Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att förberedelser är av stor vikt inför akuta situationer. Fyra teman framkom vilka belyste betydelsen av att uppleva akuta situationer ett flertal gånger, betydelsen av att samarbeta i team vid akuta situationer, betydelsen av att känna trygghet med tekniska moment i akuta situationer och betydelsen av god kännedom om personliga egenskaper vid akuta situationer. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ses det som angeläget att lägga in mer om förberedelser inför akuta situationer i utbildningen till sjuksköterska.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturell teori tolka vilken interaktion och vilka läroprocesser som framträder i den förberedda miljön under ett montessoriarbetspass. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på två olika montessoriförskolor under tre montessoriarbetspass. Utifrån resultatet diskuteras pedagogens roll, interaktionen mellan barnen samt materialets betydelse för barns läroprocesser. De slutsatser som framkom i studien är att miljön och materialet har en stor betydelse för barns läroprocess. Även pedagogen har en viktig roll för barnens lärande. Pedagogens uppgift är b.la. att introducera materialet samt stödja barnen i deras arbete och strävan mot självständighet. Även interaktionen med andra barn är betydelsefullt för barnens kunskapsutveckling. Denna interaktion är dock inte så tydlig i observationerna eller i montessoripedagogiken i sig, utan kunde identifieras genom den analys vi genomförde med hjälp av sociokulturell teori. I analysen framkom att barnens sociala samspel pågick på ett mer ”indirekt” plan och att barnen endast genom sin blotta närvaro påverkar varandra.

<p>Uppsatsen är ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemområdet är: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen är inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrån studiens problemområde och syfte. Studiens syfte är: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplägg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid två montessoriskolor. För att lyfta empirin ur olika synvinklar har valts följande metoder; associationsschema, observation, intervju samt dokumentstudier. De personliga informanterna är;två specialpedagoger och två montessorilärare vid varje skola. Bearbeting och analys av information har skett kontinuerligt under studiens process genom ett induktivt resonerande, och varje fall porträtteras för sig. Resultatet i studien tyder på att det är svårt att dra en strikt gräns mellan specialpedagogik och montessoripedagogik. Specialpedagogiska handlingar förenas med montessoripedagogiken genom; barnet i centrum, individualisering och en förberedd miljö. Ett relationellt perspektivval och ett inkluderande arbetssätt med barn i behov av särkilt stöd dominerar vid båda skolorna,undervisning och stoff anpassas till barnens skilda förutsättningar. Skolornas pedagogiska profilering som montessoriskola påverkar i första hand hur det specialpedagogiska stödet gestaltas, därutöver påverkar skillnader i skolornas organisation, samverkan mellan professionerna och pedagogernas grundutbildning. Utifrån studien tolkas att montessoripedagogiken innehar goda möjligheter för barn i behov av särskilt stöd, men pedagogerna har en viktig roll i att tillgodose barnets behov av stöd så att inte barnet hamnar i svårigheter på grund av de krav som det individuella arbetet ställer på barnet.</p><p>The essay is the examination essay in the course Praxis, Research and Development. The study is focused on special education in the Montessori school. The research is inspired by socialconstructive- and ethnografic theory in relation to the purpose and topic chosen in the study. The purpose of the study is to examine and point out how special education is shown in the Montessori school. The study is structured according to praxis research and is performed as a comparative case study in two Montessori schools. In order to highlight the empiric from different perspectives the following methods have been used.; association scheme, observation, interview and document studies. The personal informants are two special pedagogues and two Montessori teachers in each school. Work and analysis of the information given have been performed continuously trough the process of the study by inductive reasoning and each case is portraited separately. In the result of the study it is shown that it is difficult to draw a strict line between special education and Montessori pedagogy. Special pedagogical actions is united with the Montessori pedagogy by; the child in the center, individualisation and a prepaired study environment. A relationally perspective and an including work method with children in need of special education is dominating in both schools and education and content is adapted to the childrens individual chance of succeeding. The schools pedagogical profile as a Montessori school is firstly effected by how the special education is supported and divided, secondly the organisation, collaboration between professions and staff education. The result of the study can be interpreted as follows: The Montessori pedagogy has great possibilities for children in need of special education but the pedagogues within the organisation have an important role to play in order to prevent the child getting in to difficulties depending on the demands on ability to work individually.</p>

Uppsatsen är ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemområdet är: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen är inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrån studiens problemområde och syfte. Studiens syfte är: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplägg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid två montessoriskolor. För att lyfta empirin ur olika synvinklar har valts följande metoder; associationsschema, observation, intervju samt dokumentstudier. De personliga informanterna är;två specialpedagoger och två montessorilärare vid varje skola. Bearbeting och analys av information har skett kontinuerligt under studiens process genom ett induktivt resonerande, och varje fall porträtteras för sig. Resultatet i studien tyder på att det är svårt att dra en strikt gräns mellan specialpedagogik och montessoripedagogik. Specialpedagogiska handlingar förenas med montessoripedagogiken genom; barnet i centrum, individualisering och en förberedd miljö. Ett relationellt perspektivval och ett inkluderande arbetssätt med barn i behov av särkilt stöd dominerar vid båda skolorna,undervisning och stoff anpassas till barnens skilda förutsättningar. Skolornas pedagogiska profilering som montessoriskola påverkar i första hand hur det specialpedagogiska stödet gestaltas, därutöver påverkar skillnader i skolornas organisation, samverkan mellan professionerna och pedagogernas grundutbildning. Utifrån studien tolkas att montessoripedagogiken innehar goda möjligheter för barn i behov av särskilt stöd, men pedagogerna har en viktig roll i att tillgodose barnets behov av stöd så att inte barnet hamnar i svårigheter på grund av de krav som det individuella arbetet ställer på barnet. The essay is the examination essay in the course Praxis, Research and Development. The study is focused on special education in the Montessori school. The research is inspired by socialconstructive- and ethnografic theory in relation to the purpose and topic chosen in the study. The purpose of the study is to examine and point out how special education is shown in the Montessori school. The study is structured according to praxis research and is performed as a comparative case study in two Montessori schools. In order to highlight the empiric from different perspectives the following methods have been used.; association scheme, observation, interview and document studies. The personal informants are two special pedagogues and two Montessori teachers in each school. Work and analysis of the information given have been performed continuously trough the process of the study by inductive reasoning and each case is portraited separately. In the result of the study it is shown that it is difficult to draw a strict line between special education and Montessori pedagogy. Special pedagogical actions is united with the Montessori pedagogy by; the child in the center, individualisation and a prepaired study environment. A relationally perspective and an including work method with children in need of special education is dominating in both schools and education and content is adapted to the childrens individual chance of succeeding. The schools pedagogical profile as a Montessori school is firstly effected by how the special education is supported and divided, secondly the organisation, collaboration between professions and staff education. The result of the study can be interpreted as follows: The Montessori pedagogy has great possibilities for children in need of special education but the pedagogues within the organisation have an important role to play in order to prevent the child getting in to difficulties depending on the demands on ability to work individually.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en socionomstudent kan förbereda sig på ett arbetsliv som kräver mer praktisk övning än vad socionomutbildningen kan erbjuda och därmed känna mer kontroll över de praktiska delarna av arbetet. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts tillsammans med en abduktiv ansats. Sex enskilda intervjuer har genomförts med fyra yrkesverksamma handledare för socionomstudenter samt två yrkesverksamma chefer till socionomer. Resultatet har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och genomsyrats av de teoretiska perspektiven situerat lärande, ett lärande i samspel med andra människor, och praktiska kunskapens teori, hur kunskap blir en del av en människa. Resultatet visade att det inte är särskilt viktigt var studenten har haft sin praktik trots att olika kommuner har olika arbetssätt, utan det centrala för att vara förberedd inför arbetslivet handlar om mängden samtal studenten får träna på. Resultatet visade också att arbetsmängden samt svårighetsgraden på fallen under introduktionen för nyexaminerade socionomer, är för höga. Till sist visade resultatet att studenten kan förbereda sig på arbetslivet utöver socionomutbildningen genom att arbeta extra, antingen inom eller utanför socialt arbete. Studenten kan också reflektera över sina personliga egenskaper och färdigheter eftersom den behöver både ge och få stöd från arbetskollegor för att klara av arbetet.

Undersökningen behandlar huruvida elever känner att de var förberedda för matematikstudierna på gymnasiets naturvetenskapsprogram eller inte.  Undersökningen utförs genom en fokusgruppintervju och tematisk analys används för dataanalys.  Undersökningen visar att majoriteten av elevgruppen vid vilken undersökningen genomfördes kände sig förberedda rent kunskapsmässigt. Undervisningen bedrivs i huvudsak likartat på högstadiet och gymnasiet, en genomgång följt av problemlösning.  Det högre tempot i undervisningen var något man kanske hört talas om tidigare men man överraskades ändå, tempot upplevdes som markant högre. / The survey deals with whether stufents feel that they were prepared for the mathematics studies at upper secondary school's science program.  The survey is conducted through a focus group interview and thematic analysis is used for data analysis.  The survey shows that the majority of the students participating in the survey felt prepared in terms of mathematical knowledge. There was a great similarity in the way the teaching was performed, a presentation on the blackboard followed by individual problem solving.  The higher tempo was heard of but still, it was higher than expected.