Problem Vilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna och hur överensstämmer det med Scanias incitamentsprogram? Syfte Syftet är att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna jämfört med Scania AB. Metod  Vi har gjort en multipel fallstudie på grund av att vi har studerat flera organisationer.  Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, årsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts på revisionsbyråer. Gällande vårt jämförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda på vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag. Slutsats Vi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa är: Rekrytera och behålla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan ägarna och ledningen, att få ledningen att investera i projekt som gynnar företaget på långsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anställda till att prestera bättre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den är att rekrytera och behålla kompetens inom företaget.

Syftet är att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin är byggd på fyra studier med företag som alla genomgått innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrån följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstår, idéer och möjligheter väljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie är Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och små företag. Slutsatserna är att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget karakteristika där många faktorer som står utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sätt att arbeta med innovationsprocesser med avseende på initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas. Samtliga fall har en vision om att vara innovativa och att det går att kontrollera innovationsprocesser vilket präglar innovationsprocessers initierande, val och konkretiserande. Innovationsprocesser initieras i de fyra fallen genom att företagen har en väldigt hög kunskap inom sina respektive områden och med hjälp av denna kunskap ser de möjligheter att innovera och förbättra saker. Omvärlden kan i vissa fall tvinga företagen att initiera innovationsprocesser. Det är också vanligt att innovationer initieras i samband med kundkontakter och samarbetspartners. Alla företag har en form av gate-system (formellt eller informellt) som utgör det kriterium som innovationer, idéer och möjligheter utvärderas utifrån. Detta system är viktigt för hur företagen väljer, hanterar och kommersialiserar innovationer. Som förslag på vidare forskning ger vi bland annat att skaffa sig en djupare inblick i de olika stegen i processen, hur tillförd ny kunskap verkligen påverkar innovationsförmågan hos ett företag och hur utformningen av dessa ”system” går till.

Hur kan sponsring stärka ett företags varumärke och vilka skillnader och likheter finns det mellan hur tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring i syfte att stärka varumärket? Syftet är att studera hur företag använder sig av sponsring i avsikt att stärka varumärket samt identifiera skillnader och likheter mellan tjänsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter. En tvärsnittsstudie har genomförts på fyra fallföretag. Primärdatan samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer. Den teoretiska referensramen baseras på vår modifierade undersökningsmodell, AEGM-modellen, som är utformad utifrån befintliga teorier inom ämnesområdena varumärke och sponsring. Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet och intervjupersonernas syn på hur företagen använder sponsring i syfte att stärka varumärket. Slutsats: Det förefaller skillnader, men även många likheter, mellan hur tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring. Ett varumärke kan stärkas med hjälp av sponsring, exempelvis genom att kunden involveras i arrangemanget och att sponsringen kombineras med andra marknadsföringsaktiviteter.

Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglerna för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1 inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer. Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetoden vid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar. Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagit emot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker. Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallat förenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel på nya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar, avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader. De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga och visar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för att överblicka sin ekonomiska ställning. Företagarna anser även att de allmänna råden från Bokföringsnämnden för det förenklade årsbokslutet är bristfälliga. De nya reglerna innebär att företagarna själva skulle kunna ta hand om sin redovisning och upprättandet av årsbokslut, vilket de flesta ändå inte kommer att göra. Detta på grund av att de anser att kostnaden för att en redovisningsfirma tar hand om jobbet åt dem är så pass låg. Vår undersökning tyder alltså på att det inte kommer att bli någon större kostnadsbesparing med de nya reglerna. Den förenkling som utlovades blir för de minsta bolagen, som tidigare haft en nettoomsättning på högst 20 prisbasbelopp, inte en förenkling utan mer jobb eftersom de tidigare inte behövt göra ett årsbokslut överhuvudtaget.

No description available.

Att attrahera kompetent personal är mycket avgörande för att företag ska prestera väl i framtiden, och för att lyckas med detta är det viktigt att företag har ett bra anseende. Anseende är dock en komplex tillgång och består av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka dimensioner av anseende som är viktigast för att attrahera kompetent personal. För att definiera de dimensioner som tillsammans bygger upp ett företags anseende har modellen The Corporate Reputation Quotient använts vilken delar anseende i följande: vision och ledarskap, arbetsmiljö, känslomässig attraktion, produkter och tjänster, ekonomisk förmåga samt samhällsansvar. Kompetent personal representeras i denna uppsats av studenter som läser sista åren på Uppsala universitet, och dessa har fått medverka i en enkätundersökning för att finna hur de olika dimensionerna är viktade. De slutsatser som har kunnat dras från denna undersökning är att det finns skillnader mellan hur viktiga de olika dimensionerna är, och att de viktigaste dimensionerna är samhällsansvar samt produkter och tjänster.

Att starta och bilda ett företag är inte alltid det lättaste. Vissa gör det utan några problem medan andra stöter på hinder och problem. I denna studie kommer de vanligaste hindren och problemen som entreprenörer stöter på att identifieras. Detta för att underlätta för andra personer som står i tur att starta företag. Syftet är att undersöka vilka hinder och problem som upplevs av de som startar nytt aktiebolag, samt undersöka hur entreprenören gjort för att undvika eller lösa dessa. Undersökningen gjorde utifrån mailintervjuer som skickades till 24 nystartade aktiebolag i Eskilstuna. Dessa företag kontaktade först genom telefon för att sedan få ett mail skickat med en intervjumall som skulle besvaras. Mailintervju valdes för att respondenterna skulle få tid att begrunda frågorna och möjlighet att svar på frågorna när de själva hade tid. 11 av de 24 besvarade intervjun vilket gav ett bortfall på 13 respondenter. Mailsvaren visade att de 11 respondenterna klarat sig undan de större problemen genom att själva söka information och lösningar på de problem de ställts inför.

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar. Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat. Detta leder till problemformuleringen Hur påverkas VDs bonus av förändringar i företagets prestation i de stora svenska börsbolagen? Syftet med studien är att förklara hur sambandet ser ut mellan VDs bonus och företagets prestation. I den teoretiska referensramen belyser vi de problem som kan uppstå mellan ägare och VD och hur deras relation kan se ut.  Agentteorin fokuserar på ekonomiska incitament till skillnad från stewardshipteorin som lägger fokus på icke-ekonomiska incitament. Vidare visar vi på anledningar till varför bonus används och vad denna syftar att uppnå. Samt vilka olika former som bonusersättningen kan anta. Kortsiktiga incitament är främst den årligt förekommande rörliga ersättningen, medan optioner i olika former är vanligt förekommande som långsiktiga incitament. Slutligen presenterar vi det viktiga avsnittet om tidigare forskning inom bonusområdet och visar att meningarna är delade såväl om bonusens nytta som om dess effekter. Dock verkar många forskare anse att någon form av samband finns mellan VDs bonus och företagets prestation. Genom att belysa andra forskningsresultat sätter vi vår egen undersökning i ett större perspektiv, tidigare forskning blir en grundsten, samt att detta hjälper oss att motivera valet av undersökningsmetod och variabler. Då vi utgår från en positivistisk kunskapssyn angriper vi problemet med ett deduktivt angreppssätt. Genom en kvantitativ metod undersöker vi en population på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Genom regressionsanalys testas fem olika hypoteser angående sambandet mellan ersättning och prestation. Resultaten visar att det finns svaga positiva samband mellan VDs rörliga ersättning och företagets prestation, samt att dessa samband blir något tydligare när optionsprogrammen tas med som dummyvariabel. Däremot varierar graden av samband mycket mellan olika år varför det inte går att se någon trend över hur detta samband utvecklas över tiden.

Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Det latenta temat blev: Företagens behovsanpassade hälsoinsatser, på och utanför arbetsplatsen. De två manifesta huvudkategorierna blev: Friskvårdsinsatser och Medicinska insatser. Resultatet visar att det var stor fokus på den fysiska hälsan och företagen försökte förebygga och/eller bota ohälsa med hjälp av utomstående samarbetspartners till exempel gym, massörer och läkare. Gällande hälsan på själva arbetsplatsen så försökte företagsledarna att tänka ergonomiskt, framför allt på säkerheten. Slutsatsen blev att företagen skulle kunna arbeta mer hälsofrämjande, istället för att bara fokusera på att förebygga och bota ohälsa. Intressant framtida forskning skulle kunna vara en liknande studie i större skala, där även de anställda fick utrymme att ge sina åsikter om sitt företags hälsoinsatser.

Bakgrund Investeringar görs av företag för att få avkastning på satsat kapitel. Det finns mycket litteratur som beskriver olika sätt att beräkna dessa investeringar på. Dessa kalkyler baseras på tre faktorer, vilka oftast uppskattas på relativt osäkra grunder. Forskning tyder på att många av dessa kalkylmetoder är bättre lämpade för större företag, trots att antalet mindre företag är många gånger fler. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mindre företag uppskattar faktorer som är direkt avgörande vid investeringsbeslut och jämföra de med hur företag gör enligt teorin. Detta för att skapa förståelse för skillnader och likheter mellan verkligheten och teorin för mindre företag. Metod Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer i ett antal mindre företag. Dessa har slumpmässigt valts ut inom vår avgränsning och ett bestämt geografiskt område. För att säkerställa kvaliteten och trovärdigheten på materialet, har respondenterna lovats anonymitet. Slutsats Denna undersökning bekräftar flera av de tidigare studier som finns inom området. De kalkylmodeller som finns i litteraturen används sällan av mindre företag. Den uteslutande viktigaste faktorn vid investeringsbedömning är tidigare erfarenheter. Mindre företag gör inte heller investeringar med huvudsyftet att ge avkastning på satsat kapital, utan för att de är tvungna till det, av olika skäl.