Företagsförvärv har blivit ett allt vanligare tillvägagångssätt för företag att växa och bli mer konkurrenskraftiga. Många tidigare studier har fokuserat på vad som sker organisatoriskt med de företag som slås samman vid ett förvärv, samt hur detta påverkar företagskulturen. Mindre fokus har riktats på vad som händer med de involverade företagens nätverksstrukturer i form av kunder och leverantörer. Syftet med denna studie är därför att studera hur relationer till kunder och leverantörer påverkas av ett företagsförvärv samt undersöka huruvida syftet med förvärvet påverkar eventuella nätverksförändringar. Den metod som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie där fyra företagsförvärv har granskats. Dessa förvärv har studerats genom intervjuer med representanter från både det förvärvande och det förvärvade företaget. Analysen har gjorts med hjälp av en framtagen analysmodell baserad på tidigare teorier kring kundreaktioner vid förvärv, vilken utvidgats till att även innefatta leverantörer. Resultaten i denna studie visar att nätverksförändringar skett i samband med samtliga förvärv. Studien visar även att syftet med förvärvet har en påverkan på eventuella nätverksförändringar.

Under de senaste decennierna har förhållandet mellan organisation och enskild medarbetare förändrats drastiskt då man numer menar att individen är organisationens viktigaste resurs. En fråga som ökar i relevans i förhållande till detta ställningstagande är hur man ska gå till väga för att motivera den enskilde medarbetaren till prestationer som får organisationen att nå sina mål. Ett sätt är att skapa en stark företagskultur som ökar både prestation och samhörighet bland de anställda. Tele2 är och har alltid varit ett värderingsstyrt företag vilket ursprungligen kan koppas till dess grundare och ledstjärna Jan Stenbeck. När han gick bort år 2002 uppstod en problematik inom företaget då de flesta värderingar och hela företagskulturen var kopplad till Jan som person. Ledningen bestämde sig för att genomföra en satsning på att åskådliggöra vilka värderingar som fanns och här föds projektet The Tele2 Way. Den här fallstudien syftar till att utröna huruvida arbetet med The Tele2 Way har lyckats eller ej, och utifrån resultatet även dra slutsatser kring varför utfallet kan ha blivit det som det blev. Begreppet "lyckats" definieras här som att merparten av intervjuobjekten anser att de jobbar efter, motiveras av och ser vinsten av värderingarna innefattade i The Tele2 Way. Resultatet av studien visar att projektet har lyckats. Intervjupersonerna uppger bland annat att de upplever en förstärkt samhörighet och möjlighet till ökad presentation tack vare värderingarna. Detta kan utifrån motivationsteori och tidigare forskning förstås som motivationshöjande faktorer och således besvara varför intervjupersonerna jobbar efter, motiveras av och ser vinsten av värderingarna innefattade i The Tele2 Way. Då studien har utförts på ett specifikt företag kan resultatet således inte generaliseras till andra företag. Vidare har urvalet koncentrerats till individer i en högre befattningsnivå, vilket kan ge ett snedvridet resultat då dessa individer troligen blir matade med värderingarna, dess betydelse och vinning i högre utsträckning än individer på en lägre befattningsnivå. Trots detta anser vi att resultatet kan vara intressant utifrån ett större företagsperspektiv då allt fler företag och organisationer väljer att kalla sig värderingsstyrda och satsar på projekt i likhet med The Tele2 Way.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008 Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson Handledare: Ola Nilsson Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

SAMMANFATTNING Problem: Soliditet AB:s kreditvärderingsmodell baseras främst på finansiella mått vid kreditklassificering. Således undrar vi om användandet av icke-finansiella mått kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgång jämfört med andra kreditvärdiga företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en enkätstudie av AAA- samt B-företagens användande och hur väl de presterar i de icke-finansiella måtten se om de icke-finansiella måtten har någon betydelse för ett bättre eller sämre kreditbetyg. Teori: Vi har använt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och Henris´ fyra kapaciteter. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att fastställa genomsnittliga och statistiska skillnader (p-värden) mellan företagen. Empiri: Medelvärden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-värden redovisades i tabeller. Slutsatser: Vi kunde inte finna några övergripande samband mellan de icke-finansiella måtten och ett visst kreditbetyg.

Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar. Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter. Det skapar en ökad sammanhållning och en stärkt motivation inom personalen som leder till bättre output för företaget på grund av mer tillfredställda medarbetare. Vår studie visar till slut även att relationsmotivet är ett motiv multinationella företag använder sig av då det skapar möjligheter till att bygga och stärka relationer med samarbetspartners till företaget under ett evenemang så som en ishockeymatch.

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar på att innovation till stor del är en fråga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytänkande är centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger därigenom i att skapa ett företag där nytänkande sker naturligt. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. Då tidigare forskning främst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats på små innovativa IT-företag. Fyra ledare på små innovativa IT-företag i Mälardalen har intervjuats. Intervjufrågorna har formulerats utifrån en teori som listar nio kärnuppgifter som skall användas för att skapa en organisation som inte styrs av rutiner utan istället är nytänkande. Vikten av att bibehålla lönsamhet har visat sig vara centralt i ledarskapets aktiviteter, likaså att skapa av en integrerad arbetsmiljö där internt kunskapsutbyte sker kontinuerligt.

Enmans- och mikroföretag utgör majoriteten av företagen (96,5 %) både i Sverige och i hela Europa. De spelar en viktig roll i samhällets utveckling mot ett hållbart sådant och miljöledningssystem är ett användbart verktyg för detta. De mest välkända miljöledningssystemen, ISO 14001 och EMAS, anses dock inte alltför sällan som krävande. Miljödiplomering är ett av de mindre miljöledningssystem som kommit till därav.Tio företag av olika storlekar och från olika branscher intervjuades om sina motiv och erfarenheter av miljödiplomet. Motiven var flera, främst för att visa kunder att man arbetar på ett miljöriktigt sätt och för att ha en chans i offentliga upphandlingar. Företagen har genom miljödiplomeringen fått struktur på miljöarbetet och en överblick. Med de uppskattade checklistorna kommer många olika praktiska förändringar till det miljövänligare till. De intervjuade har överlag varit positiva. Systemet anses vara enkelt och lätthanterligt och därav värdefullt för mindre företag. Ett par av de intervjuade ansåg att dokumentationen var för tung och tidskrävande samt att ingen av checklistorna riktigt passade dem. Kraven på språket var för höga och det blev för mycket byråkrati, enligt några.Göteborgs Stads miljöförvaltning har berömts under intervjuerna. Genom deras arbete och när de miljödiplomerade företagen också ställer krav, i den utsträckning det är möjligt, på sina leverantörer sprids systemet som ringar på vattnet.

Titel: Efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster för företag utan revisionsplikt. En studie om varför revisions- eller rådgivningstjänster efterfrågas. Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades för de minsta företagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna lagändring var att de minsta företagen skulle kunna få välja vilka revisions- och rådgivningstjänster de har behov av. Tidigare studier har gjorts i utländska företag för att se på varför företag anlitar en revisionsbyrå trots att det inte längre är lagstadgat. Vi vill utifrån detta studera varför företag i Sverige anlitar en revisionsbyrå för antingen revisions- eller rådgivningstjänster trots att de inte behöver det enligt lag. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster för de minsta företagen som går under gränsen för revisionsplikten. För att därefter skapa förståelse för varför företagen efterfrågar antingen revision eller rådgivning från revisionsbyråerna och utveckla en modell kring möjliga samband. Problemformulering: Hur kan efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster förklaras för företag utan revisionsplikt? Metod: I denna studie har en kvalitativ undersökningsmetod använts med en abduktiv ansats. Primärdatan har samlats in genom besöksintervjuer hos både revisionsbyråer och företag utan revisionsplikt för att besvara vår frågeställning. Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att företag utan revisionsplikt efterfrågar rådgivning från en revisionsbyrå, främst operativ rådgivning. Denna efterfråga beror på att kompetensen saknas i företaget, vilket en revisionsbyrå kan tillföra. Respondenterna anser att en revisionsbyrå skapar en trygghet för både en själv och utomstående part, då den ekonomiska informationen blir korrekt utförd och därmed går att lita på.

I dagens allt mer komplexa företagsklimat har vikten av en integrerad Supply Chain blivit allt viktigare vilket bidragit till ökat behov av integrationen inom och mellan företag. För ökad integration inom Supply Chain kan automatiserad informationsdelning användas och ett vanligt förekommande informationsdelningssystem är Electronic Data Interchange (EDI) som integrerar två företagspartners affärssystem med varandra. Den automatiska informationsdelningen bidrar bland annat till reducerad manuell administrering, minskade transaktionskostnader och mer korrekt informationsdelning mellan företag. Medelstora företag har en avgörande och viktig funktion inom dagens ekonomi, inte minst på grund av de arbetstillfällen medelstora företag genererar utan även deras betydelse för företagsutvecklingen inom Sverige. Vi har funnit medelstora företag intressanta att undersöka på grund av deras betydelse inom samhället och har i denna studie undersökt på vilka grunder svenska medelstora tillverkningsföretag inom B2B väljer att implementera EDI för ökad integration inom Supply Chain. Syftet har varit att genom en praktisk studie ifrågasätta tidigare forskningsresultat inom området samt undersöka hur skillnader i beroendeförhållande varierar mellan medelstora företag och deras företagspartners och hur det påverkar valet att implementera EDI. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer på sex stycken svenska medelstora tillverkningsföretag, två stycken systemleverantörer av EDI samt en professor inom området Supply Chain Management.   Studiens resultat visar att beslut hos medelstora företag att implementera EDI främst grundar sig på extern påtryckning från större företagspartners. Dessutom visar studiens resultat på avsaknad av strategiska avsikter vid implementeringen av EDI hos medelstora företag samt att implementeringen av EDI sker på relativt få interna grunder såsom minskade administrativa arbetsuppgifter. För att medelstora företag fortsatt ska vara konkurrenskraftiga på den globala och konkurrensutsatta marknaden måste medelstora företag förstå deras position inom Supply Chain och hur de bör verka för att uppnå en effektiv integration inom Supply Chain med hjälp av EDI. Vår studie har dock visat att implementeringen av EDI genererar nytta hos båda företagspartnerna som integreras med varandra men att beslut om integration hos de undersökta medelstora företagen inte grundats på interna beslut. Detta leder till att beslut om implementering av EDI inte behandlas på strategisk nivå inom medelstora företag. För att medelstora företag fortsatt ska vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden bör beslut om implementering av EDI ske på lednings- och chefsnivå för att medelstora företag ska kunna ta del av de strategiska fördelar som EDI kan generera.

Den svenska regeringens intentioner är att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hälsa. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att små företag ofta har sämre kunskapsmässiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. Målstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie är att undersöka de små företagens arbetsmiljö- och hälsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Studien vill också utforska likheter och skillnader i företagens incitament utifrån två komparativa perspektiv: Främjande och förebyggande respektive efterhjälpande och rehabiliterande arbetsmiljö- och hälsoåtgärder. Sex företag med totalt sju respondenter deltog i denna intervjustudie med en komparativ och abduktiv design. Ämnet belystes både med fokuserade och semistrukturerade intervjufrågor som därefter analyserades med en hermeneutisk grund och en tematisk innehållsanalys utifrån Niofältstabellen. Det var inga större skillnader mellan de komparativa grupperna i studien. Resultatet visade att ett ekonomiskt perspektiv var det viktigaste incitamentet för alla företag att arbeta med arbetsmiljö- och hälsa. Visionerna kring en god arbetsmiljö och synen på medarbetarna som en tillgång i företaget var likvärdigt för alla företag. De små företagen fokuserar sina insatser mot den psykosociala arbetsmiljön. Ledningens tillgänglighet och närhet i det lilla företaget och medarbetarnas trivsel, gemenskap och delaktighet på arbetsplatsen var de viktigaste angivna faktorerna för att skapa en god arbetsmiljö och hälsa i de små företagen. Arbetstagarnas perspektiv skulle vara en intressant forskningsutveckling.