposure as attractive and inspiring or not. The people that were interviewed in the focus group were affected by commercial in the media and also recommendations from family and friends when they wanted to make the decision for which store they want to shop at. However you cannot show by the help of this examination if special exposure being observed is leading to purchasing or not. A further examination would be necessary to with a greater assurance be able to demonstrate the results of special exposure plus to try to resolve what the elements are that determines for the customer if the exposure is perceived as attractive and inspiring.

Stora butikskedjor använder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning på forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas på ett tilltalande och effektivt sätt för att skapa uppmärksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och användandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatägda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgår från frågeställningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster från teori? De gemensamma nämnarna för författarna till litteraturen handlar om färg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primära egenskaper. Dessa teorier lägger fokus på att skapa en välstrukturerad och genomtänkt skyltexponering för att bidra till butikens lönsamhet på bästa sätt. Efter att ha sammanställt intervjumaterial utifrån vetenskaplig och relevant litteratur genomfördes intervjuer med utvalda respondenter, fyra stycken till antal, som ställde upp på frivillig basis. Resultatet visar att det finns många skillnader mellan teori och praktik hos de mindre butikerna. De mindre butikerna går efter eget smak och tycke och hämtar sin inspiration från andra källor än den angivna litteraturen. Med detta menas att det finns en viss medvetenhet angående betydelsen av ett antal av de riktlinjer som teorin tar upp gällande exempelvis färg och ljus. Kunskapen om att skylten ska förmedla ett tydligt budskap finns och efterföljs men dock inte efter de teoretiska modellerna om att skapa ett känslomässigt band från tidigare erfarenheter kopplat till konsumenterna samt en målmedveten planering för uppbyggnad av skyltfönstret. Förutom skillnaderna mellan teori och praktik syftar även rapporten till att ta reda på vad som kännetecknar mindre butikers utformning av skyltfönster jämfört med butikskedjorna. Frågor om hur stor kunskap och medvetenhet som finns angående skyltfönstrets betydelse hos butiken är även relevant information och tas upp i rapporten. / Large retail chains use visual merchandising to create their windows displays. They based their studies on research and conceptual literature that establish the rules and guidelines for how a storefront should be designed in an attractive and effective way to attract attention and convey the store's image. This report examines the importance and use of this type of literature and theories of the smaller privately owned stores. The guidelines for this report are based on the question: In what way is the design of the windows display regarding smaller stores different from the theory? The repeating pattern of the authors of the literature is about color, light, clustering, minds, and shop window primary attributes. These theories are focusing on creating a well structured and well planned exposure for contributing to store profitability in the best way. From the scientific and relevant literature has the material to the interviews being created. The interviews were conducted with selected respondents for the subject, four in number, which participated on a voluntary basis. The result shows that there are many differences between theory and practice of the smaller stores. The smaller stores use their own taste and liking, and find their inspiration from sources other than the used literature. In addition to the differences between theory and practice is the report aiming to find the characteristics of smaller stores designing windows compared with retail chains. Knowledge and awareness is a relevant question regarding the staff and shopowner to the smaller stores, which this repport also is aiming to investigate.

Det blir allt viktigare för butiker att differentiera sig från sina konkurrenter för att locka kunder. Genom marknadsföring kommunicerar butiken med kunderna och kan påverka vilken bild och uppfattning de får av butiken. En viktig marknadsföringskanal som ofta blir bortglömd är butikens egna skyltfönster. Skyltfönstret står för det första intrycket kunden får och kan vara avgörande för vilka associationer som förknippas med butiken. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en klädbutik utformar sina skyltfönster med hjälp av olika knep och metoder. Rapporten fokuserar på hur exponeringen och butikens syfte med skyltningen uppfattas av konsumenterna. I undersökningarna genomfördes en intervju med en dekoratör för att få kvalitativ fakta om dennes arbete och tankar kring utformningen av butikens skyltfönster. Fotografier togs på skyltfönstren för att senare användas vid en fokusgruppsintervju där objektiva respondenter fick diskutera sina intryck och uppfattningar om skyltfönstrets exponering och syfte. Detta för att senare kunna jämföra de båda resultaten och fastställa om butikens syfte med skyltningen nådde ut till kunden. Undersökningen visade att det var svårt för butiken att förmedla det budskap de hade avsett och att få kunden att uppfatta det på samma sätt. Dekoratören lade ner mycket tid på att exponera kläder på ett lockande sätt samt förmedla ett visst tema med hjälp av olika färger, perceptionsknep, belysning och rekvisita. Det visade sig att kunderna tolkade budskapet på andra sätt och fick därmed ett annat intryck och känsla än vad butiken önskade.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen använder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgränsa oss gick vi främst in på användandet av ABC-ytor, butikslayout och färgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vår studie på modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stämmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fångar kunders uppmärksamhet i butik. Vi beskriver även vilka olika layouter en butik kan använda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder. Detta länkas sedan samman med vår undersökning vilket ger svar på vår frågeställning. Vår undersökning utgörs av en deltagande observation i tre av Lindex butiker i centrala Göteborg, där vi undersökte hur kunderna betedde sig i butikerna. Vi observerade hur de bemötte de olika butiksytorna och om de följde något specifikt kundvarv. Vi observerade även vilka färger butikerna hade valt att använda sig av i sin visuella butikskommunikation. Genom vår undersökning kom vi fram till att det är viktigt att butiken använder sig av olika stimuli för att väcka kundens intresse. Detta kan man till exempel göra genom att arbeta fram en tilltalande butiksatmosfär där butikens färger och ljussättning har en betydande roll. Vi kom även fram till att det är viktigt för butiken att arbeta med ett styrt kundvarv för att kunderna ska besöka alla ytor i butiken. Utöver ett organiserat kundvarv är det också viktigt att butiken aktivt arbetar med sin exponering på sina A-, B- och C-ytor. Detta för att kunden skall vilja stanna kvar i butiken och vilja utforska alla butikens ytor. / Program: Butikschef, textil och mode

Idag tar kunden de flesta beslut angående ett köp i butiken. Därför ska butikens interna kommunikation vara ett hjälpmedel för kunden att hitta vad den söker. Kommunikationen ska vara en mekanisk säljare, som komplement till personalen.Avsikten med arbetet är att svara på vilka betydelsefulla delar som ingår i butikens interna kommunikation och hur de kan skapa positiva attityder och köpbeteenden. Genom att analysera, undersöka och observera har vi kommit fram till vår slutsats. I Borås centrum har vi utfört en enkätundersökning. Huvudfrågorna svarade på vad kunden anser påverka mest vid ett köp och hur de vill att en säljare ska uppträda mot dem i butiken. Resultatet av enkäten har vi redovisat i stapel- och cirkeldiagram under avsnittet ”empiri och analys”. Enkäten vi utförde visade att sortimentet är bland det viktigaste vid ett köp för kunden.För att undersöka hur de betydelsefulla delarna i den interna kommunikationen används i verkliga butiker valde vi att utföra observationer i fyra butiker i Borås centrum, observationen delade vi upp i två delar. Den första omfattade exponeringen i butiken, klädernas exponering och skyltdockorna för att se hur butiken kommunicera med sina kunder genom sortimentet. För att få en tydlig bild av butikens helhetskoncept observerade vi även skyltar, musiken, ljuset och framkomligheten. Observationen visade att man till största del väljer att hänga kläderna i front- eller garderobshäng samt att dessa är placerade cirka en till två meter över golvetDen andra delen av observationen undersökte vi hur många kunder som stannade vid frontbordet. Observation visade, precis som litteraturen, att människan påverkas av färger.Slutligen har vi kommit fram till att kläderna ska exponeras så att kunden uppmärksammar dem samtidigt som de själva ska inspireras till att kombinera olika plagg. / Program: Butikschef, textil och mode

För att stå ut på marknaden och från sina konkurrenter är det viktigt att veta hur det går att arbeta med att presentera och uppmärksamma kunden på sitt sortiment. Vid exponering av sina varor är det bra att tänka på hur butiken på ett effektivt sätt kan arbeta med sortimentet och ytorna i butiken, designfaktorer samt olika exponeringstekniker. Med en visuellt attraktiv butikskommunikation kan sortimentet sälja sig själv utan personalens hjälp och rådfrågning, detta kan göras utifrån visual merchandising som är ett samlingsbegrepp för butikens säljfrämjande åtgärder. Rapporten har till syfte att ta reda på hur exponering med fokus på ytorna, designfaktorer samt exponeringstekniker kan användas för att få kunden uppmärksammad på sitt sortiment. Undersökningen har genomförts med kvalitativ undersökning genom en individuell intervju med en person som arbetar som dekoratör samt två observationer där alla butikerna ingår i klädesbranschen. Det har även genomförts 15 intervjuer med konsumenter om vad de uppmärksammade i en av dekoratörens butiker. Dekoratören arbetar inom ett kedjeföretag och de observerade butikerna tillhör dels ett kedjeföretag och dels en enskild butik. Detta för att få nyttiga kunskaper och djupare förståelse om det praktiska arbetet från en dekoratör samt se hur två butiker med olika storlek arbetar i den synliga miljön med exponering utifrån observation, samt att se vad som uppmärksammar konsumenterna. Resultatet av undersökningen har visat att exponering är någonting som butikerna arbetar aktivt med, men delvis på olika sätt och det är svårt att se en exakt "mall" för vad som är rätt tillvägagångsätt. Störst likheter var det mellan de två kedjebutikerna som tydligt visade en röd tråd av den visuella och "tysta" varuvisningen. Likheter som fanns mellan alla butikerna var att samtliga hade vit och svart som basfärger, använde sig av specialexponeringar, de hade ett podium samt använde sig av ett skyltfönster. Resultatet från intervjuerna med konsumenter visade att många konsumenter redan bestämt sig för ett besök i butiken innan de är utanför butiken. Skyltfönstret var dock en yta som alla utom en uppmärksammade, men det var endast för en tredjedel som det var den avgörande faktorn för besöket. Många uppmärksammade först podiet vid entrén som är en av a-platserna när de klivit in i butiken. Inspirationen och eventuella köp var från olika blickfång i butiken som avviker från övriga inredningen. De skyltar som uppmärksammades främst var de som var perceptuellt attraktiva, det var dock ingen som hade kommunicerat med personalen utöver eventuellt köp i kassan. / To stand out on the market and from the competitors it’s important to know how to work effective by presenting and alert the customer on the range. When working with exposure it’s good to think about how the store in a good way can use the range, area, design factors and exposure techniques. The range can sell itself if the store has a visually attractive merchandising. The report is intended to determine how exposure in store can make costumers aware of the range when working with the area, design factors and exposure techniques. The study is a qualitative study with an individual interview and two observations. The interview is with a visual merchandiser and the observations are with a large store and a small store. All units belong to the clothing industry. It has also been 15 interviews with costumers about what they noticed in the visual merchandiser’s store. The visual merchandiser work in a chain business and the observed stores belong to both a chain business and a single store. This is to get useful knowledge and deeper understanding of the practical work of a decorator and see how the two stores of various sizes work in the visible environment and to see what the costumers get aware of. The results show that exposure is something all the stores work with effective and it’s hard to see only one right way. The most similarity was between the two chains, which clearly showed a red thread of the visual and "silent" communication. Similarities of all the stores were that they had white and black as base colors, used special exposure, they had a podium and used a shopwindow. The results of interviews with consumers revealed that many consumers have already decided to visit the store before they are outside the store. The shopwindow was an area that all but one noticed, but it was only a third part that said that it was the determining factor to the visit. Many noticed the podium first at the entrance which is one of the a-sites. The inspiration and possible purchases were from different eye-catcher in the store, that different from other interior elements. The signs that the costumers noticed was mainly those who are perceptually attractive, there was no one who had communicated with the staff beyond any purchase at pay desk.

Det är till fördel för butiker att känna till de bästa sätten för att locka in konsumenter till just deras butik. Idag är det en hård konkurrens mellan detaljister och därför är det viktigt att sticka ut och synas på bästa sätt genom sin exponering. Det är centralt att inspirera med sina produkter då merförsäljning och impulsköp kan ökas genom en intresseväckande interiör del samtidigt som produkterna då också kan sälja sig själva. För att lyckas med detta gäller det att ha en bra butiksatmosfär som är attraktiv för konsumenterna. Rapporten berör hur man genom sin exponering kan göra kunden uppmärksam på sortimentet genom butikens olika delar. Undersökningen har därför gjorts utifrån två klädesbutiker för att se om det skiljer sig åt. För att få en djupare förståelse inom ämnet och bli mer insatta i hur de två butikerna jobbar med detta så har vi gjort kvalitativa undersökningar i form av butiksintervjuer samt en observation i vardera butik. För att även se hur konsumenter uppfattar exponeringarna så har sedan en fokusgruppsintervju genomförts. Resultatet av undersökningarna har visat att båda butikerna jobbar aktivt med sin exponering. Genom att placera matchande varor bredvid varandra slipper konsumenterna leta igenom hela butiken för att få ihop en outfit, samtidigt som det också leder till merförsäljning. Butikerna anser att varorna skall placeras tillgängligt och enkelt, för att kunderna lättare ska kunna hitta och se varorna. De intervjuade detaljisterna ställer också de bästsäljande varorna på de heta ytorna, dvs. där kunderna rör sig som mest. Eftersom det i sin tur gynnar försäljningen. Exponering är betydelsefullt då fokusgruppen anser att konsumenter inte alltid orkar leta aktivt efter varor. Det är då är bra med speciella exponeringar som gör konsumenterna extra uppmärksamma på sortimentet. Respondenterna lägger bättre märke till varor som får tilldelat stötte yta och även produkter som hänger enskilt. Dockor som är frontade väcker stort intresse och även affischer kan skapa en önskan hos kunder att vilja ha plagget som är på bilden. Att ha det städat i butiken och inte allt för rörigt är också viktigt då konsumenterna lättare kan uppmärksamma sortimentet.

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor. Vi har gått på djupet i hur viktigt det är att exponera sina varor på rätt sätt och hur särskilda exponeringar kan påverka försäljningen av en vara. Vi har gjort en observationsstudie i sex modebutiker för att se hur butikerna jobbar med sitt ekologiska sortiment idag. Vid tidpunkten för observationen var det endast en butik som jobbade aktivt med att marknadsföra sitt ekologiska sortiment med skyltar i butiken. Övriga butiker använda sig i stor utsträckning av hangtags eller annan information i plaggen. Detta resultat jämfördes sedan med konsumenternas kommentarer från vår marknadsundersökning där väldigt få av de tillfrågade handlar ekologiska kläder. Det var också få som visste om att butikerna de själva handlar andra kläder tillhandahåller ekologiska kläder. Det är svårt för en konsument att upptäcka ett behov och skapa ett ”vill ha”-begär om möjligheten att tillfredsställa behovet inte syns. Det finns redan en hel del forskning kring ämnena exponering och butikskommunikation. Denna forskning har varit en utgångspunkt för oss då den går att tillämpa på vilket plagg som helst. I köpprocessen ser vi att kunden börjar processen med att identifiera behovet som ska tillfredsställas, för att sedan söka efter alternativ och göra en utvärdering av alternativ. Först när ett plagg har klarat sig igenom dessa tre steg sker ett köp av varan. Konsumenten gör även en utvärdering av köpet vid konsumtion. Slutsatserna vi kan dra utifrån våra undersökningar är att butikerna idag inte kommunicerar ut sitt ekologiska sortiment på ett tydligt sätt till konsumenterna. Konsumenterna lider därför av informations- och kunskapsbrist både när det gäller sortimentet i sin helhet och de miljömärkningar som finns. Troligtvis finns det därför en möjlighet för butiker att öka sin försäljning genom att exponera dessa varor, och att på så sätt göra konsumenterna medvetna om att dessa kläder existerar. / Program: Butikschef, textil och mode