Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur nystartade företag etablerar sig på marknaden genom att använda andra marknadsföringsstrategier än traditionell marknadsföring. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ ansats med tillämpning av en semistrukturerad intervjumall. Den kvalitativa ansatsen var genom insamling av data via intervju med 13 olika företag. Teori: Den teoretiska referensramen innehåller en analys utifrån tidigare studier med teorierna: Marknadsförings mix, Entreprenöriell marknadsföring, Effectuation samt olika metoder inom den icketraditionella marknadsföringen som Sociala nätverk, mun-till-mun metoden och internetmarknadsföring. Empirin: Empiridata består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 olika nystartade företag. Det förekommer även kvantitativ ansats i from av presentationen av data i empirin. Slutsats: Resultatet påvisar att de sociala omständigheter är den gemensamma nämnaren till hur nystartade företag använder sig av marknadsföring trots förändringar i tillvägagångssätten. Det förekommer fortfarande användning av traditionell media i form av PR eller tv-reklam för att genera större resurser. Resultatet visar även att det kan krävas en stormarknadsföringsbudget för att kunna etablera sig på marknaden mycket snabbare, trots icke-traditionell marknadsförings kostnadseffektivitet och träffsäkerhet i jämförelse till traditionella metoder.

<p>I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö & Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö & Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.</p><p> </p><p>Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.</p>

Begreppet controller har sitt ursprung i USA, där den började användas för drygt 100 år sedan. Till Sverige kom begreppet på 1970-talet. Controllerns uppgifter har förändrats under åren från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förväntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern också förväntas vara en förutseende visionär. Controllerns placering i organisationen har diskuterats länge. Det har konstaterats att det inte finns någon känd plats i organisationen där controllern passar in. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap huruvida controllerfunktionen skiljer sig åt i kommunala och privata företag. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av fem företag, tre kommunala och två privata företag. Utgångspunkten har varit ur det hermeneutiska synsättet. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod. Att den kvalitativa metoden använts beror på att det möjliggör en djupare förståelse av ämnet. Som slutledningsmetod är den abduktiva ansatsen använd i och med att studien växlar mellan empiri och teori. I den empiriska studien har det undersökts vart controllern är placerad och hur rapporteringen går tillväga. I teorin beskrivs olika placeringar av controllern och i empirin undersöks hur det ser ut i verkligheten. Uppsatsens fokus ligger på eventuella skillnader mellan privata och kommunala företag. Hur företagsvärlden och kommunernas ekonomiska styrning skiljer sig åt kan formuleras på flera sätt. I företagsvärlden är det inte ovanligt att målet är högsta möjliga avkastning på kapital. För kommuner däremot talas det snarare om än strävan mot social avkastning. Studien visar att det inte skiljer sig något nämnvärt hur controllerfunktionen ser ut i privata och kommunala företag. Snarare beror eventuella skillnader på företagets storlek.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka. En annan fråga vi ämnar besvara är om en värderare tillämpar olika värderingsmodeller vid värdering av ett noterat respektive onoterat företag. Vårt syfte är att genom att granska hur professionella värderare utför en värdering, skapa en ökad förståelse för ämnet företagsvärdering. Synnerligen vill vi att läsaren ska förstå hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma under dessa processer. I den teoretiska referensramen används begrepp som fundamental analys, noterade och onoterade företag, strategisk analys, redovisnings analys, finansiell analys samt värderingsmetoder. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. Empirikapitlet innehåller resultat av fyra semistrukturerade intervjuer vi genomförde med korrespondenter kunniga på området. I analys kapitlet relateras intervjuresultaten till den teoretiska referensramen vilket skapar underlag för våra slutsatser. Avslutningsvis lämnar vi förslag på vidare forskning inom ämnet.I det stora hela förekommer det inga större skillnader mellan noterade företags värderingsprocess och de onoterade företagens värderingsprocess. Inte heller skiljer sig värderingsprocessen avsevärt mycket i praktik jämfört med teorin. Dock används substansvärdeberäkning och avkastningsberäkning i onoterade bolag medan relativvärderingen används i högre utsträckning i noterade företag. / Uppsatsnivå: D

<p>Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning. Små företag försöker undvika extern finansiering och istället fokusera på att öka de internt genererade medlen. När små företag har denna tveksamma attityd till extern finansiering och har en ovilja att lämna ifrån sig kontrollen av företaget, benämns detta som kontrollaversion. Den kontrollaverta attityden påverkar därmed valet av finansiering. Då det har visat sig att små teknikbaserade företag har blivit den viktigaste källan till att skapa arbete och ekonomisk tillväxt utgör de en betydelsefull roll i utvecklandet och spridningen av innovationer. Utifrån detta har vårt problem fokuserats på vilka omständigheter som ligger till grund för att små teknikbaserade företag väljer att överge eller behålla sin kontrollaversion vid valet av finansiering. Ett syfte har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar små teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att vi utförde fyra personliga intervjuer med respondenter som var både grundare och delägare i sina respektive små teknikbaserade företag inom IT-branschen. En av studiens slutsatser är att små teknikbaserade företag kan tänka sig att överge sin kontrollaverta attityd för att erhålla det mervärde som externt kapital kan tillföra, främst i form av kontaktnät och kompetens. En ytterligare slutsats är att små teknikbaserade företag tenderar att behålla sin kontrollaverta attityd till externt kapital på grund av dess benägenhet att vilja styra och påverka sitt eget arbete, utan extern påverkan. Små teknikbaserade företags behov styr huruvida de överger eller behåller den kontrollaverta attityden vid valet av finansiering.</p>

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning. Små företag försöker undvika extern finansiering och istället fokusera på att öka de internt genererade medlen. När små företag har denna tveksamma attityd till extern finansiering och har en ovilja att lämna ifrån sig kontrollen av företaget, benämns detta som kontrollaversion. Den kontrollaverta attityden påverkar därmed valet av finansiering. Då det har visat sig att små teknikbaserade företag har blivit den viktigaste källan till att skapa arbete och ekonomisk tillväxt utgör de en betydelsefull roll i utvecklandet och spridningen av innovationer. Utifrån detta har vårt problem fokuserats på vilka omständigheter som ligger till grund för att små teknikbaserade företag väljer att överge eller behålla sin kontrollaversion vid valet av finansiering. Ett syfte har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar små teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att vi utförde fyra personliga intervjuer med respondenter som var både grundare och delägare i sina respektive små teknikbaserade företag inom IT-branschen. En av studiens slutsatser är att små teknikbaserade företag kan tänka sig att överge sin kontrollaverta attityd för att erhålla det mervärde som externt kapital kan tillföra, främst i form av kontaktnät och kompetens. En ytterligare slutsats är att små teknikbaserade företag tenderar att behålla sin kontrollaverta attityd till externt kapital på grund av dess benägenhet att vilja styra och påverka sitt eget arbete, utan extern påverkan. Små teknikbaserade företags behov styr huruvida de överger eller behåller den kontrollaverta attityden vid valet av finansiering.

I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö &amp; Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö &amp; Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.   Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.

Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad på hur kommunikationen fungerar mellan revisorer och små respektive medelstora företag. Uppsatsen ska även undersöka om kommunikationen i sin tur påverkar förväntningsgapet hos företagen. Metod: Uppsatsen är av den deduktiva ansatsen och är utformad efter kvalitativ metod. Primärdata togs fram genom intervjuer. Slutsats: Undersökningen pekar på att det finns skillnader i kommunikationen mellan revisor och företag baserat på företagets storlek. Däremot visade det sig inte vara några större skillnader i informationsinnehållet baserat på företagets storlek. Förväntningsgapet ser annorlunda ut mellan små och medelstora företag i denna undersökning. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning fast avgränsa inriktningen till förväntningsgapet mellan revisorsassistenter och företag.

TITEL: Den anpassningsbara småföretagaren – ett annat sätt att se på klassiska marknadsföringsmodeller. FÖRFATTARE: Charlotte Gustafsson och Kristin Sundqvist HANDLEDARE: Urban Ljungquist NIVÅ: Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 hp, VT 2011 NYCKELORD: Små företag, Småföretagare, Marknadsföring, Kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen, BCG-matrisen, strategisk marknadsföring, stora företag PROBLEM- FORMULERING: Hur kan marknadsföringsmodeller, initialt anpassade för stora företag, appliceras på små företags verksamheter? SYFTE: Syftet med uppsatsen är att redogöra för om kärnkompetens, produkt- och marknadsmatrisen samt BCG-matrisen behöver anpassas utefter ett litet företags förutsättningar för att kunna integreras i det vardagliga marknadsföringsarbetet. METOD: En forskningsansats av kvalitativ karaktär med ett deduktivt angreppssätt har använts där fem företag, Mom2Mom, Hemsida24, SEE U, Apping och Ecopower Academy har intervjuats inom ämnet. Samtliga företag passar in på studiens definition av små företag. TEORETISKT PERSPEKTIV: Avsnittet inleds med en beskrivning av marknadsföring samt marknadsföringsarbetet i förhållande till företagsstorlek. Där efter redogörs för hur studiens utvalda marknadsföringsmodeller kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen och BCG- matrisen används. EMPIRISKT PERSPEKTIV: I empirin presenteras de fem djupintervjuer som genomförts under studiens gång. SLUTSATS: Studien visar på att samtliga modeller går att applicera på ett litet företags verksamhet om en anpassning först äger rum. Dock finns det kritiska punkter som avgör huruvida de anpassade modellerna kommer att appliceras då steget till att implementera dem är långt för en små företagare.

<p>Detta examensarbete behandlar elektronisk handel mellan företag och vilken affärsrelation som företaget har med sina företagskunder efter införandet av elektorisk handel. Telefonintervjuer har skett med fyra olika företag som ingår i möbelbranschen. Syftet med arbete är att se om företagens förväntningar med avsikt på fem olika aspekter som utgör en god affärsrelation infriats.</p><p>Denna undersökning visar att aspekterna samarbete och förtroende är de två aspekter som företagen har störst förväntningar på. De andra tre aspekterna engagemang, anpassning och kunskap om kunden har generellt företaget inga större förväntningar innan införandet av elektronisk handel. Om dessa förväntningar har infriats eller inte besvaras inte i denna undersökning på grund av olika faktorer som har spelat in.</p>