Syftet med denna studie är att undersöka tonårsföräldrars tankar kring att deras minderåriga barn vill dricka alkohol. Detta undersöks genom observation av ett internetbaserat diskussionsforum som är riktat till i första hand föräldrar. Resultatet av studien visar att det inte finns några givna svar på hur man hanterar alkoholfrågan som förälder, vilket kanske tyder på att det finns en stor osäkerhet. Bland föräldrar återkommer också frågan om hur man ska hantera situationen när deras tonårsbarn fyller arton år. Studien tar även upp en del olika uppfostringsmetoder. / The purpose of this study is to examine parernts´ thoughts when their minor children want to consume alcohol.These questions are examined through the observation of an internet based discussion forum mainly intended for parents. The result of the study shows that there are no straight answers on how to manage alcohol related questions as a parent, which maybe indicate a great insecurity among the parents. A constantly recurring question among parents is how to act when their teenage children turn eighteen. This study also handles some different child raising methods.

Förväntningar inför föräldrarollen och i vilken utsträckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till föräldraskapet och den nyblivna förälders hälsa. Studiens fokus var oväntade upplevelser i föräldrarollen och hur dessa står i relation till tankar och förväntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fått sitt första barn för mellan fem månader och två år sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra. Upplevelsen av föräldrarollen kan utifrån studien anses vara kopplad till hur väl deltagarna upplever att de kunde tillgodose barnets behov. Resultatet är trovärdigt utifrån att deltagarna med egna ord kunnat beskriva sin upplevelse av fenomenet, dock har inga generaliseringar gjorts. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera likheter och skillnader i förväntningar inför första och andra barnet.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar hanterar och upplever sin vardag då de har barn med diagnosen autism, samt vilket stöd och hjälp barnet och föräldrarna fått. I denna studie har fem intervjuer gjorts med föräldrar som målgrupp. Dessa föräldrar berättar om sina upplevelser av hur deras vardag och familjesituation påverkas och vilket stöd de har fått till följd av barnets funktionsnedsättning. Samtliga intervjupersoner beskriver att barn och ungdomspsykiatrin varit en viktig del vid barnets utredning och därefter har barn- och ungdomshabiliteringen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade tagit över stödet. Till hjälp för att analysera empirin har olika teorier och begrepp använts såsom Cullbergskristeori, coping och Goffmans begrepp om stigma. Resultatet visar att det är stressfullt att ha barn med autism då föräldrarna hela tiden styrs av struktur och planering och att de använder olika strategier för att hantera vardagen. Även okunskap och att förståelsen saknas från omgivningen vilket stressar föräldrarna ännu mera. Det framkommer även att skolan är en stressfaktor då föräldrarna oroar sig över pedagogernas bemötande och de stöd som behöver utformas för att barnet ska kunna få en bra framtid / The purpose of this study has been to highlight how parents deal with and experience their everyday lives when they have children diagnosed with autism; and what support and help the child and the parents got. In the study we have be doing five interviews with the parents as the target group. Those parents tells about their experiences how the everyday life and their family situation is impacted and what kind of support they got because of their child’s disabilities. All of the interviewed parents describes that the Child and Youth Psychiatry has been an important part of the investigation. Thereafter has the ‘Child and Youth Habilitation’ and the ‘Law about support and service to certain disabled’ continued to give support. To analyse the study help has been taken from different theories and concepts, such as the ‘Cullberg crisis theory, coping and Goffmans concepts about stigma. The result shows that it is stressful to have children with autism, because the parents are all the time controlled by structure and planning and that they use different strategies to manage their everyday lives. Ignorance and lack of understanding from the environment is an additional factor of stress for the parents. It is also shown that the school is a stress factor itself due to that the parents need to worry about the educators treatment of their children; and the support that needs to be designed to give the child a good future.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka egenskaper och beskrivningar som ingår i konstruktionen av en missbrukande förälder i fyra nordiska filmer. De studerade filmerna är Trädgårdsgatan (2017), Mig äger ingen (2013), Submarino (2010) och Svinalängorna (2010). Syftet med studien är även att undersöka hur framställningen av familjemedlemmars reaktioner på missbruket i filmerna bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder narrativ metod. Två centrala teoretiska begrepp som används är normalitet och avvikelse för att analysera hur förälderns föräldraskap konstrueras som antingen normalt eller avvikande. Eftersom narrativ metod används analyseras filmerna som berättelser, mer specifikt berättelser om familjer. I studien har vi funnit att den missbrukande föräldern konstrueras genom önskvärda respektive avvikande egenskaper. I analysen har vi utifrån nyckelscener och nyckelcitat synliggjort de fem mest utmärkande egenskaperna som föräldern tillskrivits genom filmernas berättelser. Dessa är att vara socialt utsatt, ansvarslös, kontrollös, medveten (kring det som avviker) och känslomässigt nära till sitt barn. Egenskaperna har sorterats efter fem teman och under dessa har vi analyserat varje tillskriven egenskap och hur de bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern i de studerade filmerna. Sammantaget visar vår studie att det är en viss stereotypisk bild av en förälder som förmedlas, men även en komplex sådan. Vår förhoppning med studien är att skapa medvetenhet kring hur film kan framställa, producera och reproducera vissa stereotypa bilder eller föreställningar för ett fenomen, som i detta fall är ett föräldraskap i missbruk.