<p>Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska</p><p>lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och</p><p>komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden</p><p>idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på</p><p>storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är</p><p>begränsad till att enbart behandla K3.</p><p>Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.</p><p>Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda</p><p>på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som</p><p>möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för</p><p>företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande</p><p>beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till</p><p>Redovisningsrådets rekommendationer.</p><p>Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i</p><p>Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka</p><p>de företag som hamnar inom K3.</p><p>Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag</p><p>hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena</p><p>och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen</p><p>kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre</p><p>tilläggsupplysningar än dagens regler.</p><p>Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns</p><p>inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med</p><p>undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3-</p><p>företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse.</p> / <p>Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have</p><p>adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not</p><p>listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within</p><p>the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called</p><p>bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These</p><p>categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3.</p><p>Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The</p><p>information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how</p><p>these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this</p><p>category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start</p><p>the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall</p><p>description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3</p><p>rules, and today’s present rules.</p><p>The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains</p><p>interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of</p><p>how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within</p><p>this category.</p><p>When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3</p><p>companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are</p><p>according to the old rules average big companies, and these companies will most</p><p>likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger</p><p>companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact</p><p>that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish</p><p>companies.</p><p>We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure</p><p>within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest</p><p>companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use</p><p>some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that</p><p>smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external</p><p>stockholders.</p>

<p>This essay answers the question: How can a manufacturing business fulfill the information demand in the processes; purchasing, production, warehousing, order and delivery?</p><p>The question has been answered through different kind of studies, such as literature, documents, Internet search, interviews and observations. The essay is written from a hermeneutic point of view and by using qualitative research. The result has been validated by two different manufacturing businesses.</p><p>A simple information logistic model is the result of a comparison made between theory and empery. The aim of the model is to describe how a manufacturing business can fulfill the information demand by using different methods. The model is divided into five vertical parts; information quantity, communication, method, process and activity. The model is not horizontally limited; the users can chose what is relevant for them. For example a user can choose to study only one process.</p><p>The model gives example of common information carriers, which are used to gather the information needed. It displays between whom the information is exchanged. The model focuses on the commu-nication between the business and its customers and suppliers. The model also gives suggestions on methods, which are usable to fulfill information demand, and the importance of integration between processes using five common processes and their activities.</p> / <p>Den här kandidatuppsatsen besvarar frågan: Hur ska ett tillverkande företag tillgodose informationsbehoven i processerna; inköp, tillverkning, lager, order och leverans?</p><p>Tillvägagångssättet för att besvara frågan har varit litteraturstudier, dokumentstudier, informationssökning på Internet, intervjuer och observationer. Kandidatuppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Resultatet har sedan validerats av två olika tillverkande företag.</p><p>Jämförelse mellan empiri och teori har resulterat i en informationslogistisk modell vilken syftar till att enkelt beskriva hur ett tillverkande företag med hjälp av olika metoder kan tillgodose informationsbehov. Modellen består av fem vertikala delar; informationsmängd, kommunikation, metod, process och aktivitet. Modellen är inte horisontellt begränsad, utan användarna kan själva välja vad som är relevant för dem. Exempelvis kan en användare välja att studera endast en process och dess tillhörande delar.</p><p>Modellen ger exempel på vanligt förekommande informationsbärare som används för att samla den information vilken behövs. Den visar också mellan vilka aktörer informationsutbytet sker. Modellen fokuserar på kommunikationen mellan företaget, dess kunder och leverantörer. Modellen ger även förslag på användbara metoder för att tillgodose informationsbehoven och vikten av integration mellan processerna utifrån fem vanligt förekommande processer och dess aktiviteter i tillverkande företag.</p>

<p>Abstract</p><p>This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization.</p><p>Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work</p> / <p>Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.</p>

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation.

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt. De värderingar och den praxis som är förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över. I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen . Mjukvaruutvecklarna i studien anser att detfinns stora problem med dagens utvecklingsprocess och fann bristen av flexibilitet ikravhantering samt begränsat kundengagemang oerhört frustrerande. Andragruppmedlemmar var mindre bekymrade. Genom att anamma företagets lednings samtkundens synsätt blev det klart att mer agila utvecklingsprocesser försvårar strategiskplanering av företags totala projektportföljer. Författarna föreslår att en agil transformation inom ett stort företag kräver starkaförespråkare inte bara från utvecklarlaget utan även från företagets affärssida samtkunden. Anammandet av agila metoder ställer stora krav på tillit i relationen mellanutvecklingsteam och ledning samt mellan utvecklingsteam och kund, eftersomsamarbetet till lägre grad bör styras av strikta kravspecifikationer som speglas i fastakontrakt.

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen. Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008. De bjudande bolagen har varit börsnoterade i minst 257 börsdagar. OMXS30 är det indexet som jämförs med de svenska företagen och Nasdaq-100 jämförs med de amerikanska företagen. Empiri Resultatet visar att den genomsnittliga avvikande avkastningen, AAR, har en minimal svängning och ligger väldigt nära noll. Den är signifikant på 5 procent-nivån på dagen innan händelsedagen med en AAR på -0,1771%. Den kumulativa avvikande avkastningen ligger även den väldigt nära noll. I det kortaste eventfönstret (-1,+1) är CAAR signifikant på 10 procent-nivån med -0,317%. I eventfönsterna (-2,+2) och (-3,+3) är resultatet nära noll.

Bakgrund och Problem: Då konkurrensen bland organisationer idag är tuffare strävar de ständigt efter utveckling- och förändringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nå uppsatta mål inom organisationen, krävs det styrmedel såsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anställda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetära och icke-monetära. Exempel på monetära belöningssystem är bonus och icke-monetära belöningssystem är utbildning och feedback. Problem uppkommer om belöningar inte används alls eller felaktigt sätt inom en organisation, det kan leda till ökad personalomsättning samt missnöje bland de anställda. Kunskapsbaserade företag som studeras i uppsatsen är beroende av sina anställdas kunskap för att nå framgång och överlevnad. Det viktigt att anställdas kunskap ständigt kan utvecklas och fokuseras på men även att motivation kan skapas genom korrekt användning utav belöningssystem i företagen. Syfte: Uppsatsens syfte är att studera och analysera vilka belöningssystem som anställda på kunskapsbaserade företag inom redovisningsbranschen anser skapar motivation för dem. Monetära och icke-monetära belöningar ur motivationssynpunkt ska undersökas ur anställdas synvinkel samt en jämförelse mellan olika kunskaps-baserade företag ska göras. Avgränsningar: En avgränsning som kommer göras är att ett huvudföretag ska studeras, företaget är kunskapsbaserat som befinner sig inom redovisningsbranschen och finns inom regionerna Kalmar, Växjö samt Karlskrona. Ytterligare tre kunskapsbaserade företag inom redovisningsbranschen kommer undersökas och det för att kunna göra en generell jämförelse företagen emellan. Slutligen kommer en avgränsning göras till anställdas perspektiv på belöningssystem ur motivationssynpunkt och inte ur chefernas perspektiv. Metod: Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats samt en kvantitativ undersökning. Empirin är insamlad genom en enkätundersökning som skickats ut till fyra kunskaps-baserade företag inom redovisningsbranschen. Slutsats: Vår slutsats är att de belöningssystem som majoriteten av respondenterna på de studerade redovisningsföretagen anser motiverande är; högre lön, extra semester, feedback, omväxlande arbetsuppgifter, bonus, utbildning/utvecklingsmöjligheter, eget ansvar samt beröm. Samtliga nämnda belöningar förekom på företagen, förutom bonus och extra semester. Slutsatser som vi drar är att företagen idag använder sig till stor del av belöningarna på ett bra och effektivt sätt, då de anställda anser dem motiverande. Enbart en viss del av de anställda fick ta del av belöningen, bonus och en slutsats som drogs var att det framförallt är de med högre position som får ta del av denna belöning.  De icke-monetära belöningarna anses mest rättvisa, nödvändiga samt positiva än de monetära och det beror enligt oss på att de används i större utsträckning inom företagen oavsett inom vilken befattning de anställda har. Fler får alltså ta del av de icke-monetära belöningarna än de monetära. De monetära belöningarna ansågs orättvisa och en anledning till det enligt oss är att bonusar endast ges till en viss del av de anställda, möjlighet till bonus borde ges till alla för att minska personalens känsla av orättvisa. Några belöningar som bör införas enligt oss och som även kunde ses från den empiriska studien är vinstdelning och extra semester, även de anställdas förslag till belöningar som framkom i studien bör företagen se över för att öka motivationen. Företagens resultat skilde sig mycket lite åt, då nästan alla svar var identiska, det beror enligt oss på att företagen verkar inom samma bransch och har liknande mål och även belönar sina anställda på liknande sätt.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter.   Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.   Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt.   Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv.

Det finns många människor i samhället som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Sociala företag är en form av verksamhet som arbetar för att bemöta dessa problem genom att integrera människor till både samhället och arbetsmarknaden. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att fördjupa förståelsen för sysselsättningens betydelse genom att undersöka erfarenheter som individer fått på ett socialt företag. Bronfenbrenners bioekologiska modell för mänsklig utveckling och Antonovskys känsla av sammanhang har använts för att analysera individernas erfarenheter med ett fokus på utveckling och sysselsättningens betydelse. Datamaterialet består av en blandning av semistrukturerade intervjuer, observationer och dokument och har insamlats under totalt fyra dagar i verksamheten. Studien tyder på att en meningsfull sysselsättning har positiva effekter för individer oavsett om de får sin försörjning från det sociala företaget eller annat håll. För vissa individer blir det sociala företaget ett steg mot den öppna arbetsmarknaden. För andra individer är det en meningsfull tillvaro som kan tänkas bevara hälsa och förhindra återfall i missbruk. Trots att sysselsättning på det sociala företaget inte erbjuder en långsiktig trygghet uttrycker intervjupersonerna en rad olika positiva effekter som sträcker sig från bland annat stärkt självförtroende till förbättrad språklig förmåga. Några av de faktorer som tycks vara betydelsefulla för utvecklingen är stort inflytande över den egna arbetsbelastningen och arbetsuppgifterna, låg grad av kontrollerande inslag från verksamheten, samt en öppen och tillåtande arbetsmiljö.

Inledning: Hållbarhetsredovisning är ett verktyg som används för att främja arbetet med hållbarhet. Utifrån denna synvinkel införde den svenska regeringen år 2008 ett ägardirektiv kring hållbarhetsredovisning. Ägardirektivet berör de statligt ägda företagen och innebär att de ska upprätta en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer.   Forskningsfråga: Hur påverkas hållbarhetsredovisningen i statligt ägda företag när frivilligt blir tvång?   Syfte: Studiens syfte är att förklara hur hållbarhetsredovisning påverkas när frivilligt blir tvång. Detta görs genom dominerande teorier inom fältet för frivillig redovisning på ett longitudinellt fall med svenska statligt ägda företag.   Metod: De aspekter som studien ämnar att undersöka har härletts utifrån dominerande inom fältet för frivillig redovisning samt en deduktiv forskningsansats. Studien baseras på hållbarhetsredovisningar och studerar förändringen i antalet rapporterade GRI indikatorer för statligt ägda företag mellan åren 2003, 2007, 2008, 2009 och 2013.   Slutsats: Studien visar att regeringens införande av ägardirektivet på hållbarhetsredovisning har lett till en ökning av mängden hållbarhetsredovisning i statligt ägda företag. Vidare visar studien att de företag som hållbarhetsredovisar minst under frivillighet, har gjort den kraftigaste ökningen av mängden hållbarhetsredovisning under den undersökta perioden / Introduction: Sustainability reporting is a tool for promoting sustainability. From this point of view, the Swedish government introduced a directive for sustainability reporting in 2008. The directive is affecting state-owned companies and involves the establishment of a sustainability report in accordance with the GRI guidelines.   Problem: How is the sustainability report affected in state-owned companies when voluntarily becomes mandatory?   Purpose: The purpose of the study is to explain, how sustainability reporting is affected when voluntarily becomes mandatory. This is done through dominant theories in  the field of voluntary accounting on a longitudinal case with Swedish state-owned companies.   Method: The aspects that the study intends to investigate has been derived from dominant theories in the field of voluntary accounting and a deductive method. The study is based on sustainability reports and studies the change in the number of reported GRI indicators for state-owned companies between 2003, 2007, 2008, 2009 and 2013.   Conclusion: The study shows that the directive has led to an increase in the amount of sustainability reporting in state-owned companies. Furthermore, the study shows that companies reporting sustainability in least extent under voluntariness has made the most significant increase in the amount of sustainability reporting during the surveyed period.