<p>Projektgruppen har genom ett samarbete med Plåtslageriernas Riksförbund identifierat de ergonomiska behov som finns inom takbranschen. Många takarbetare har förslitningsskador på grund av den dåliga arbetsställning de utsätts för varje dag. Detta är främst det oundvikliga knäståendet som krävs för att över huvudtaget nå de objekt som ska bearbetas.</p><p>Projektgruppen har därför tagit fram en helt ny typ av hjälpmedel som inte bara erbjuder en bättre arbetsmiljö utan även förenklar arbetet och spar tid. Projektgruppen upptäckte även att tidsbesparingen var av yttersta vikt för att en takarbetare ska vilja använda en ergonomiprodukt.</p><p>Resultatet av projektet är Expresser ES, en produkt som främjar ett längre aktivt arbetsliv för takarbetare. Projektgruppen har under sitt examensarbete på Utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad utvecklat något takbranschen länge behövt. Man är både stolt och nöjd över att ha lyckats ta projektet så långt som man gjort under en så kort tid.</p> / <p>The project group has together with Plåtslageriernas Riksförbund identified the need of ergonomical products in the roofing business. Many roofers have repetitive strain injuries due to the bad working posture they face in their everyday work. It is first and foremost the inevitable kneeling which is required to be able to reach the objects that is going to be processed.</p><p>That is why the project group has developed a new type of aid that not only offers a better working environment but also makes the work easier and saves time. The project group also discovered that the time saving is of great importance if the roofers are going to use an ergonomical product at all.</p><p>The result of this project is Expresser ES, a product that promotes a longer active working life for roofers. The project group has during their bachelor´s thesis at Utvecklingsingenjörsprogrammet at Högskolan i Halmstad developed something that the roofing business has been in need of for a long time. One is both proud and content with the extent of the project compared with the short time span it has been carried out within.</p>

Projektgruppen har genom ett samarbete med Plåtslageriernas Riksförbund identifierat de ergonomiska behov som finns inom takbranschen. Många takarbetare har förslitningsskador på grund av den dåliga arbetsställning de utsätts för varje dag. Detta är främst det oundvikliga knäståendet som krävs för att över huvudtaget nå de objekt som ska bearbetas. Projektgruppen har därför tagit fram en helt ny typ av hjälpmedel som inte bara erbjuder en bättre arbetsmiljö utan även förenklar arbetet och spar tid. Projektgruppen upptäckte även att tidsbesparingen var av yttersta vikt för att en takarbetare ska vilja använda en ergonomiprodukt. Resultatet av projektet är Expresser ES, en produkt som främjar ett längre aktivt arbetsliv för takarbetare. Projektgruppen har under sitt examensarbete på Utvecklingsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad utvecklat något takbranschen länge behövt. Man är både stolt och nöjd över att ha lyckats ta projektet så långt som man gjort under en så kort tid. / The project group has together with Plåtslageriernas Riksförbund identified the need of ergonomical products in the roofing business. Many roofers have repetitive strain injuries due to the bad working posture they face in their everyday work. It is first and foremost the inevitable kneeling which is required to be able to reach the objects that is going to be processed. That is why the project group has developed a new type of aid that not only offers a better working environment but also makes the work easier and saves time. The project group also discovered that the time saving is of great importance if the roofers are going to use an ergonomical product at all. The result of this project is Expresser ES, a product that promotes a longer active working life for roofers. The project group has during their bachelor´s thesis at Utvecklingsingenjörsprogrammet at Högskolan i Halmstad developed something that the roofing business has been in need of for a long time. One is both proud and content with the extent of the project compared with the short time span it has been carried out within.

Titel: ”Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?”   Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård   Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013   Antal ord i uppsatsen: 16 785   Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten. Krönikörer, debattörer och ledarskribenter vaknade till liv och recenserade det domslut många tyckte var felaktigt. Politiker engagerade sig, folk skrev på protestlistor och det var nakenprotester utanför Svea Hovrätt. Det här fallet har alltså berört många i Sverige. Hur skildrade Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, händelsen? Tog de någons parti? Vem var offer och vem var egentligen gärningsman? Tenstafallet väckte många frågor och ligger till grund för den här fallstudien. Brottsjournalistik upptar en stor del av kvällstidningarna, samtidigt som forskning om medier och brott är knapphändig utifrån ett genusperspektiv. Att studera hur media skriver om brott, inte minst om våldtäkter, är viktigt då människans verklighetsuppfattning i allt högre grad formas av massmedier. Syftet med den här studien var att undersöka hur offret/flickan och gärningsmännen/pojkarna framställdes i Tenstafallet i Aftonbladet och Expressen, samt om gestaltningarna stämmer överens med de myter som finns i forskningen kring gärningsmän och offer.   Metod och material: Fallstudien baserades på en kvalitativ textanalys där samtliga texter i de båda tidningarna om våldtäkten – nyhetsartiklar, ledare, debattartiklar, kolumner och krönikor – analyserades.   Huvudresultat: Resultaten av denna studie visar att varken offret eller gärningsmännen beskrevs särskilt ingående, samt att rapportering om våldtäkter förändrats. Offret får ingen skuld i det inträffade och gärningsmännens skuld pendlar från att vara framstående i början av fallet till att vara mindre i slutet. De frias dock aldrig helt av media trots att de friats av hovrätten. I slutet av medierapporteringen är det hovrätten och hela samhället som är skurken. Hovrätten, som har gjort en felaktig bedömning och inte ställer sig på flickans sida, och samhället som har dåliga lagar och inte förmår hjälpa pojkar som kan göra sådana här saker. Att kritiskt granska och lyfta fram varför hovrätten har gjort den här bedömningen görs inte i många artiklar.   Nyckelord: Journalistik, våldtäkt, offer, gärningsman, Aftonbladet, Expressen, genus, brott, kvällstidning, kriminologi.