Abstrakt Titel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhet Författare: Josefin Ahrenius och Annika Selerud Handledare: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Kurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hp Frågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna? Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation. Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats. Primärdata har samlats in med hjälp av intervjuer gjorda med personer inom företag som verkar i en kreativ bransch. Slutsats: Vår studie har visat att kreativa företag generellt har en kultur som innefattar mjuka värden. Det behövs en tydlig ledare som kan sätta ramar och styra mot mål, då det visats att målet för de som arbetar inom ett kreativt företag generellt inte är att maximera vinst, utan att skapa ett arbete de blir erkända för. Denna studie har också visat att kreatörer behöver hänsyn och en ledare som bejakar deras individualitet. En ledarstil som passar i kreativa företag är management by Walking around. Vår studie visar också på att de mest kreativa företagen inte bör bli för stora.

No description available.

Många företagare som driver mindre företag ser redovisningen som något komplicerat som tar tid från företagets egentliga syfte. I och med att lagen kräver att en redovisning genomförs väljer därför många småföretagare att köpa redovisningstjänster, det vill säga de outsourcar redovisningen till redovisningskonsulter. Sedan 2010 har revisionsplikten avskaffats för de allra minsta företagen vilket har medfört att marknaden står inför en förändring där redovisningskonsulterna får ta mer ansvar än tidigare. För redovisningskonsulterna innebär det att arbetsuppgifterna utökas och att nya kunder kan tillkomma. För att möta denna förändring är det av intresse för redovisningskonsulterna att få  insikt om hur småföretagare  resonerar när de bestämmer sig för att köpa redovisningstjänster och hur denna köpbeslutsprocess går till  för att möta småföretagarnas behov. Fram till idag har forskningen fokuserat på konsumenter och större företag vid framtagandet av modeller över köpbeslutsprocessen. I denna studie ligger fokus på köpbeslutsprocessen för mindre företag vid köp av redovisningstjänster för att skapa en mer specifik förståelse för denna kategori av företag.  Studien ämnar besvara problemformuleringen ”Hur ser köpbeslutsprocessen ut för små företag som väljer att outsourca redovisningsaktiviteter?” utifrån befintliga teorier som berör köpbeslutsprocessen och outsourcing samt utifrån insamlad empiri.  Syftet med studien är att ta reda på hur de olika stegen i köpbeslutsprocessen för små företag ser ut samt  hur  företagarna  resonerar när  de  bestämmer sig för att outsourca redovisningen genom att köpa redovisningstjänster. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer med småföretagare. Valet av att utgå ifrån en kvalitativ metod grundar sig i att vi inte ville  begränsa respondenterna i deras resonemang kring köpbeslutsprocesen eftersom denna studie ämnar bidra med kunskap om en sedan tidigare outforskad aspekt av köpbeslutsprocessen.   Slutsatser gällande köpbeslutsprocessen för små företag vid köp av redovisningstjänster har dragits med hjälp av analysen av den insamlade empirin och de för studien relevanta teorierna som berör köpbeslutsprocessen och outsourcing.  Studien indikerar att köpbeslutsprocessen för små företag har likheter med tidigare processer som tagits fram för både konsumenter och större företag men även att den skiljer sig från dessa i viss mån. Till stor del kan köpbeslutsprocessen för små företag ses som en blandning av processerna för konsumenter och större företag men flest likheter har den med köpbeslutsprocessen för konsumenter, som är av en enklare karaktär och bygger mer på känsla.  Studien bidrar  med en insikt i hur småföretagare  resonerar vid köp av redovisningstjänster och resulterar i en framtagen modell över köpbeslutsprocessen när dessa köp genomförs.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi inom ekonomistyrning.             Ekonomihögskolan Linneuniversitetet Vårterminen 2012.   Författare:                 Claes Lindberg Handledare:               Jan Alpenberg Titel:                           Ekonomistyrning i småföretag                        Syfte:                          Syftet med denna studie är: Att bidra till ökad förståelse för användningen av ekonomistyrsystemen i ett tillverkande småföretag i Israel och jämföra med dito i Sverige. Att beskriva användandet av ekonomistyrsystemen samt analysera olikheter och likheter emellan dem.                                                                                                  Metod:                        Jag har i den här undersökningen valt att göra en fallstudie med två företag, ett israeliskt och ett svenskt. Den metod som jag använt definierar jag som en fallstudieteknik med en kvalitativ metod som enligt Yins dimensioner faller under multipel fallstudie med ett holistiskt tillvägagångssätt. Själva analysen har utförts med hjälp av ”contingency theory”.   Slutsats:                      I studien har framkommit att det är stor skillnad i hur de två företagen har använt sina ekonomistyrsystem. Det är stor skillnad i hur man ser på ekonomistyrsystemen och vilket mervärde de tillför organisationen. Det svenska företaget har ett ekonomistyrningssystem som är väldigt traditionellt uppbyggt och där det anses viktigt för att leda företaget på effektivt sätt. Dessa skillnader har troligtvis uppkommit både på grund av skillnader i omgivningen men också av skillnader i företagens affärsidé, koncept och också pga. skillnader i VD/ägares personlighet. Vi kan dock konstatera att båda dessa företag har verkat under längre tid med god lönsamhet trots sina olika sätt att använda de traditionella ekonomistyrsystemen. / Abstract Title                            Management Control Systems in Small Businesses Author                        Claes Lindberg Supervisor                  Jan Alpenberg Course                        Bachelor Thesis in Business Administration 15 ECts Purpose                      The purpose of the thesis is to: Add understanding to the use of management control systems in a small producing business in Israel and compare it to a similar business in Sweden. Describe the use of the management control systems and analyze the differences and differences between them.    Methodology              The methodology used in this thesis is a qualitative multiple case study                                          that according to Yins dimensions would be characterized as a holistic case study. The relevant theory for analyzing the result is contingency theory.          Conclusions                The study has found that there is a big difference in how the two companies are using their management control systems and a big difference in how management see the added value to the organization from these control systems.                                     The Swedish company has a control system that is very traditional in the type of segment where they operate and they consider the system as an important tool to lead the company in the right direction. The Israeli company on the other hand has a system that gives a more general picture and is less complicated and exact compared to the Swedish one. These differences are probably due to differences in the surroundings but also in business concept, customer demands and also difference in character and leader style of company owners. We can conclude that both these companies have been successful for 25 plus years with a profit level way above their competitors despite their different ways of using the traditional management control systems.

Valutamarknaden anses idag vara världens största marknad. Företag som är exponerade mot utländsk valuta vare sig det rör sig om import eller export bör ha en process för valutahantering. Tidigare studier visar däremot att knappt 50 % av berörda företag hanterar valutaexponeringen med någon form av valutasäkring. Frågetecken väcks då kring den process företag har vid beslutsfattning om valutahantering. Syftet med studien är att utreda små och medelstora svenska icke-finansiella bolags valutahantering. För att på bästa möjliga sätt erhålla exponerade företags syn på valutasäkring är studien av kvalitativ karaktär. Informationen är insamlad från åtta intervjuer. För att stämma in på syftet med att fokusera på små och medelstora bolag har en gräns på 500MKR SEK i årlig omsättning använts. Det insamlade materialet visar att majoriteten av företagen saknar en systematisk process och analys vid hantering av valutaexponering. Det är förekommer ofta att en persons subjektiva åsikt avgör företagets valutahanteringsstrategi. Strategin är även sällan förankrad i ekonomisk teori. Studien belyser även att det finns en kunskapslucka hos företagsledningar kring valutahantering vilket skapar möjligheter för banker och andra finansiella aktörer att utveckla samarbetet med företagen.

Industrisektorn står idag cirka 30 % av slutenergianvändningen i västvärlden. En betydande energibesparingspotential genom energieffektivisering av energianvändande processer har identifierats inom sektorn. Forskning har visat att det finns en särskilt stor potential för energieffektivisering hos små och medelstora företag, men att det samtidigt finns hinder som leder till att ekonomiskt rationella energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs. Dessa hinder är bland annat kopplade till bristande kunskap om den egna energianvändningen. Ett verktyg för att öka medvetenheten om detta hos företagen är benchmarking av energianvändande processer, som ger dem möjlighet att jämföra sin egen energianvändning mot andra företag. Utifrån tidigare forskning och erfarenheter på området har en ny metod föreslagits för beräkning av ett energieffektiviseringsindex, vars syfte är att visa på varje företags energiprestanda i förhållande till andra företag. I examensarbetet genomfördes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar och rapporter som behandlade benchmarking av energianvändning studerades. Vidare genomfördes en intervjustudie med aktörer som har erfarenhet och inblick i företagens energiarbete, vilket inkluderade myndigheter, operativa tillsynsmyndigheter och energikartläggare. Litteratur- och intervjustudien visade att det finns en efterfrågan att kunna jämföra energianvändningen mellan industrier genom benchmarking. Benchmarking av energianvändande processer bedömdes ha särskilt god potential för att uppnå energibesparingspotentialer genom identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Den föreslagna metoden möjliggör beräkning av ett energieffektiviseringsindex som är baserat på enskilda energianvändande processer inom en industrianläggning. Detta möjliggör benchmarking av energianvändande processer såväl som hela industriella anläggningar. Metoden testades och validerades på svenska små och medelstora sågverk med underlag från energikartläggningsrapporter och Energimyndighetens databas som sammanställts i samband med det svenska stödet för energikartläggningar. Validering av den framtagna metoden visade att potential för energieffektiviseringar kan identifieras genom beräknande av ett energieffektiviseringsindex. Metoden förutsätter dock att jämförelser görs inom en bransch, särskilt när det gäller industriers produktionsprocesser. Vidare krävs att metoden appliceras på ytterligare branscher för att stärka metodens tillförlitlighet. Om den till Energimyndigheten inrapporterade energidatan i samband med stödet för energikartläggning i små och medelstora företag ska användas krävs ytterligare kvalitetssäkring av underlaget. / The industrial sector currently accounts for about 30% of the final energy consumption in the western world, but a significant energy efficiency potential has been identified in the sector. Research has shown that there is a great potential for improving energy efficiency in the industrial sector, particularly among small and medium-sized enterprises. However, there are barriers hindering the implementation of cost-effective energy efficiency measures. These barriers include lack of knowledge about the industries own energy end-use. A tool that can address this barrier among companies is benchmarking of energy end-using processes that allow the companies to compare their energy performance to other companies. Based on previous research and experiences in the field, a new method was developed for calculating an energy efficiency index, which has the possibility to show each company's energy performance relative to other companies. The study began with a literature review of scientific articles and reports on the subject studied. In addition, interviews with government agencies and energy auditing companies that have insight into the companies' work with energy efficiency was conducted. The literature and interview study showed a demand of comparing the energy performance of industrial sites through benchmarking. Benchmarking of energy end-use processes was estimated to have particularly good potential to achieve energy saving potentials through identifying energy efficiency measures. The proposed method allows the calculation of an energy efficiency index that is based on individual energy end-using processes in an industrial site. This allows benchmarking of energy end-using processes as well as the entire industrial site. The method was tested and validated with data from Swedish small and medium-sized sawmills compiled by the Swedish Energy Agency in conjunction with the Swedish energy audit support program. Validation of the developed method demonstrated that the potential for energy efficiency can be identified by calculating the energy efficiency index. The method assumes that the comparison is conducted for each sector separately, particularly regarding the production processes. To strengthen the reliability of the results, the method should be tested on additional industrial sectors and further quality assurance of the data should be conducted for these sectors.

Denna uppsats har till syfte att beskriva hur mindre modeföretag arbetar med hållbarhetsfrågor och möter konsumenternas förväntningar på hållbar utveckling. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där främst intervjuer med mindre modeföretag ligger som underlag för hur det ser ut på marknaden idag. Som ytterligare underlag har semistrukturerade intervjuer genomförts med experter på CSR och hållbarhet. Resultatet för uppsatsen visar att det finns två huvudområden som påverkar ett företags arbete med CSR. Dels är bristen på utbildning och kunskap en bidragande faktor till att många inte har ett utvecklat arbete för dessa frågor. Ekonomi och tid är också en bristvara för mindre modeföretag, vilket gör att de måste fokusera på andra områden. Intervjuer med anställda på mindre modeföretag och experter på området, visar att företag som har arbetat med CSR och hållbarhet från start har en stor fördel för att kunna arbeta på området. Det underlättar att redan från start ha en utarbetad plan för dessa frågor istället för att införa det i efterhand. Det är dock aldrig försent att påbörja ett hållbart arbete och uppsatsens slutsats visar att det går att skapa förändring även med små medel. Det är bättre att börja med små förändringar som kan leda till något större, än att inte göra något alls. Det viktigaste är att företaget har ett intresse för frågan och viljan att utvecklas på området. Utan ett genuint engagemang blir det svårt att framgångsrikt uppnå företagets mål och skapa långsiktig förändring.

<p><strong>Problem</strong></p><p>Vilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna och hur överensstämmer det med Scanias incitamentsprogram?</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet är att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna jämfört med Scania AB.</p><p><strong>Metod</strong></p><p><strong> </strong>Vi har gjort en multipel fallstudie på grund av att vi har studerat flera organisationer.  Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, årsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts på revisionsbyråer. Gällande vårt jämförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda på vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Vi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa är: Rekrytera och behålla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan ägarna och ledningen, att få ledningen att investera i projekt som gynnar företaget på långsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anställda till att prestera bättre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den är att rekrytera och behålla kompetens inom företaget.</p>

This thesis aims to investigate what requirements companies have in order to achieve a successful legislative compliance control. The implementation of an environmental management system can help the company to structure their business and succeed with their environmental legislative compliance. Both small and medium sized businesses perceive that it is difficult and time consuming because the legislation can be difficult to interpret if you do not have the required knowledge. There are many companies that hire help in the form of consultants who audit their compliance, but this leads to a risk that the company will be exposed when the knowledge does not remain in the company if the consultant would cancel the cooperation. There are not so many tools today for businesses to obtain good legal compliance. The methods used are usually checklists included in the control program, and it costs a lot of resources to do everything needed. This study strives to deliver the expressed needs of the businesses. The companies surveyed in this study wished that there would be extra help to keep track of the laws pertaining to their business, but also that the legal text should be clearer. The legislative compliance systems of today must become easier to use and more effective for the environmental manager to work with. If the research had increased in this area, perhaps a new system may be able to meet the unconscious needs of companies and help them to develop and become more independent.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna. Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori. Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen. Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ”Information om företaget och dess tjänster”, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren. Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ”best practice”, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll. I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk.