Introduktion: Sepsis är en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsätter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbättra sepsisvården. Följsamheten har dock visat sig vara låg. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vård för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom att SSC:s riktlinjer har potential att sänka mortaliteten markant, men att bristfällig följsamhet i användandet av dessa råder. Med hjälp av olika verktyg kunde sepsis upptäckas och behandlas tidigare, vilket var en viktig faktor i arbetet med sepsis. Kunskapsnivån hos hälso- och sjukvårdspersonal vad gäller sepsis, dess symtom, behandling och definitioner var otillräcklig. Diskussion: Vårdsituationen för patienter med sepsis var bristfällig. SSC:s riktlinjer med tillhörande verktyg visades kunna hjälpa personalen att minska mortaliteten. Implementeringen av dessa var dock otillräcklig. Tidig vård var mycket viktigt, men det kan vara svårt att upptäcka sepsis i dess tidigaste skeden varför högre kunskapsnivåer hos personalen erfordrades. Slutsats: Både vårdsituationen och hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om sepsis var till synes bristfällig, men det finns verktyg och riktlinjer som kan förbättra vården. Vårdpersonal bör bli bättre på att implementera dessa verktyg och riktlinjer.

Bakgrund: I genomsnitt drabbas 10,1% av alla patienter som vårdas på sjukhus av en vårdrelaterad infektion. Detta medför stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Den enskilt effektivaste metoden att förhindra smittspridning är att vårdpersonalen konsekvent följer de riktlinjer som finns för handdesinfektion. Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet av de gällande riktlinjer som finns för handdesinfektion i omvårdnadsarbetet på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det fanns brister i sjuksköterskans följsamhet till befintliga riktlinjer i handdesinfektion. Följsamheten främjades respektive motverkades av olika faktorer. Faktorer som motverkade följsamheten var; hög arbetsbelastning, brist på kunskap, arbetsklimat och negativa förebilder samt överskattad följsamhet. Faktorer som främjade följsamheten var; tillgänglighet, utbildning, riskmoment, omgivningens förväntningar samt belöningssystem. Diskussion: Att öka följsamheten i handdesinfektion av gällande riktlinjer kräver olika metoder eftersom icke följsamhet är ett komplext problem. Tillgängligheten av ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel visade sig vara den enskilt viktigaste faktorn för god följsamhet. Arbetsgivaren har en viktig uppgift att skapa förutsättningar så att god följsamhet kan uppnås. Chefens engagemang och goda förebilder på arbetsplatsen har betydelse för följsamheten. Att inneha kunskap som tillägnats genom utbildning gör att sjuksköterskan förstår konsekvenserna av sitt handlande och detta kan bidra till ökad följsamhet. Slutsats: Kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten kan vara till nytta för sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete. Studier med kvalitativ metod och studier med färre kombinerade interventioner kan bidra till fortsatt kunskapsutveckling.

Bakgrund God vårdhygien kan reducera antalet vårdrelaterade infektioner med en tredjedel och med dagens kunskaper går det med enkla medel att iaktta de förhållningsregler som är nödvändiga för att säkerställa en god vårdhygien. Ändå följs ofta inte hygienrutiner. Syfte Att belysa vilka faktorer som underlättar att vårdpersonal på vårdavdelningar på sjukhus följer basala hygienrutiner. Metod Studiens design är en deskriptiv litteraturstudie. Denna metod valdes för att utforska det aktuella kunskapsläget inom området. Metoden beskriver det nuvarande kunskapsläget inom ett område genom att granska, analysera och beskriva valda vetenskapliga studier. Resultat Analysen av data från studierna gav sju teman: ansvarskänsla, arbetsbelastning, attityder och beteende, kunskap och utbildningens inverkan, ledningens ansvar i hygienfrågan, återkoppling samt tillgänglighet. De viktigaste faktorerna är ”attityder och beteende” och ”ledningens ansvar i hygienfrågan”. Slutsats Ett tydligt ledarskap med motiverade chefer och en uppmuntrande miljö ger störst möjlighet till att påverka attityder och beteenden hos personalen. För att förbättra följsamheten till hygienrutiner behöver dock alla sju underliggande faktorer beaktas. Därigenom kan patienters lidande undvikas genom en minskning i antal vårdrelaterade infektioner (VRI) och vårddygn. / Background Good healthcare hygiene can reduce the number of healthcare associated infections by one-third and with current knowledge we can with simple means observe the precautions necessary to ensure good healthcare hygiene. Yet these hygiene rules are often not followed. Aim To elucidate the factors that facilitate for nursing staff in hospital wards in to follow basic hygiene procedures. Methods The study design is a descriptive literature study. This method was chosen to get an idea of the current state of knowledge in the field. The method describes the state of knowledge of a field by reviewing, analyzing and describing selected scientific studies. Results Analysis of data from the articles gave seven themes: sense of responsibility, workload, attitude and behaviour, knowledge and education, responsibilities with regard to hygiene, feedback and availability. The most important factors are “attitudes and behaviour” and “management’s responsibility considering the hygiene”. Conclusion A clear leadership with motivated managers and an encouraging environment gives the best opportunity to change the staffs' behaviour and attitudes. However, to improve compliance with hygiene routines all seven factors need to be considered. Thus patients suffering can be avoided through a reduction in health care associated infections and days of care.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Health-related infections (HRI) are the most frequent occurring care damages in inpatient care. HRI’s does not only impact the individual patient, but it also creates high costs and causes high levels of stress at the organization, as well as the community level. Nurses’ application of and compliance with evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines is the most effective way to prevent HRI. An examination of the various factors that contributes to the lack of compliance with the different guidelines are crucial in order to increase the theoretical and practical knowledge amongst nurses. This automatically leads to the performing of a safer patient care. Aim: The purpose of this literature study was to identify and describe the various factors that may impact the nurse's compliance with basic hygiene routines in the prevention of healthcare related infections and to describe the data collection methods in the academic literature. Method: A descriptive literature study with results from 12 scientific articles. The literature research was performed in the databases PubMed and Cinahl. The articles were also reviewed based on their data collection method. Main results: Several factors contributed to how the nurses followed evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines. The accessibility that nurses had to hygiene products was a primary cause. Lack of knowledge, time shortage, and high workload were additional causes as to why the basic hygiene routines were not properly performed. Contrary to this, good colleagues, good communication, and a safe workplace proved to be factors with a positive impact on preventive work. Surveys, observations and combined data collection methods were used in the included scientific articles. Conclusion: There are several factors that affect nurses compliance with guidelines regarding basic hygiene routines. By creating awareness among nurses regarding these factors, they are given the possibility of improving the preventive work against HRI.

Bakgrund Basala hygienrutiner inklusive handhygien är den mest fundamentala åtgärd för att förhindra smittspridning. WHO har tagit fram riktlinjer för sjukvårdspersonal när och hur handhygien ska utföras. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen förmikroorganismer inom sjukhus där främsta mellanled är sjukvårdspersonalens händer. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor brister i följsamhet till handhygien. Vårdrelaterade infektioner och multiresistenta mikroorganismer kan leda till lidande förindividen. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att lindra lidande och främja hälsa. Syfte Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskors följsamhet vad gäller handhygien inom sjukhus. Metod Studien genomfördes med designen icke-systematisk litteraturöversikt. Genom sökningar med specifika söktermer i databaserna CINAHL complete och PubMed identifierades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolakvalitetsgranskningsmall. Genom integrerad dataanalys sammanställdes resultatet i identifierade kategorier. Resultat De fyra identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individuella barriärer och motivationer, Barriärer och motivationer på avdelningen, Tillgänglighet av handhygienmaterial och När och vart sjuksköterskan arbetar samt försvårande tillfällen. Dessa huvudkategorier bestod av åtta subkategorier. Identifierade faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien var bland annat arbetsbelastning, stöd frånchefer, motivation att skydda patienten samt hudirritation, torrhet och skador på händerna. Slutsats Resultatet visade på både organisatoriska och individuella faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien. Litteraturöversiktens syfte besvarades genom fyra övergripande huvudkategorier i resultatet vilka alla påverkade sjuksköterskors följsamhet till handhygien. I somliga kategorier framkom barriärer vilket hade negativinverkan på följsamhet, och i andra kategorier motivationer som påverkade följsamheten positivt. Handhygien är grundläggande för sjuksköterskor och resultatet kan bidra tillförbättringsarbete på organisatorisk och individuell nivå. / Background Basic hygiene routines, including hand hygiene, is the most fundamental measure in transmission prevention. The WHO has developed guidelines for when and how healthcare workers should perform hand hygiene. The most common pathway of transmission in hospitals is indirect contact transmission, where healthcare professionals' hands are the foremost intermediaries. Previous research show nurses lack of compliance for handhygiene. Healthcare associated infections and multiresistant microorganisms can lead to suffering for the individual. Ease of suffering and promoting health is the nurse’s responsibility. Aim The aim was to describe what affects nurse's adherence to hand hygiene in hospital settings. Method The method for this study was non-systematic literature review. Through searches with specific keywords in the databases CINAHL complete and PubMed, 15 scientific articles were identified through inclusion- and exclusion criterions. The quality of identified articles was assessed with Sophiahemmet Högskolas quality review template. The result was compiled in identified categories through integrative data analysis. Results The results of this literature review were presented with four main categories: Individual barriers and motivations, Barriers and motivations on the ward, Availability of handhygiene materials lastly When and where the nurse works and aggravating situations. These main categories were based on eight subcategories. The identified factors that affected nurse’s compliance to hand hygiene included workload, support from manager, motivation to protect patients, skin irritation, dryness and sore hands. Conclusions The result showed that both organizational and individual factors affected nurses handhygiene compliance. The purpose of this literature review was answered through four categorizes, all affected nurses hand hygiene compliance. In some categories, barriers that effected the compliance negatively were found. In other categories motivations with positive impact were identified. Hand hygiene is fundamental for nurses and the result can contribute to improvement work on both an organisational and individual level.

Perifer venkateter är en vanlig medicinsk produkt som handhas av läkare eller sjuksköterskor. Rätt kunskap och tillvägagångssätt hos behandlande vårdpersonal kan minska risken för komplikationer, såsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid användning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation på förbandet. De visade däremot bristfällig kunskap avseende den basala handhygienen, injektionsporten, blodprovstagning samt inspektion av perifer venkateter. Resultatet tyder på att en tredjedel av sjuksköterskorna har bristfällig kunskap och därmed bristfälligt efterföljande av riktlinjer. / Peripheral catheterization is a common medical product, used by doctors or nurses. Right knowledge and approach could prevent complications such as thrombophlebitis. The aim of this study was to investigate nurses´ knowledge and guideline adherence in reference to peripheral catheterization. Method: a quantitative structure was used and 26 nurses participated in the survey. The results showed that the nurses had good knowledge on prevention of complication when using peripheral catheterization, the choice of placement and documentation on the dressing. However, the nurses showed inadequate knowledge regarding the basic hand hygiene, injection port, blood sampling and inspection of the peripheral catheterization. The result indicate that one third of the informants have insufficient knowledge and thereby inadequate guidelines adherence.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan på</p><p>smittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbeta</p><p>förebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggande</p><p>vården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådan</p><p>åtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökat</p><p>postoperativt lidande.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativ</p><p>förberedelse hos ortopedpatienter.</p><p>Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där alla</p><p>ortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifest</p><p>innehållsanalys av materialet.</p><p>Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är av</p><p>stor vikt. Trots faktorer som stress, personalbrist och hög arbetsbelastning kände personalen att de</p><p>ville vara noggrann i sitt arbete och göra det bästa för patienten, även genomföra en bra förberedelse</p><p>innan operation. Den största orsaken till att de frångick de skrivna rutinerna var att patienterna hade</p><p>ont, samt vid akuta situationer då det var svårt att planera sitt arbete.</p><p>Diskussion: Trots att personalen visste om förberedelsens betydelse för frekvensen av SSI och att de</p><p>tyckte att riktlinjerna inte förändrats på många år, valde de medvetet att vissa gånger frångå de rutiner</p><p>som finns och de tog inget eget ansvar för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning.</p> / <p>Abstract</p><p>Background: Long has one been aware about the importance of good hygiene and its effect on</p><p>infection control. The most effective way to decrease surgical site infections (SSI) is to work</p><p>preventive and to have a good hygiene. The frequency of SSI increases and as a part of the preventive</p><p>care the hygienic preoperative preparation is included. To not have knowledge and aids to carrying out</p><p>such a measure correct is a big deficiency and can lead to patients being hit of SSI and with that</p><p>increased postoperative suffering</p><p>Aim: The study's aim was to describe the care personnel's view on the importance of hygiene</p><p>preoperative preparation at orthopaedic patients.</p><p>Method: The study was implemented on a county hospital in the north central part of Sweden during</p><p>the spring of 2008, where all orthopaedic departments on the hospital participated. A qualitative</p><p>interview method was used with a manifest content analysis of the material.</p><p>Results: All personnel as been included in the study were unanimous that hygienic preoperative</p><p>preparation was of big importance. Despite factors like stress, lack of personnel and high workload,</p><p>they wanted to be accurate in their work and do what’s best for the patient. That also implemented a</p><p>good preparation before operation. The major reason to not follow the guidelines where that the</p><p>patients was in acute pain, and in emergency situations when it were impossible to plan its work.</p><p>Discussion: Despite the knowledge about the importance of preparation for the frequency of SSI and</p><p>they thought that the guideline not been changed on many years, they sometimes deliberately chose</p><p>not to follow the guideline. The nurses took no responsibility in order to keep updated around new</p><p>research.</p>

Abstrakt Bakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan på smittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbeta förebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggande vården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådan åtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökat postoperativt lidande. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativ förberedelse hos ortopedpatienter. Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där alla ortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifest innehållsanalys av materialet. Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är av stor vikt. Trots faktorer som stress, personalbrist och hög arbetsbelastning kände personalen att de ville vara noggrann i sitt arbete och göra det bästa för patienten, även genomföra en bra förberedelse innan operation. Den största orsaken till att de frångick de skrivna rutinerna var att patienterna hade ont, samt vid akuta situationer då det var svårt att planera sitt arbete. Diskussion: Trots att personalen visste om förberedelsens betydelse för frekvensen av SSI och att de tyckte att riktlinjerna inte förändrats på många år, valde de medvetet att vissa gånger frångå de rutiner som finns och de tog inget eget ansvar för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning. / Abstract Background: Long has one been aware about the importance of good hygiene and its effect on infection control. The most effective way to decrease surgical site infections (SSI) is to work preventive and to have a good hygiene. The frequency of SSI increases and as a part of the preventive care the hygienic preoperative preparation is included. To not have knowledge and aids to carrying out such a measure correct is a big deficiency and can lead to patients being hit of SSI and with that increased postoperative suffering Aim: The study's aim was to describe the care personnel's view on the importance of hygiene preoperative preparation at orthopaedic patients. Method: The study was implemented on a county hospital in the north central part of Sweden during the spring of 2008, where all orthopaedic departments on the hospital participated. A qualitative interview method was used with a manifest content analysis of the material. Results: All personnel as been included in the study were unanimous that hygienic preoperative preparation was of big importance. Despite factors like stress, lack of personnel and high workload, they wanted to be accurate in their work and do what’s best for the patient. That also implemented a good preparation before operation. The major reason to not follow the guidelines where that the patients was in acute pain, and in emergency situations when it were impossible to plan its work. Discussion: Despite the knowledge about the importance of preparation for the frequency of SSI and they thought that the guideline not been changed on many years, they sometimes deliberately chose not to follow the guideline. The nurses took no responsibility in order to keep updated around new research.