Vi påbörjar uppsatsen med att introducera en bakgrund till mikrobryggeriernas uppkomst och en problemdiskussion kring tillväxt i mikrobryggerier. Problemformuleringen som ska besvaras lyder: Hur använder sig tre mikrobryggerier av tillväxtstrategi för att öka tillväxten i företaget och varför kan tillväxten öka? De företag som har medverkat i studien är Oppigårds Bryggeri AB, Båstad Öl HB och Dugges Ale- & Porterbryggeri AB. Dessa företag ger en inblick i hur och varför mikrobryggerierna har växt. För att besvara den del av vår problemformulering som behandlar hur tillväxt uppkommer presenteras en tillväxtmatris med fyra olika tillväxtstrategier; marknadspenetration, produktutveckling, marknadsutveckling och diversifiering. För att besvara varför tillväxt uppstår presenterar vi också tre påverkande faktorer för tillväxt i mindre företag; ägarens, markadens och investeringars påverkan på tillväxt. Enligt denna studie kan vi utläsa att ingen enskild tillväxtstrategi har medfört tillväxt i de mikrobryggerier som har medverkat i studien. Däremot sticker produktutveckling ut, precis som marknaden bland de påverkande faktorerna. Ingen påverkande faktor för tillväxt i mindre företag kan däremot ensam ställas till svars för tillväxt i mikrobryggerierna.

Kunskap är aktuellt för alla sorters företag, och studier i kunskapsstyrning visar hur olika processer såsom förvärva-, skapa-, tillämpa-, förvara- och dela kunskap hanteras i företag. Tidigare forskning behandlar främst större organisationer och flera forskare menar att kunskapen om mindre företag är begränsad vilket leder till syftet med uppsatsen: Att skapa förståelse för hur kunskapsstyrning ser ut i små företag och vilka processer inom kunskapsstyrning de, medvetet eller omedvetet, använder sig av. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med studier på fyra företag och en studentorganisation där intervjuer genomförts. Resultatet indikerar att vissa processer är mer relevanta än andra för små företag och de processerna kan styras på ett systematiskt sätt. Sedan finns det både likheter och olikheter i hur dessa processer hanteras vilket troligen beror på vilken bransch företag verkar inom samt hur strukturerat företaget är som helhet.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur medelstora företag resonerarkring orsaken till investeringar och ge en tydlig definition av vilka risker som kan uppstå. Syftet äräven att beskriva och förklara företagens investeringsprocess från förslag till beslut. Uppsatsen ärav kvalitativ art och data har samlats in genom nio intervjuer på olika medelstora företag inomolika branscher. Den insamlade empirin har analyserats tillsammans med relevant och befintligteori utefter rubrikerna orsak till investering, investeringsprocessen, investeraren, finansiering, kalkylränta,kalkylen, osäkerheter och risker.Vid investeringar på företag spelar investeringsprocessen, orsak till investering och risker en storroll. Investeringsprocessen kan vara en komplex process och olika forskare har olika syn på huren investeringsprocess kan se ut i ett företag ifrån att en idé blir till verklighet. Det finns fleraolika orsaker till att ett företag gör investeringar och det kan vara att underlätta och säkerställa enlångsiktig lönsamhet i verksamheten samt skapa nya affärsområden. Enligt Ohlsson (2012) finnsdet två strategier för att förbättra ett företags långsiktiga lönsamhet, dels genom att företagetinvesterar för att öka intäkterna, eller att genomföra investeringar för att minska kostnaderna.Risker finns vid olika typer av investeringar och riskerna kan vara i form av valutarisk, politiskrisk och marknadsrisk. Hur ett företag hanterar risker och vilken syn de har är beroende på vilketsammanhang företagen är verksamma i och vilken typ av investering som sker.Resultatet visar att flera företag arbetar i en liknande investeringsprocess det vill säga att eninvesteringsidé kommer fram på företaget sedan görs det en omfattande bedömning avinvesteringen, efter detta sker det ett fastställandebeslut i styrelsegruppen och sist realiserasinvesteringen. Orsaken till investeringar på de nio medelstora företagen är att öka effektiviteten,skapa nya affärsområden och därigenom ökar företaget sin omsättning. De risker som kan uppståär politiska risker, valutarisker, marknadsrisker och kommersiella risker. Sammanfattningsvis ärrisker vid investeringar varierande på grund utav att alla företagen inte är lika riskabivalenta. Vissarisker kan påverkas och vissa risker kan inte påverkas såsom politisk risk.

Bakgrund och problemformulering: Verksamhetsstyrning är en grundbult i företagande och förekommer i princip alltid. Styrningen kan dock vara mer eller mindre uttalad och strukturerad vilket gör varje företags styrning unik. Att få en djupare förståelse för små och medelstora företags styrning är ett intressant forskningsområde då teori inom verksamhetsstyrning utgår från stora företag vars tid och resurser väsentligt skiljer sig från företagen i denna studie. Befintlig forskning om belöningssystem behandlar stora företag i andra kontexter som skiljer sig från den svenska. Även i de kontexter som studerats saknas en djupgående förståelse och för belöningssystem i små och medelstora företag har relevant forskning över huvud taget inte identifierats. Det är därför intressant att studera i vilken utsträckning svenska små och medelstora företag använder belöningssystem och hur systemet i så fall är designat. Vidare har intresset för att arbeta mer hållbart och ansvarsfullt under senare år ökat markant, ändå tycks rollen som små och medelstora företags har för en hållbar utveckling blivit förbisedd. Det är därför av intresse att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med CSR-engagemang och hur långt de har kommit i ett strukturerat arbete liknande deras traditionella styrningsarbete av kärnverksamheten. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och belöningssystem, de bakomliggande motiven för CSR-engagemang samt sambandet mellan verksamhetsstyrning och CSR-engagemang. Slutsatser: Resultatet av studien visar att verksamhetsstyrningens design och omfattning i små och medelstora företag varierar väsentligt. Gemensamt är att alla företag målsätter, följer upp och utvärderar kortsiktiga mål av ekonomisk karaktär. Bland företagen i studien hade nio av tio företag ett belöningssystem i form av årsbonusar där de anställda delar på en pott av årets resultat. Beträffande styrning av kärnverksamheten jämfört med styrning av CSR-engagemang uppmärksammar studien stora skillnader. Samtliga företag arbetar aktivt med CSR men detta ingår i regel inte i företagens styrsystem. Den största anledningen är att CSR oftast består av mjuka värden vilka upplevs som problematiska att mäta med undantag för miljömål.

Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som syftar till att undersöka småföretagare och deras användning av crowdfunding. Under studien så har även de digitala plattformarnas perspektiv tagits med. De teorierna som undersökningen utgår ifrån är finansiella gapet, informationsassymmetri, pecking order teori och finansiella tillväxtcykeln. Studien har även beskrivit andra traditionella finansieringsformer utöver crowdfunding. Fyra respondenter som representerar sina företag som verkar i mat och dryckes branschen har intervjuats och även två digitala plattformar har deltagit i undersökningen. Studiens resultat visar att crowdfunding är ett finansiering alternativ som gynnas av mikroföretag när de har svårt att finansiera sig. Det finns ingen tydlig förklaring bakom valet mellan lån och andelsbaserad crowdfunding. Studien kommer också fram till att crowdfunding är ett hjälpmedel för företag i början av sin uppväxt, då andra traditionella finansieringsalternativ kan vara mer lämpliga ju mer företaget växer.

<p>Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.</p><p>Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat. Detta leder till problemformuleringen <em>Hur påverkas VDs bonus av förändringar i företagets prestation i de stora svenska börsbolagen?</em> Syftet med studien är att förklara hur sambandet ser ut mellan VDs bonus och företagets prestation.</p><p>I den teoretiska referensramen belyser vi de problem som kan uppstå mellan ägare och VD och hur deras relation kan se ut.  Agentteorin fokuserar på ekonomiska incitament till skillnad från stewardshipteorin som lägger fokus på icke-ekonomiska incitament. Vidare visar vi på anledningar till varför bonus används och vad denna syftar att uppnå. Samt vilka olika former som bonusersättningen kan anta. Kortsiktiga incitament är främst den årligt förekommande rörliga ersättningen, medan optioner i olika former är vanligt förekommande som långsiktiga incitament. Slutligen presenterar vi det viktiga avsnittet om tidigare forskning inom bonusområdet och visar att meningarna är delade såväl om bonusens nytta som om dess effekter. Dock verkar många forskare anse att någon form av samband finns mellan VDs bonus och företagets prestation. Genom att belysa andra forskningsresultat sätter vi vår egen undersökning i ett större perspektiv, tidigare forskning blir en grundsten, samt att detta hjälper oss att motivera valet av undersökningsmetod och variabler.</p><p>Då vi utgår från en positivistisk kunskapssyn angriper vi problemet med ett deduktivt angreppssätt. Genom en kvantitativ metod undersöker vi en population på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Genom regressionsanalys testas fem olika hypoteser angående sambandet mellan ersättning och prestation.</p><p>Resultaten visar att det finns svaga positiva samband mellan VDs rörliga ersättning och företagets prestation, samt att dessa samband blir något tydligare när optionsprogrammen tas med som dummyvariabel. Däremot varierar graden av samband mycket mellan olika år varför det inte går att se någon trend över hur detta samband utvecklas över tiden.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Investeringar görs av företag för att få avkastning på satsat kapitel. Det finns mycket litteratur som beskriver olika sätt att beräkna dessa investeringar på. Dessa kalkyler baseras på tre faktorer, vilka oftast uppskattas på relativt osäkra grunder. Forskning tyder på att många av dessa kalkylmetoder är bättre lämpade för större företag, trots att antalet mindre företag är många gånger fler.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mindre företag uppskattar faktorer som är direkt avgörande vid investeringsbeslut och jämföra de med hur företag gör enligt teorin. Detta för att skapa förståelse för skillnader och likheter mellan verkligheten och teorin för mindre företag.</p><p>Metod</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer i ett antal mindre företag. Dessa har slumpmässigt valts ut inom vår avgränsning och ett bestämt geografiskt område. För att säkerställa kvaliteten och trovärdigheten på materialet, har respondenterna lovats anonymitet.</p><p>Slutsats</p><p>Denna undersökning bekräftar flera av de tidigare studier som finns inom området. De kalkylmodeller som finns i litteraturen används sällan av mindre företag. Den uteslutande viktigaste faktorn vid investeringsbedömning är tidigare erfarenheter. Mindre företag gör inte heller investeringar med huvudsyftet att ge avkastning på satsat kapital, utan för att de är tvungna till det, av olika skäl.</p>

<p>Att starta och bilda ett företag är inte alltid det lättaste. Vissa gör det utan några problem medan andra stöter på hinder och problem. I denna studie kommer de vanligaste hindren och problemen som entreprenörer stöter på att identifieras. Detta för att underlätta för andra personer som står i tur att starta företag. Syftet är att undersöka vilka hinder och problem som upplevs av de som startar nytt aktiebolag, samt undersöka hur entreprenören gjort för att undvika eller lösa dessa. Undersökningen gjorde utifrån mailintervjuer som skickades till 24 nystartade aktiebolag i Eskilstuna. Dessa företag kontaktade först genom telefon för att sedan få ett mail skickat med en intervjumall som skulle besvaras. Mailintervju valdes för att respondenterna skulle få tid att begrunda frågorna och möjlighet att svar på frågorna när de själva hade tid. 11 av de 24 besvarade intervjun vilket gav ett bortfall på 13 respondenter. Mailsvaren visade att de 11 respondenterna klarat sig undan de större problemen genom att själva söka information och lösningar på de problem de ställts inför.</p>

<p>Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar.</p><p>Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter. Det skapar en ökad sammanhållning och en stärkt motivation inom personalen som leder till bättre output för företaget på grund av mer tillfredställda medarbetare. Vår studie visar till slut även att relationsmotivet är ett motiv multinationella företag använder sig av då det skapar möjligheter till att bygga och stärka relationer med samarbetspartners till företaget under ett evenemang så som en ishockeymatch.</p>

<p>Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.</p>