<p>Abstrakt</p><p><strong>Bakgrund:</strong><em> </em>Drogmissbruk är ett utbrett globalt hälsoproblem som kan resultera i sjukdomar, olyckor och leda till dödsfall. Sjuksköterskors kunskap och attityder har stor betydelse för att identifiera och bemöta patienter med drogmissbruk. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att<strong><em> </em></strong>beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder, kunskaper och förhållningssätt till patienter med drogmissbruk. <strong>Metod:<em> </em></strong>Denna litteraturöversikt har bearbetats med vetenskapliga artiklar som grund. Sex kvalitativa, fyra kvantitativa och en artikel med mixad design har värderats och analyserats. <strong>Resultat:<em> </em></strong>Resultatet visade att sjuksköterskornas attityder gick att dela in i två grupper, negativa och positiva. Sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och utbildning som ett hinder till att ge adekvat vård. Sjuksköterskestudenter ansåg att utbildning gällande droger var otillräcklig och de hade svårt att relatera till missbrukare. Specialister och sjuksköterskor med lång arbetslivserfarenhet upplevde mer positiva attityder och kände sig mer självsäkra att identifiera samt vårda dessa patienter. <strong>Diskussion</strong>: Genom att bli tryggare i sin yrkesroll kan detta leda till bättre vård. Kunskap och vilja att utvecklas är nyckeln till positiva attityder och förmåga att hantera patienter med missbruk<strong>. Slutsats: </strong>Det fanns ett behov av utbildning på arbetsplatser och sjuksköterskeutbildningar för att öka kunskap om drogmissbruk.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingår åtta undersökningsdeltagare, varav två deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering är ett komplext sammansvetsat område som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna själva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom även att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrågasättande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansågs vara avgörande områden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering. Studiens resultat stämmer i stora delar överens med tidigare forskning. Inom området minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering avsaknas en bredd i tidigare forskning. Detta har lett till en önskan om ytterligare studier inom detta område.

Abstrakt Bakgrund: Drogmissbruk är ett utbrett globalt hälsoproblem som kan resultera i sjukdomar, olyckor och leda till dödsfall. Sjuksköterskors kunskap och attityder har stor betydelse för att identifiera och bemöta patienter med drogmissbruk. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder, kunskaper och förhållningssätt till patienter med drogmissbruk. Metod: Denna litteraturöversikt har bearbetats med vetenskapliga artiklar som grund. Sex kvalitativa, fyra kvantitativa och en artikel med mixad design har värderats och analyserats. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas attityder gick att dela in i två grupper, negativa och positiva. Sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och utbildning som ett hinder till att ge adekvat vård. Sjuksköterskestudenter ansåg att utbildning gällande droger var otillräcklig och de hade svårt att relatera till missbrukare. Specialister och sjuksköterskor med lång arbetslivserfarenhet upplevde mer positiva attityder och kände sig mer självsäkra att identifiera samt vårda dessa patienter. Diskussion: Genom att bli tryggare i sin yrkesroll kan detta leda till bättre vård. Kunskap och vilja att utvecklas är nyckeln till positiva attityder och förmåga att hantera patienter med missbruk. Slutsats: Det fanns ett behov av utbildning på arbetsplatser och sjuksköterskeutbildningar för att öka kunskap om drogmissbruk.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion. Alla kvinnor i studien hade även mött fördomar i vuxen ålder. Att berätta om sin religionstillhörighet innebar för kvinnorna att de mötte frågor, diskussioner, skepsism och i vissa fall avståndstagande och uteslutning ur gruppen. Bland annat vidare forskning kring barns och ungdomars upplevelser av utanförskap kan vara ett intressant ämne för vidare studier.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.  Resultat: det framkom två tydliga skillnader i attityder vilka var positiva och negativa till patienter med övervikt och fetma som dominerades av negativitet. Slutsats: för att dessa patienter ska få en så god omvårdnad så möjligt skulle utbildning och handledning i bemötande och attityder vara en bra början. Mer forskning behövs på området för att kunna kartlägga vad den eventuella utbildningen bör fokuseras på.

Aktuell forskning inom social kognition tyder på att såväl fördomar som diskriminering kan befinna sig på implicit, det vill säga omedveten och automatisk nivå (Greenwald &amp; Banaji,1995). Om lärare har implicita fördomar gentemot invandrarelever finns det därför risk för att de omedvetet diskriminerar dessa. Med anledning av detta undersöktes med hjälp av Implicit Association Test (Greenwald et al., 1998) 52 lärarstudenters implicita attityder gentemot invandrarelever. Dessutom undersöktes lärarstudenters explicita attityder gentemot samma grupp. Resultaten visade att en stor majoritet (79 %) av lärarstudenterna hade negativa attityder gentemot invandrarelever på implicit nivå, medan endast en dryg tredjedel uttryckte detta explicit. Det fanns dessutom ingen statistisk signifikant korrelation mellan de explicita och implicita måtten. Även om denna diskrepans kan bero på att deltagarna ville dölja sina negativa attityder gentemot invandrarelever, finns det anledning att tro att många lärarstudenter har implicita attityder som de inte är fullt medvetna om och som kan ligga till grund för omedveten diskriminering av invandrarelever.

Denna studie är en analys av Geronimos självbiografi samt annan litteratur rörande honom och apacheindianerna. Syftet är att undersöka apacheindianens självbild och klargöra eventuell påverkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare undersöks hur dåtidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna för att förstå båda parters handlande. Dessutom granskas hur andra författare har valt att presentera Geronimo och apacherna i jämförelse med hur han framställt sig själv. Detta leder även analysen vidare till om dessa författare påvisade eventuella tendenser i sin uppfattning av Geronimo och apacherna. Diskussionen rörde eventuell subjektivitet i frågan hur Geronimo och apacheindianerna behandlades av amerikanerna såväl som mexikanerna. Metoden är heurmeneutisk i analysen av Geronimos självbiografi. Forskningsläget utgår mycket från Angie Debo’s bok Geronimo: The man, his time, his place, men all litteratur diskuteras även utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv genom Ludvig Igras teorier kring hur människan hanterar traumatiska situationer. Detta är ett sätt att försöka förstå Geronimos handlande utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Analysen visade att Geronimo aldrig identifierade sig som amerikan, även om han respekterade deras kultur och lagar. Mot slutet konverterade han till kristendomen vilket visar att han integrerats i det amerikanska samhället. Dåtidens nybyggare ansåg indianerna som primitiva vildar och som ett hot mot utvecklingen av det nya landet. Dock försvarade många av författarna indianernas beteende i krigen och pekade mot att de utsatts för folkmord. En del författare visade sig vara tendensiösa, dock på olika sätt. En del skrev med underliggande fördomsfullhet mot indianerna, trots att de försvarade dem. Medan en del visade bitterhet mot amerikanernas handlingar mot indianernas befolkning.

Forskningen om barns syn på psykisk ohälsa är knapp och bristen på skalor gör det svårt att generalisera resultat. Därför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-åringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa och i sådana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på svenska 11-åringar från två olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohälsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka även om de också visade empati särskilt då de kände någon med psykisk sjukdom. Det talades väldigt lite om psykiska sjukdomar i både skolan och hemmet, även i de fall då familjemedlemmar hade psykiska sjukdomar. Slutsatsen dras att fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa finns även hos barn och försök till att förhindra detta bör rikta in sig på att sprida kunskap, öppet kommunicera om psykiska sjukdomar i skolan och vården bör uppmuntra till kommunikation i hemmet då barn diagnostiseras med psykiska sjukdomar.

<p>Aktuell forskning inom social kognition tyder på att såväl fördomar som diskriminering kan befinna sig på implicit, det vill säga omedveten och automatisk nivå (Greenwald & Banaji,1995). Om lärare har implicita fördomar gentemot invandrarelever finns det därför risk för att de omedvetet diskriminerar dessa. Med anledning av detta undersöktes med hjälp av Implicit Association Test (Greenwald et al., 1998) 52 lärarstudenters implicita attityder gentemot invandrarelever. Dessutom undersöktes lärarstudenters explicita attityder gentemot samma grupp.</p><p>Resultaten visade att en stor majoritet (79 %) av lärarstudenterna hade negativa attityder gentemot invandrarelever på implicit nivå, medan endast en dryg tredjedel uttryckte detta explicit. Det fanns dessutom ingen statistisk signifikant korrelation mellan de explicita och implicita måtten. Även om denna diskrepans kan bero på att deltagarna ville dölja sina negativa attityder gentemot invandrarelever, finns det anledning att tro att många lärarstudenter har implicita attityder som de inte är fullt medvetna om och som kan ligga till grund för omedveten diskriminering av invandrarelever.</p>

SLUTSATS: För  att  nå  min  egen,  djupaste,  svarta  spegel  hade  jag  behövt  ”möta  mitt  eget  mörker”, som Soran Ismail beskriver det i Absolut Svensk… Gjorde jag det? Njae… Jag hade gärna utforskat mina fördomsfulla sidor mer, för att se var jag själv står på  skalan  mellan  Tes och  Antites.  Soran  gjorde i avsnitt 1 ett vetenskapligt  fördomstest, där reaktioner registrerades för att ta reda på fördomar en ”inte vet om att den har”. Någon liknande miljö eller metod (vetenskaplig, existentiell eller psykoanalytisk)  möttes  jag  inte  av  under  kursen  där  jag  kunde  ta  mitt  fördomsprojekt  så  mycket  längre,  däremot  synliggjordes  en  undangömd identitet  hos  mig  själv  som  jag  har  haft  fördomar  kring,  baserat  på  ett  internaliserat  förtryck.  I  min  vilsenhet  kunde  jag  orientera  mig  mot  att  börja utforska detta ämne parallellt i samband med självreflektionen.   Jag  vill  alltså hävda  att  desorientering,  att  gå  vilse,  är  startpunkten  för  självreflektion.  Och  att  självreflektion  i  samband  med  kommunikation  och kunskap är det som krävs för att krossa fördomar. Konst bör därför sträva efter att inleda en process av självreflektion, för att det betraktande  subjektet  ska  kunna  spegla  sig  i  sin  egen  svartaste  spegel  – där  fördomen existerar inom en. / Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion